- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
395

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kiuben

395

kirkia

|jllglli (kynneboghi), m. kindben, käke. jaoli skal
leggia thenne ygxenackan . . . swa tätt wildh thina
kynnebogha STb 1: 400 (1483).

kiuben (kyn-, kind- SkrlUppb 242.
kinn-STb 4: 226 (1511). kim- ATb 1: 135 (l460), 197 (1464).
2: 199 (1483); STb 5: 169 (1517). kym- STb 1: 32o
(1481). -been), n. L. kindben, kind. KTb 152 (1437).
torbiörn . . . slo hanom vidh kinbenith medh eenno öxe
ATb 1: 286 (1468). han hiwgh jüns monson eth blodz
sar i kimbennith ib 2: 199 (1483). om otridh kommä
j mellen riken, tha äre the (o: ridderskapet) the
samme som först skole vage kinbenet och lilTuet
USII 18: 18 (1495). ib 32 (1495). tha hötte her sten
sin neffue fore her bonct smalenningx kýnbeon STb
3: 331 (1497).

»kiiiderdagher? (kijnn[er]-), m. [Jfr J/n/., Nt.
kinderdach, om Menlösa barns dag, 18/n?] vi il jacli
nödig liaffuä od[er] th[or] jn i bijn i dag for tij t[ot]
är kijnn[er] dagh GPM 2: 294 (1508, t brev frän Melta
Ivarsdotter, daterat tisdagen näst efter fastlagssöndag
(7 mars t)).

killbästa, v. kindpusta. GU C 20 s. 13.
killlliister, m. kindpust, örfil. Mecht 64. qui bibit
extremus erit inträ vorbera primus hwar som drikkir
ytersta bekarin ban faar första kinbästin GU C 20
s. 246. STb 5: 113 (1516).

»kilininger, m. kind(fiik) (hos höns). Jfr SAOB
K: 966. githa the ey ätith tha skliris medh enom kni|f
j kinningana PMSkr 256. Jfr undil’kinninger.
kilipusta (-adhe), v. kindpusta. JMPs 458.
»kinpustan,/. kindpustande. SvB 19 (b. av 1500-i.).
kinpuster (-pusth. pl. ack. -bwsta ATb 2:
158 (1480)), m. L. kindpust, örfil. GU C 20 s. 13.
SvB 514 (6. av 1500-i.).
kiol, se biol.
kiortil, se kiurtil.
kiot, se kiöt.

kippa (-ter), v. L. rycka, gripa, bortföra,
hänföra. tha schal thet (b: godset) oy af konunges
fo-gatte eller af nakroni androm ryckis eller kyppes för
än thet . . . laghvunnit är UrkShist 1: 27 (1494).
aff tolko wart paris myket kypther j elskogens
bron-nogba Troj 62. Jfr upkippa samt bortkipter.

»kippa, /. knippa, bunt t Jfr SAOB K: 969.
fractillus li kippa GU C 20 s. 288. Jfr basta
kippa.

kirkia (kyrkia. kyrkya. kerkia: -io SD NS
3: 406 (1419, äldre avskr.). kiorkia: -ionne Svartb
333 (1431); -iona Hel män 213. kirkiä SvKyrkobr 232
(Lucid B), kirka: -onis HLG 3: 154 (1520); -enia
STb 4 : 238, 239 (1512), 5: 271 (1520). kerka: -or
Ser. rer. svec. I 1: 237. kerke STb 5: 303 (1513, Bil).
Se Sdw 2: 1249), f. L. 1) kyrka, för (kristen)
gudstjänst avsett hus. Svartb 333 (l43l). — kyrka ss juridisk
person, en tregaard . . . j helwithit emellen kirkonis
hussz oc helganshusene hussz HLG 3: 154 (1520). —
ganga i kirkio, gå i kyrka (efter barnsbörd),
kyrktagas ... at hon (o: jungfru Maria) i kirkio gik äftir
sin son a xl daghenom SkrlUppb 277. SvKyrkobr 351.
— ganga til kirkio, d. s. ... tha the offra, oc gaa
til kirkio äpther barnom Mecht 170. 2) kyrka,
församling. i the fyrithighi dhagana hon (o: jungfru Maria)

