Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiii’iinal
385
iiit
medli bleko tha ranzakadhe the xij baden märken och
gilladhe iärn märkit ATb 1: 358 (l47l).
*iiinmal (pl- -naala. -naalo PMSkr 509 (tannol.
fel för naalaj), f. järnnål. PMSkr 509, 510.
iiirnpaiina (jern-), /. järnpanna. PMSkr 637.
♦iiini|liklia, f. järnhacka. PMSkr 139.
iärnpiline, m. järnpinne. PMSkr 504, 508, 541.
iärnporter (jern-), järnport, järndörr. HLG 2:
55 (IM6); 61 (1517).
*13rnraka, /. järnraka. PMSkr 561.
*iårnrOSt, m. järnrost. PMSkr 463.
*iiiriiriillta, f. i järn utgående ränta el. avgift.
FOVkl 211. G PM 2: 396 (1499?).
»iärnsafTrau, n. [Jfr T. eisonsafran] järnsaffran,
engelskt rått. PMSkr 413, 415.
iiirnsidlia, J. järnsida. — ss terrängbeteckning.
en tompt j söder&kra sokn på järnsidhan trå almänne
wägen och j siön Trolles Jb Bi 140 (1467, nyare
avskr.).
*iiirnsili (jernseela), m. sele av järn? betseli
HLG 2: 64 (1519).
iiirnsiäng (-Säng),/. järnsäng. ATb 1: 63 (1456).
♦iiirnskapt (jern skaffth), n. järnskaft.
PMSkr 561.
iärnskatter, m. järnskatt, skatt som utgår i järn.
GPM 2: 171 (1504).
iäriiskoH (jern-, -skoffuel Mecht iss.
-sco-well HLG 2: 71 (1517). pl. -skofflar PMSkr 638.
-scofflor HLG 2: 62 (151S)),/. järnskocel.
rören-des ther i medh iärn skofflnr PMSkr 638.
iiirnskrill, n. järnskrin. PMSkr 483.
iiirnsla (jern-), v. L. slå i järn (bojor), hon
skulle jern slaass pa halsiu och lienderne STb 4: 108
(1506). quinnan fik nåder och wort jernslagon och
vist aff by ii 6: 45 (1515).
*iiirnslag, subst, järnslagg, tak . . . nokoth litith
aff sindher alf jSrnslag malith PMSkr 444.
*iiirnslanga (jern-), /. jiirnslanga, ett slags
kanon. mi herre och mörten stigson togo ij storö
jernstänger pa lumpans skep med iiij knnibro STb 5: 235
(1519). Stock Skb 302 (1520, Skip). ib.
iiirnslef (-sle(e)ff), f. jiirnslev. tak ena flata
järn sleff som haffwer mång|| bol PMSkr 396. ib 564.
iärnsinidlie (-smide), n. 2) smitt järnföremål,
koll. VKU 56 (1549).
*iiirnsiiiidhia (jern-, -smedyen Trolles Jb 58),
f. järnsmedja. 1 jernsmidliia, som jern görs vthy
VKJ 204.
iiirnspadlli, m. järnspade. PMSkr 533.
iiirnspiker, m. järnspik. PMSkr 171.
*iiirnspilare (jern-, -spilere), m. person som
packar järn i laggade fat el. tunnor. StAmb 133 (1496),
136 (1497), 138 (l49S), 141 (1499).
*iärnspit (jern-), n. järnspett. Inv cur
Tynnelsö 6.
iiirnstang (pl. jernstengher), järnstång. Stock
Skb 82 (1519).
*iärnstil (iern-), m. skrivstift av järn. . . . ath
myn ordh skula vttrykkass i bogli mz ienistila (stilo
ferreo) GU C 20 (hand 2) s. 61 (citat från Job 19: 34).
"iäriistiimpil, m. stamp el. stämpel av järn.
PMSkr 510.
Ordbok.
