- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
401

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klenat

401

klister

stedernä STb 5: 347 (1521, Kop). — i små
förhållanden levande. Se Sdw 2: 1249.

klenat (klenath. klenoth HLG 2: 25 (1511).
pl. klenodier FMU 4: 340 (1470, avskr.)), n. L.
1) smycke, dyrbarhet, klenod, item gifwe wi wfir k.
son karl karlsson . . . nSgra w&ra klenodier FMU 4:
340 (1470, avskr.) (Hlst. Tidskr. ßo: 25 enl. samtida
avskr.: nagia wora cleuodiaj. 2) klenat, ett slags
bakverk, huethemyöl til klenatli HLG 2: 26 (1511).
ib 25 (1511). — Jfr kleniit, kleniite.

*klenefoter, m. liten fott ss tillnamn. KTb 157
(1443).

kleillika (-lige), adv. 4) litet. ... at the
fatige . . . ganska kleulige betröste them eller
för-moge höllo thesse skotter theris terning tiil
förnög-ning STb 5: 315 (1520, Kop).

»klenliker (-llkin), adj. fin, späd. hitndir oc
föter som klenlikin waro SkrtUppb 268.

»klenlikhet, f. 1) finhet, wilt thu nw nakot
aff tliäns (o: wndhirgtandzsins andaj mästirlighet ällir
klenlikhot ok smidoghet wita (vis mine de subtilitate
eius aliqua cognoscere?) SpV 508. 2) finhet,
spädhet, vekhet, klena qwiiinau ok karska, hwilkin ey
formaa wtganga oppa jordhena, ällir fästha sins fotz
spor, for mykla klenlikhet (teneritudinem) ok blödhet
SpV 314.
♦klenodiumJ n. Se klenat,
klensmidher (kleen-, klene-, -smyd. -smet.
klentz smet Stock Skb 218 (1523—24)), ra. [Mnt.
klénsmede] klensmed. STb 3: 192 (1494). — ss tillnamn.
johanni klenesmyd HLG 1: 18 (1422). ATb 1: 277 (1468).
STb 3: 218 (l495).

»klenviirk, n. klensmide, finsmid ef ther fore scal
han (o-, hans soyeremaknrenj fri th arbeyde jn til
pascha oclandret aff smederne och ey annat arbedli äu
klen werk STb 2: 232 (1487).

»kleniit (kleneth) och »kleniite (clenäthe),
n.f [Jfr Á. Dan. klejnede, klenet] klenat, ett slags
mindre, fiattyrkokt bakverk, llagganum (fel för
laga-nnm) ... kleneth GU C 20 (hand 2) s. 59. til
affto-nen ... äplemoos swinerygh clenäthe Brasks Matordn
4. ib 12. Jfr klenat.

»kleverbladh, n. [Jfr Milt. klever] klöverblad,
klöver, trifolium pratense Lin. LB 7: 200.
klif, se klyf.

*klikka, v. [Mnt. klicken. Ä. Dan. klikke] klena,
anbringa i klickar, tha takis alf them gwl lithenom
... oc strykis thär oc hwar swa som klikkandis pa
skinnen PMSkr 538.

»klimpas, v. refi. klimpa sig, bli klimpig.
qweck-söltfritt tager gullitt till sigh och klimpes som smör
PMSkr 599 (avskr.). ib.

klimper, m. klimp, klump. Jfr P. Liljefors, Bidrag
til! nord. filol. tillägnade E. Olson 111 ff. PMSkr 536,
... ther the gullitt groffwo vp aff jordene klartt och
reentt och sil stor stycke i ehnom klimp, wogh xlij
lodli ib 597 (avskr.) ib 599 (d:o). Jfr iiirnklimpei’.

klinga, v. klinga. Se Sdw 2: 1249. köper, och jern
gi|fna klingande liudh nff sigh PMSkr 618 (avskr.).
»klingra 1 f. Se kringla.

klinka,/. slagbom f GPM 2: 122 (l508). ... thet
i weliä wäidhens finnä raadh til swaadane penningä
Ordbok.

hith at sändä med tliette bildh swaa framtli at i weliä
ickä haffuä eth ödliä sloth och jach skal ensamtnär
sithiä wedh klincken ib 331 (1509). — »klinka las
(clinncha-, -laas. -los), n. klinklås, låsanordning
med klinkaf jtem vij klinka las til liwsat ostan til
hwart tera for ij öra Skotteb. 66 (1461—62?). ib.
ib 117 (1462—63?).