. . . vtau kirkio stod SvB 50 (mot slutet av 1400-f.).
SkrlUppb 277. — kyrka, kyrkan, den kristna kyrkan
el. församlingen, hwar som swa swornan eedh ey
haller taglii scrifft som menedhare oc stande wtan
kirkio swa länge ban hona fäst eller ouergiffult hauer
Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. från 1440). aldra
lielgra manna saniquemdh som är the helga kirkiä
SvKyrkobr 232. thänna bönir ... the sta opp[a] latinö j
hälge romarsco kyrkio bokom 16272. ecclesia triumphans
. . . thet är sighirfulla kyrkian MP 5: 63. ib 64.
JMÖ 87. tha skal han wäntha segli eth bantz breff
oc sätyas wthan kyrkyo PMBref 301 (1508). — Jfr

UoYudli-, kloster-, klosters-, lands-, ridh-,
romara-, sokna-, stads-kirkia. — »kirkio bodh

(kyrkia-), f. kyrkbod, hus avsett för förvaring av
kyrklig egendom. . . . ath wora egna kyrkiabodher
paa kyrkiagardom ey fördarffuas j taklösa Arnell Brask
Bii 22. — kirkio bol (dat. best. kyrkiobollene),
n. L. kyrkobol. i färilstorp i kyrkiobollene een gard
VKJ 95. — »kirkio byggiare (kirkia bögger),

in. kyrkobyggmästare?; person som reparerar kyrkorf

SSkb 220 (1506—07). — kirkio bygning, /. L.
Se Sdw 2: 1249. — kirkio byr (kerke-), m. L.

kyrkoby. Trolles Jb 80. — »kirkio biillker, m.
kyrkbänk. STb 2: 108 (1485). — kirkio dyl-
(kyr-kedör), n. pl. t och f. L. kyrkodörr. huad skelfong
ther är o mellom, the thor äre wigde for kyrkedören
epter landz lag och the andre som blott äre festh
HSII 16: 101 (1527, Brask). — *kirkiodura
vak-tare (-döro-), m. portvakt i kyrka. GU C 20 s. 340.
— *kirkio fadhil’, m. [Jfr Lat. pntres ecclosiæ]
kyrkofader, kirkio fäderne prädican ok lärdom MP
4 : 248. — »kirkio forstandare, m. kyrkovärd.
SD NS 3: 516 (s/. av 1400 Í., återgivande lat. rector
ecclesiæ), — kirkio frälse, n. 2) jord vilken
ss tillhörande kyrkan är fri från utskylder till kronan.
SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). — kirkio gånger
(kirkegongh), m. kyrkogång (efter barnsbörd).
mädhan iak thänna rensilse enkte widhertorffte klädde
thän kirkiogangen mina häloghet Mecht 170. Stock Skb
114 (isis). — »kirkiogaiigpänningar
(kirkegon-pengha), m. pl. avgift till prästen i samband med
kyrktagning. Uppl Fornmt 46: 189 (1515). — kil’kio
gardlier (kirkia- Svartb 380 (1439). kirka- HLG
3: 71, 72 (1525). kirke- ATb 2: 93 (ii76).
kyrke-Arkiv för Norrländsk hembygdsforskning 1918 s. 111
(1534). kerke- Prosadikter (Sju vise m C) 242, SJ 2:
256 (1494). kirgaardh GU C 20 s. ioo), m. L.
1) gärdsgård el. mur kring kyrka el. kyrkogård, item
xiii öra för kirkiogarden kiäradis Kumla kyrkas rb 54
(1485). 2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka,
begravningsplats, cimiterium ... kirgaardh GU C 20
s. 109. — »kirkiogards dyr (kirkegardzdör), n.
pl.? och f. dörr som leder till en kyrkogård, j siele
koren wid kirkegardzdören STb 5: 263 (1520). —
kirkiogards mur, m. kyrkogårdsmur. STb 3: 338 (l497).
ib. — kirkio giiild (-gäld(h)), n. 1) kyrklig
inkomst. . . . ath eiigen dyrffwis ath röffwa aff kirkio
eller kirkiogardhe eller hindra tiwuda eller annor
kirkiogäld (obvenciones ecclesiasticas) Gummerus
Synstat 26 (senare h. av 1400-t.). 2) pastorat. ... til
kirkio gäldli presentera the personas thär til äru be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free