Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krogher
424
kroppor
krogher (kroger, kroogher. med art. ack.
kroon JMPs 343. krugan STb 1: 453 (i463,
Bur-spr)), m. krog. cenodopium (för cenodociuin) . . .
kroger ok spotal GU C 20 s. 95. ingho löse qwiinior
skulo nogra piglia til sill taghi i kroglien STb 1: 446
(1462, Burspr). ib 111 (1477), 474 (1478, Burspr). lian
skull lyggia quar j wastena j ön krog ATb 3: 191
(1504). 0111 hon haffwir waridh j krogh ellir danz
SvKyrkobr 357. JMPs 369.
kroka (-adhe), ». gripa el. fånga med krok.
ath han ey krukadhe lauris hnnssons hest ATb 1:
336 (l470),
kröker (krokir. ack. kroch Svartb 173, 174
(1380)), m. L. 1) krok, hake. — fiskkrok. MP 5:
116. PMSkr 364. — (t) ss tillnamn, magnus krokir
KTb 143 (1424). ib 149 (1432), 152 (1437), 161 (1449).
2) krok, årder. — krokland (endast i Finland
förekommande benämning). Se Sdw 2: 1253. en ha|ffuer
kröker, lighiande j pysw Svartb 163 (1378). ib 173, 174
(l3S0). alla röka oc kroka oc booll sculu jänipkas
sokna j mellan ib 353 (1436). — Jfr brilllZ-, fiiste-,
konungs-, mat-, priista-, nni-, iirio-kroker.
— ’kroka tal (kroketaal), n. kroktal, antal
krokland. Fil 1: 33 (1455, gammal avskr.).
*krokfoter (kroch-), m. krokfot, krumfot. SS
tillnamn. SJ 2: 172 (1490). lians laurensson krochfot
SSkb 134 (1504—05).
krokhand (kroc-, krock-), f. krokhand,
krum-hand. ss tillnamn, hustru cristine krockhandli STb
1: 162 (1486). ib 221 (1487). SJ 2: 178 (l490).
krokharpa,/, ett slags musikinstrument. Mecht 146.
•krokniisotter (-näsoder), adj. kroknäst. GU
C 20 s. 32.
krokotter (best. m. krokede Skotteb 99 (i462 —
63)), adj. L. krokig.
krokskill, n. skinn som erlägges som skatt för ett
krokland jordf j bland thenno skat scullo the göre
fore theris krokskin j öre peninga fore liwart liwit
skin Svartb 546 (1483). ib (Skokl) 586. prästä rätton
i tawesta land aff hwariom prästa kroken . . , thry
spiutii fangh höö j krokskin Beckman Stud 54 (si.
av 1400-t.J.
krona (krone), f. L. 1) krans, krona,
siälff-wer gudh är iomfru marin serdelis krona (aureola)
Mecht 150. — krona ss en konungs el. drottnings
värdighetstecken. wudfik hans nåde lagliga swerigos rikes
krone med swärd, spire. äple oc alt aunet staadz oc
werdugheyt Rydberg Tr 3: 464 (1497). — krona i
svenska riksvapnet. Se Sdw 2: 1346. — krona ss
symbol för det förnämsta el. yppersta av något slag.
thu herre gudh som är een crone alle konunga SvT 66.
2) krona, konungadöme, regering, stat. Se Sdw 2: 1253.
Lindblom Äbvnl 7 (1432). tha swarade her sten . . .
at cronen sculle thöm tet vidergielle STb 3: 342 (1497).
ib. ib 343 (1497). STb 5: 322 (1521, Kop). 6) hjässa.
Se R. Pipping, Kommentar t. Erilcskrönikan 587 /.
8) ljuskronaf halff sextindhe markc för ena krono
Kumla kyrkas rb 54 (1484). 9) kronliknande
fjäderbuske på fågelhuvud. pahannna wilya . . . bitha
wngana swa länge til thes the fa kronona som the
haffwa PMSkr 263. 10) i uttr. franzesk krona
[Jfr Fr. couronne d’or, écu à la couroune] benämning
på vissa slags i Frankrike präglade guldmynt. Se Fr.
v. Schroetter, Wb. der Miinzkunde 115. fem ok
trä-tighij fräncenskä cronor j gull Svartb 332 (l43l).