*iiirnstänge? (best. jernstanget),». järnstaket?
erick trolles hwss, som ligger offuer hwalffuit ther
jernst anget vndor är wijdh trappancr j hörnit STb 4:
83 (15.05).
iiirntang, f. järntång. ATb 1: 129 (1460).
*iiiriltilldc (-thinde), m. järntagg, järnpigg.
kötidh riifwis alth wth fran benoinen mädh
iilru-thindom (dentibus ferreis) SkrtUppb 98.
*iärntorgli (jerntorg), n. torg för handel med
järn. pa swdra jerntorgit STb 2 : 506 (ll90).
iiirnthradlier (-trad), m. järntråd. HSH 13: 113
(1524, Brask).
iiirnvapn (-wakn), n. vapen av järn. aff jiim
waknom ällir aubudhom gönoni slaghin SpV 231.
•lärnvigger, se iärnvägger.
iiiruvikt (jern-, -wieht. -vycht), /. och n.
(STb 3: 464 (1499)). L. vägning av järn. STb 3: 375
(1498) (möjl. att föra till en bet.: järns vikt), änders,
som rynipning giorde aff staden fore tet jern wicht
ban wegliit hade ib 464 (1499).
•iärnviuder, 1». vev av järn. PMSkr 507.
"iiirnviigger (jernvigh), m. vigg (huggmejsel?)
av järn. item en öre for en jernvigh, som slogx
swn-der vid mwreii HLG 2: 76 (1517).
lärnyrt, f. järnört, benämning på olika örter, ss
verbena officinalis Lin., cichorium intybus Lin. (bla
iärnyrt), sannolikt även om gulblommiga, storväxta
arter av släktena hieracium Lin., crepis Lin. Se Sdw
2: 1247 och O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
6: 106 samt jfr SAOB: J 468 /.
iiirpe (ierpe. jerppe. iarpe.), m. järpe. jtem
wilbrad for xij öro fugla, jerppa etc. Skotteb 410
(1466—67, Kämn). ib 425 (1468—69, d:o). Brasks Cal
266. Brasks Matordi1 2. gal ree aff iarpar medh swart
sodh Sex ekon tr 270.
iiirteku (iertegn GU C 20 (hand 2) s. 144
(daniserande). järnt(e)kn SvB 419 (b. av 1500-t.),
iärnthekn: -om ib 391 (d-.o)), «. och iiirtekne
(jerntekne Sv T 74. Se Sdw 2: 1247), n. och fs L.
3) järtecken, tecken, under, the städhirua j hwilkom
han (o: Jesus) war piuter oc giordhe sin iärtekne
SkrtUpp 887. miraculuni . . . dicitur quod contra
consuetum cursum fit nature vt partus yirginis iertegn
GU C 20 (hand 2) s. 144. järtekne skulo ske jj tbenno
threm bymiltunglom, som är solin maanyii ok styärnor
MP 5: 14. ... aff liwilko jerntekne theophilus wendis
til cristna tro Sv T 74. — "iiirtekna stadhei*
(iärtekne-), m. plats varest ett järtecken skett.
SkrtUppb 388.
iiirver (iärffuer. ierff), m. järv. migale .. .
animal q nöddam iärffuer GU C 20 (hand 2) s. 141.
ierff . . . lingua germanica vielefrass Ol. Magnus Hist.
de gent. septentr. 1. xviii c. 7.
iiisse (hiesse), m. hjässa, aff iässens ällar
be-nonna lokka oc til nidliersta thins fodz ylia äst thu
wtan smitto JMÖ 185. han slogli niclis scriffueres
drengh med en stongh offuer lians hiesse STb 4: 242
(1512).
iiit (iäth), f. löfte. tak’r domarin muto j
hand ell’r han went’r sik nokot thär fore at faa
fore nokra iäth honom är giordh Beckman Stud 81
(omkr. 1450),
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
