Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaniare
380
kanter
kainare (cammare. kammare, pl. obl.
camera SJ 2: 136 (1489). kamere Skotub 289 (i467
—6s))j m. 1) = k milar X. skal och hustru
sig-rilh sik til nytto liatfiia litzsla trästwffwua mot Ii en
kammara . . . ther i sama husetli SJ 2: 58 (1480).
ib 136 (1489). thätta äru warfru limi , . . hiärtat:
tliiin ärlike kamarin: som gudz son ]ag]i wti SvB 334
(omkr. 1500). Troj 15. 2) = kailiar 3. jtem
lauréus slachtere vij öre for ij föglere oc ij kamere
Skotteb 289 (1467—68). — Jfr bySSO-, fore-, ÍOl’dh-,
lön-, lönda-, löndar-, mat-, spis-, spise-, spiso-,
stuvu-, vin-kamare. — »kamara byssa,/. [Mkt.
kammerbuhse] (tt slags mindre kanon med två el. tre
kamrar. Se Sdw 2: 1247. — kaiuara dyr
(kammare döör), f. kammardörr. STb 1: 388 (l482).
— »kainara las (-laas), n. kammarlås. Skotteb
117 (1462—63?). Jfr kamarias. — kamara
mästare, m. kammarmästare. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt.
2: 116. — i bild. hälogher gudz riiddoghe war min
kaniaramftstare (camerarius) Mecht 163. — »kamara
nykil (camera-), m. kammarnyckel. Arnell Brask
Bi1 31. — »kamara rätter (eamare-), m.
kammarrätt. under pawens camare rett HSH 16: 85 (1504?
Brask). — kailiara sveil (camera-), m.
kammartjänare. Arnell Brask Bi1 30.
*kamnrlas (kammar-, -laass), «. kammarlås.
HLG 2: 78 (isis), 69 (i52o). Jfr kamara las.
»kamba (kamma), v. — »kamba aff, kamma
av. . . . tliiis the (o: rävens hår) bliffwa brwn ath
olyan kan kammas alf thorn rMSkr 403.
»kainbare, m. person som har till yrke alt kamma ulh
ullkammare? ss tillnamn, johan kambare BPl: 555 (1382).
kamber (obl. kaam MP 3: 94), m. L. 1)
pecten, kam. jtem (bör bonum [a: kammartjänaren])
see til, ath b&cliin, kanib, skoo oc pantoffle ära rene
Arnell Brask Bi1 31. 2) crista, kam. Schlegel o.
Klingspor 212 (l480). hanen . . . haffwandis . . . högan
blodhrödhan oc standaiide kamb PMSkr 251. 3)
takås, ryggås, diäwlin ■ . . satte honum öwarst oppa
mönsterins kaam eller rygaas MP 3: 94. — Jfr
hiälin-, iärn-, kirkio-, lilla-kaniber.
»kamgirugher (kangyrogh), adj. ivrig att
hålla sig framme, påträngande, anspråksfull, äregirig.
Se Sdw 2: 1247. hon war ey kangyrogh ällir öffdyärff,
ath trösta oppa nokra sina forskyllan MP 5 : 209.
»kainilla bloma, se komilla bloina.
»kamp, m. [Lat. campus. Jfr PMSkr 553) yta.
giff lim pa campen (på ett skrin el. dyl.) mädh enom
pinzil PMSkr 553. ib. äller campen j hans sköld war
offwerforgyldt oc gooll Troj 122.
kampa, v. kämpa, strida i tvekamp, agonizare . . .
certaro kampa GU C 20 s. 12. decorno . . . döma
mena eller tänkia omtiiukia stadga ok kampa ib s. 167.
»kampan, f. kamp, strid, conflictus kampan ok
stridh GU C 20 s. 137.
»kampare, m. (enviges)kämpe, gladiator, campio
. . . skirmare ok kampare GU C 20 s. 70. duellator
kampare ib s. 203.
kamper,m.kamp,strid, j thäiinatwäggia niannnkamp
(in hoc duello) är bätra at winiias än winna S/>V46l.
kaiuperinan, m. Sdw l: 643. skepp /’rån den
holländska hansestaden Kampen?
kampgiruglier? Se Sdw 2: 1247 och jfr
kam-girngher.