Jfr kronare. 11) sigill (med bild av en krona) f
at giffue them ter bre|f paa effter thenkebokene [-jnne-holle[l]sse-] {+jnne-
holle[l]sse+} wnder stadzsins krone STb 4: 305 (1513).
12) capite8ensus (för -census) sus sui krona jdest
taxacio pos[ses]sionum kronagodz GU C 20 s. 76. —
Jfr biskops-, blomster-, gul-, niartilsa-, rosen-,
sigliers-, silf-, spino-, thoma-, thörne-krona.
— »krono bonde (crone-), m. kronobonde. Se Sdw
2: 1346. Priv f Sv st 137 (1457, avskr.). — *krOIIO
laildboe (krona-), m. kronolandbo, brukare som
med nyttjanderätt innehade kronojord. Lagerbring
Saml 2: 257, 259 (1457). Mon Dipl Sv 18 (1482). biwdhom
allom oc hwariom oc eenom skattabondhom,
cronaland-bom oc bondalandbom oc allom androm cronone
skat-schyllughom FMU 5: 115 (1485). — kl’0110 Hus
(krona-), n. kronljus, för vj pund vax til kronalius
och gillenslius och lius ath primmcssan HLG 2: 26
(isii). ib 27 (1511). — »krono makare (kroona-),
m. person som tillverkar ljuskronor, gelbgjutaref
ss tillnamn, heiirik kroonamakare STb 1: 364 (1482).
krona (-adhe. 7-adher), v. L. 1) bekransa,
kröna. eg. och bildl. i them kussenom som iudas mik
ga|f, kronadhe iak mik SkrtUppb 396. ib 421. — Jfr
thornkrona.
•kronare, m. = krona 10. j cronare ij arniska
gylle[n] HLG 1: 24 (1426—27). ib 37 (1438), 41 (1439).
af the gulleno jak ther til fik gaff iak wt for arran pa
stadsins weyna en cronare oc ij lätta gyllenä Skotteb
355 (1440, Bor gm).
krönika (croneca), f. L." krönika. — thän
gambla kroneka, Erikskrönikan, bygdis ty i k. erie
lespes oc birge ierls tiid ther inne eth slott aff
swenske men kallet landscrona som then gamble
croneca inneholler HSH 10: 111 (1527, Brask). Jfr
krönika.
kroililse (cronelse), n.pl.f kröning, skulw ther
inessär siwugas 0111 ... torsdaghana aff wars herre
helge cronelse Svartb (Skokl) 543 (omlcr. 1480). Jfr
thornkronilse, ävensom krönilse.
•kröning, f. [Mnt. kroninge] kröning. I1SII IG:
122, 123 (1527, Brask). Jfr kröning.
•kropas (-aas. kropass. kroppas), m. kropp-
ås, överst på gavelspetsarna vilande stock, i vilken
taksparrarna fästas, döma atis . . . kroppas tak
GU C 2 s. 199. festum ti högtidh ok kropaas ib 264.
... ath forstanderen ath sancte örien ... matte sancte
öriens kropass och vnderslagh jnleggie j (’/») steen
jil vtj hans mwr STb 2: 204 (1487). SJ 2: 115 (1488).
Jfr kroppa as.
•kroppa, f. [S». Dial. kroppa. Ä. Dan. kroppe]
ruda, cyprinus carassius Lin. Se Smedberg. Peder
Månssons landsmansskap 54, E. Holmkvist, Ark. f.
Nord. Fil. 52: 347. ther dyy bothn är triffwas wäl
kroppor oc swthara PMSkr 363. — »kroppo
daill-ber (kruppodampn), m. ruddamm. GU C20s. 103.
— kroppa daniber, m. = kroppo daniber. Se
Sdw 2: 1253.
kropperi m.? körtelsvulst, om struma, gibbus bi
idest strvma kropper GU C 20 s. 315.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