*klil)ka, [Jfr Ä. Dan. kliuko) klinga, giva ett
klingande ljud ifrån sig. trachius är en swarther sten
oc klinkar kastailjier PMSkr 492.

»klinka, r. [Jfr Nt., Holl. kltnken] bygga (ett
fartyg) på klink, mektog skip ... klinkes häller oc
byggis inädli kopar spika än mädh järnspika PMSkr 171.

*klinknre, m. [Jfr Mill. clinker, utropare] ss
tillnamn. jöns klinkare Skotteb 287 (ii67).

»klinker, m. Jfr ars-, bakstaks-klinker.
klillta, f. Se Sdw 2: 1249.

klinter, m. klint, agrostemma githago Lin.1 tha
. . . kom thera owiii ok sådde ther offwan j tystiil ok
ti 1 inth, ok annor ogräsan MP B: 132. dwdhra frö äller
klinth stöth j pwhver PMSkr 226.

klinter, ra. klint, klippa, ss tillnamn, magnus
klinter KTb 141 (1419).

klippa, /. Jfr blinda-, hafs-klippa.
»klippa, /. = klippapiinninger. item iiii
ba-stwgequinor, for the tw[o]dde thet fatige folkith,
hwartera en klippa, thet är iij öre HLG 2: 100 (1521).

klippa (-te), v. klippa. ... vildha swäria mz
lenar fur the päninga, ath lian aldrik klipthe them for
lynghe malare JTb 72 (l48l). tak tynna kopar
skiff-wor oc klip sma som päninga PMSkr 451. ib 566. —
»klippa bort, bortklippa. PMSkr 229. — »klippa
til, tillklippa (tyg o. d.). magha skinnen klippas til
för än the klistras pa stokken PMSkr 542.

»klippa, ti. klämta, morgen ok aften naar joinfrw
marin loff ringis eller klippis SvT 97. Jfr klappa.

*klippep!imiinger (klippe-), m. [Mnt
klippon-pennink. Fdan. klippepenning] = klippinger. iiij
mark en klippepening myndre HLG 3: 14 (1521). Jfr
klippa.

klippinger, m. L. klipping, klippt fårskinn, vij
däkir klippinga Arfstv 62 (1474—75). — ss tillnrimn.
nils klippi|]g|! KTb 126 (l47l). SSkb 118 (1503—04).
klippinger (klyppinger. klippin HLG 2: 112

(1523). klippig ib, ib 115, 3: 66 (1523); -a ib 2: 114
(1523)), ra. klipping, ett slags tidigast under Kristian 11
15 lä—23 genom klippning tillverkat mynt av fyrkantig
form. Se Fr. v. Schrötter, Wb. der Münzkundc 310.
HLG 2: 101 (1522). vif klyppingar för vyn Kumla
kyrkas rb 115 (1523). ib 116 (1524). fek jak c mark
klippiga niles ... oppo nogan gamb|a gel IILG 2: 114
(1523). ib 116 (1523). ATb 3: 345 (1524). eptter thet en
stoor deel alf allmogen haffde taget kyrkones sölffuer
pa klippinge 11SH 13: 38 (1524?, Brask). 01. Magnus
llist. de gent. septentr. 1. vi c. 18. — koll. lvij mark
klipping HLG 2: 111 (1522). ib 112, 115, 3: 66, 75 (1523).
–Jfr klippa. — »klippings piinninger, m.
klipping. STb 5: 281 (l520).

»klister (klisther), n. [Mnt. klister] klister.
sidhan takes klisther oc strykos thär oc" |iwar pa
köthwaghon alf skinneno PMSkr 541.

»klister, n. [Ä. Dan. klister. Mht. klister, klistier.

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free