»kampning, f. kamp, strid. JMPs 437.
kanceliir och kauceliire (kanseller.
kan-seläre. best. kanseleren Stock Skb 222 (1523).
gen. cancelärins IILG 1: 61 (1454)), m. L. kansler.
h[ä]re lians my[n]s h[är]ra biscopins kanselär[e] GMP
2: 148 (1500?). ib 311 (i508?). — »kancelära hus
(canceläre-), n. hus tillhörigt en kansler. STb 2:
135 (1486).
»kancelärska (cancelereska), /. kanslerska,
kanslershustru. SJ 391 (1474).
kaudelmässa, /. — »kaudelmiisso dagher,
m. L.
»kanefas, ». fMnt. kaniyes. Mnl. canovas (-fas).
Fr. canevas] kanfas, ett slags (grov) hampväv. Skotteb
340 (b. av 1430-«., Borgm).
kanna (pl. -ar. obl. -a IILG 2: ii6 (1523)), f.
2) kanna, ss mättkärl el. mått. Jfr L. Forner, De
svenska spannmålsmåtten 49 ff. j kanna öll AK 64.
iiij kaunar vyn IILG 2: 22 (1511). ib 30 (1512). item
en höre för ii kanna ööl ib lie (1523). — Jfr
dra-ghara-, konvents-, kopar-, stauda-,
stekara-hus-, tin-, trä-, vatu-kanna. — kanno giutare
(kanna- HLG l: 11 (före 1421). känne- STb 3:
3i5 (i496) o. s. v. -giwtere. -giwter. -gutare.
-gwtthare. -gytare. -gytere. -gyter), m.
[Mnt. kaiinengeter] kannslöpare, tenngjutare. ss tillnamn.
peder kannegytere SJ 2: 310 (1497). SSkb 25 (1501—
02), ib. ib 149 (1504—05). Stock Skb 24, 29 (15I6—17),
169 (1521—22), 237, 241 (1524—25). HLG 2: 137, 139 (1526).
— »kaunogiutara inngher (kannegiwtere-), m.
en kannstöpares måg. peder mausson, kannegiwtere
niaglien STb 3: 119 (i493). — »kanno mule
(cannumuli), m. ss tillnamn, tlioluo cannumuli
SD 2: 136 (1292). — »kanno stöpare
(kanne-stöper), m. [Jfr A. Dan. kandesteber] kannstöpare.
tenngjutare. ss tillnamn, nielz kannestöper SSkb 70
(1502—03). ib.
»kannika, se kännika.
»kanonication (canonizacion), subst,
kanonisering. iak . . . hafuir . . . andwardhath . . . snäkona
. . . halua tiil biscops niclasa ... ok halua tiil hälgha
ingridha i skeuinge canonizacion SD NS 3: 249 (1417).
kanonicera, v. kanonisera. JMPs 409.
»kansa, jfr bekansn.
kanske (kanzske), adv. kanske, till äventyrs.
Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark.f. sv. ordforskn. 6: 29.
kanzske at naghat orät ok ylla fanget godz eller
poninga äru kompne j the bygningena Sv Kyrkobr 182
(Lucid B), swa som een leerkruka makare ämpnär
ena kruko aff leere ok kanzske fore nagra saker hona
ginstan siar swnder ib 226.
kantarakapa, f. Se Sdw 2: 1248.
’kaatariakor, m.f sångkor. Se Sdw 2: 1248.
»kanter (pl. -er), m. [Mnt. kant(e)] hörn, vinkel,
kant. torniii wari rwnd äller mädh manga kanther
mwradha PMSkr 163. göris oc baas . . . mwrath
flra-kanth hwar kanthen tre fötlier langer ib 263. smirillus
äther och formerar stenen inädh kanther äller sliudor
äller trindan ib 506. Jfr fyra-, thre-kanter.
»kanter, adj. Jfr fyrakanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
