Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaldragliare
387
kalla
Kyrkobr (Lucid B) 180. märkiandis är ath gödhis
akron jnthe tha är han förmykith kaller PMSkr 197.
»kaldragliare (kaal dragore), m. person snm
transporterar kål? olitor , . . kaal dragore ok
plan-tare ok dyngio dragare GU C 20 s. 379.
kalduil (kaal-), ». innanmäte av slaktat kreatur.
— ss maträtt. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475.
GU C 20 s. 304. Brasks Matordn 6.
»kalfat (kål-), n. kålfat. rät meddagx tid som
kdlfatcd stud oppa bordet Troj 316.
kalfrö (kaal-), n. kålfrö. PMSkr 353, 355. Jfr
hvitkalfrö.
kalgardlier (kaal-. kol-, kall-, -gordher),
m. L. kålgård. JTb 52 (l45S). ATb 1:255, 256 (1466).
Svartb (Skokl) 501 (omkr. 1470). kaalgard oo
krydde-gardh PMSkr 350. Jfr slöts kalgardlier. —
»kålgårds porter, m. kålgårdsport. STb 4: 239 (1512).
— kålgårds 1*11111, n. Se Sdw 2: 1247. kalgardstomt.
ATb i: 170 (H62). Jfr kalgardliriini. —
kålgårds tomt (kaal-. -gardz-. -garz-, -garss-),
f. kålgårdstomt. ATb 1: 255 (1466), 344 (l47l). ena
kaalgarss tompt pa sivdra malm belägen SJ 2: 257
(1494). STb 4: 144 (1507), 237 (1512). Jfr
kalgardll-tomt. — *kalgarilha tomt (kaalgarda-), /.
kålgårdstomt, STb 3: 62 (1493).
»kalgardhruni (-gaard-), ». = kålgårds
rillll. Svartb 439 (1449 — 58).
»kalgardlitonit (kaal-), f. = kålgårds tomt.
ATb 2: 31 (1474), 3: 208 (1507). STb 3: 84 (1493), 405
(1498).
»kali, subst. [Vulgärarab. qali] sodaört, salsola
kali Lin. j rom och waland görs glas aff treskona
materia som är . . . aff swarto asko som är brend aff
enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda
PMSkr 559. the yrthen kali wäxir ath enast vider
haffz strandena ib. Jfr alkali (felaktigt tolkat s. 13).
»kalippe (oalippe), subst. [Enl. Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8 återgående på Mlat.
galigo, alpinia galanga Lin., enl. O. Gertz, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 6: 105 sannolikt förvanskning
av cobebe, piper cubeba Lin. Jfr kobeba] dryck
tillredd av en krydda, i nouembri maanedh . . . vakte
teg fför kull tin drik skal väre canel ingeffär calippe
LB 14: 22 (s. 482).
*kalkbalia, f. kalkbalja. STb 2: 287 (1488).
ULG 2: 71 (1517).
»kalkbiärgll (-bärg), n. berg av kalksten.
Saml 6: 177 (1495).
*kalkbo(lll (-bod), /. bod för förvaring av kalk,
HLG 2: 48 (1516).
kalkbriiniiare (-bren(n)are), m. kalkbrånnare.
— ss tillnamn, simon kalkbrenaro ATb 2: 231 (1484).
ib 3: 80 (1498).
*kalkdisker, m. patén, item 3 lödigh marc ok 4
lodh wi lingom aff brödromen; thät war 4 kalk diska
VKU 36 (1542).
kalker (best. karlkin STb 6: 305 (1513, Bil)),
m. L. bägare, kalk. — på ljusstake, mörten maalaro
for stakana han forgylthe i höge kören och giorde
nyia kalkar ther vppa HLG 2: 47 (1516).
kalker, m. L. kalk, kalksten, brenna kalk PMSkr
360. släkkia kalk ib. Jfr fylle-, hvit-, iiirn-,
kopar-, kristalla-, silf-, tin-kalker. — *kalka
rörare (kälke-, kalkä-. kalcke-. -rerare),
m. = kalkrörare. HLG 2: 37 (1512), 123 (1524), 135
(l525). Stock Skb 112 (l51S—19).
•kalkförare? m. jöns werkmostare kom jn
for-sitiandhe retin och sadhe ath pedher benktson
kallade honom en tandens kalkförare (felför kalkrörare?)
ATb 2 : 274 (1485).
•kalkkista, /. kista för förvaring av kalk. HLG
2: 72 (1517).
•kalkluk (-lok), n. lock till en kalk. han . . .
lagdo sacramäntit vppa kalk lokit MP 4: 84.
*kalkmakare (kaleh-. -maker), m. [Mnt. [-kaik-maker]-] {+kaik-
maker]+} person som bereder kalk, tillreder murbruk o. d.
Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190. laath
kalk-makaren stöpa kalk Brasks Cal 266. SSkb 337 (1509—
10). Kumla kyrkas rb 96 (1512). — ss tillnamn, goskalk
kal k maker Skotteb 142 (1463 - 64). ii 246 (1466—67),
271 (1467—68). Kumla kyrkas rb 44 (1478?). SSkb 217
(1506—07).
»kalkpakkare, m. person som packar kalk.
St-Ämb 160 (1506).
»kalkröra, f. redskap för omröring av kalk o. d.,
kalkraka. för tet hans . . ■ dreng . . . kloffuit bonum
handhen j tw med en kalk löre STb 4: 323 (1513).
•kalkrörare (kale-, -rðrar. -rörer, -rörere),
m. [Mnt. kalkrörer] person som bereder kalk, tillreder
murbruk o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45:
190. kalkröraren iiij ortugh HLG 2: 7 (1509). ib 58
(1517). — ss tillnamn, minhel kalkrörers vxor STb 2:
194 (1487). ib. ib 324 (1489). SSkb 12 (1501—02), 347
(1509—10). HLG 2: 24 (l5ll), 49 (1516). Stock Skb 31
(1516—17). — Jfr kalkförare. — »kalkrörara
löll (-rörare-),/. kalkrörare» lön. STb l: 266 (l4so).
*kalkskuta, /. skuta varpå kalk transporteras.
Stock Skb 302 (1524, Skip).
»kalksla, v. kalkslå, rappa, tekkia kirkione medh
kaiksinget tygeli STb 1: 113 (1477).
»kalkstötare, »». [Mnt. kalkstoter] person som
bereder kalk (till murbruk o. d.), kalkslagare. VKU
23 (1541).
»kalktrogh,n. kalktråg. HLG 2:50 (1516), 71 (1517).
•kalktunna (-twna), /. tunna för förvaring av
kalk. HLG 2: 50 (1516), 71 (1517).
kalkughn (-vgn. -ogbn. -ogn), m. kalkugn.
Nio handl rör Vkl 223. ATb 1: 194 (1463). PMSkr
360, 642.
»kalkvriikare (kalch wrekere), m. person som
har till uppgift att kontrollera (saluförd) kalk.
Sl-Ämb 172 (1510).
kalla (-adhe. -adher. sup. -et STb 5:313 (1520,
Kop). pres. sing. refl. -is Abbedval i Vkl 76. kolla
HLG 3: 69 (1523)), v. L. 1) ropa på, kalla,
tillkalla. eya hwat söt-Il wardhor hans röst kallandis
(vocantis). Mecht 293. — tillkalla, tillsäga att infinna
sig. Se Sdw 2: 1247. — tillkalla, förordna, tha liaffde
jac nämpt och kallat ena landzsyn owildoga Akt
Kungsådr 18 (1458). — kalla för rätta, stämma,
instämma. Se Sdw 2: 1247. jtem gunnnar jngewalson
iij öre swaralöso didrik porsöl kalladen ATb 1: 68
(1457). ib. ib 74 (1457), 84 (1458), 179 (1462), 262 (1467).
— infordra, med prep, a(pa). liwar som ther siu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
