Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräselikhet
427
kiimbel
kräselikhet (kräselighet. kräslegheth), /.
njutning, yppighet, kräslighet, vällust. delicie ...
kräslegheth GU C 20 s. 172. ... at tw skulle här ey...
liura ympnog blifTwa j rikedoma oc kräselighet än tw
förra war Troj 67. — ljuvlighet, o hälogh füdhirska
tlu äst giordh faghor oc söth i iomffrudomsens
kräselikhet JilÖ 76.
»kräsleker, m. yppighet, kräslighet, thu skalt
sighia mädh prophetnnom, at nattin är mitli liws i
miuom kräslok hwilkit os wärdhoghis giffwa ihesus
cl ristus SkrlUppb 26.
*kriismiiteliverne (kräsmäthe liffuerne), ».
yjpigt leverne. MP 4: 87. .
»kratta, v. Jfr bekrätta.
*kriiva, /. Jfr hönsn kräva,
kriivet, ff kriiveta, /. och kriivete, m.
(kräff-tia HLG 1: 86 CHS6). obl. kreffueta SJ 2: 69 (1481).
kräffwitta ATb 2: 38 (1474). kräwitto ib 1: 120
(l460). kräwethe ULG 3: 10 (1519). med art.
kräff-tàen Sex ekon tr 273. pl. kreffwittor ATb 2: 233
(1484). kreffuitter STb 3: 305 (1496)) 1) kräfta.
ön tu ... kryper til ryggiä som kräwetan j laster ok
sjndom J Buddes b 170. — ss tillnamn. ... sinom
svogh hennan kreffueta SJ 2: 69 (l48l). 2)
bröstharnesk, pansar. ATb 1: 120 (l460), 2: 38 (1474), 233
(1484). HLG 1: 86 (1486). jtem iiij areniborsth ok iij
kreffuitter STb 3: 305 (1496). HLG 3: 10 (1519). 3)
kräfta, kräftsvulst, hwar thät (o: brännvin) drikker
. . . thät fördrifver kräffthen Sex ekon tr 273. —
»kräveto bryst (kräffwitto brysth), ». =
krävet 2. PMSkr 130.
kröghare (krögare. krögiare. krögyare
ATb 1: 28 (1454). kröyare GU C 20 (hand 2) s. 55.
kröare ATb 3:103(1499). kröger STb 3:181(1494)),
m. gästgivare, krögare. ganearius ii krögare ok
täucr-nars GU C 20 s. 306. — ss tillnamn, pawal krögyare
ATh 1: 28 (1454). ib 36 (1455), 208 (1465) o. s. v.
STb 1: 88, 138 (1477), 291 (1481). syinon kröger STb 3:
ISI (1494).
*krögkirska (krögerska. kröghersclia.
kröiska ATb 3: 124 (1501)),/. L. gästgiverska,
krögerska. KTb 150 (1433). ganearia e krögerska GU C 20
s. 306. — ss tillnamn. KTb 154 (1439). anna kröiska
ATb 3: 124 (l50l).
krökia (krykia GU C 20 s. 162), v. 1) kröka,
böja. MP 4: 204. — Jfr til-, tilbaka-krökia.
krökia (krykia), f. krumstav, kräkla. VKU 122
(i5i;6). Jfr biskops kry la och gröta kräkla.
*krömta (krömtha), v. [Jfr D. kromto. N.
krem-ta, harkla sig] grymta, glunio . .. krömtha GU C 20
s. 319.
kröna (-adhe: -adhes PMBref 335 (1519).
krönther: krönthe STb 5: 340 (1521, Kop)), v.
kröna (till konung el. drottning). . .. ath . .. herr sten
krönadhes til konwngh j swärike PMBref 335 (1519).
krönika (-eka), f. krönika. GU C 20 s. 155. Jfr
krönika.
krönilse, n. pl. el. f. kröning, alt thät som iak
le ed h .. . krönilse hwdflängilso SkrtUppb 147. SvB 19
(börj. av 1500-i.). Jfr thöriiekrönilse.
kröning, f. kröning. Rydberg Tr 3: 623 (l520).
Stock Skb 301 (1520—33, Skip).
*kllf (kuff), n. [Fdan. ku] hot, tvång, exorare
per[orare] ... til kiiflfs sätia ok trätta mz prydande
ordom GU C 20 s. 392. Jfr kUYOtter.
*kngliul, se kuvnl.
*kukuvalder (-waller, -wäl), m. [Ffr.
cucu-ault. Se SAOB K: 3121 och jfr K. Danver, Folkkultur
1: 125 ff.] man som bedrages av sin hustru, hanrej.
k 11 ku wäl ler almanice hanrei GU C 20 s. 162. ss
tillnamn. per kukuwal ATb 2: 120 (1478).
kllla (pl. -or), /. 1) kula, knöl. PMSkr 240.
Jfr iordh-, sand-, sten-, styrto-, ärmita-kiila.
kulder (ack. kul), n. L. 1) topp, hjässa,
huvud. — i uttrycket um (om) kul, om kull, över ända.
Se Sdw 2: 1254. han hade skothit henne om kul widh
gathen STb 5: 29 (1514).
kulder (kwll Arfstv 51 (l46l). med art. kullen
PMSkr 248, 264. ack. kul. med art. kullan Arfstv 32
(1161). pl. kulla ib 33 (1461). kulle ib 93 (l46l)), m.
L. 1) kull, samtliga i ett och samma äktenskap födda
barn. Arfstv 32 (1461). tho andro thua kulla vare hade
syndherkulla ib 33 (1461). ib 34 (1461). slikth ärffue
kwll som kwll ib 51 (1461). 2) kull, samtliga under
samma fortplantningsperiod födda el. utkläckta ungar,
förste kwllen (av hynda) ... kastes bort thy han
dogher jnthe PMSkr 248. ... läggiandis hwar kwllen
wndy the samma gasena som them haffwer worpith
ib 264. — Jfr Säl|l-, Slllldcr-kulder, ävensom
sunderkulla.
kulflski, n. L. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil.
50: 60 ff.
kulgryta (-grita), /. gryta utan fötter. HLG
2: 106.
*kulla, f. jfr dalakulla.
kulle, m. L. kulle, bärghen oc smaa kullans
JMÖ 163. jfr birkekulle.
*kalle, m. svart häst t Se Sdw 2: 1254.
kullotter, adj. 2) kullig, utan horn. bokken
som kwllotter är ward||er nyttogaren PMSkr 243.
*kulra, v. [AT<. kullern] rulla, mädh the järneno
takas glasen vndy bothnana ... oc laghas til mädh
tangeniio kwlrandis thet järnith pa the träno som
bwndith är pa laarith PMSkr 565.
*kulrotter (kwlrotther), adj. kupig, välvd,
konvex, coruina är en sten ... afHanger oc
kwlrotther pa andro sidonne PMSkr 467.
*kulriinna (kwld-. -rände), v. ränna omkull.
the drapo myket folk for diomedem sargade oc
kwl-rändlie Troj 231. ib 238.
*kulsigllla (-segilde), v. segla omkull. STb 2:
311 (1488).
*kulviirpa, v. kasta omkull, delabor eris labi kul
wärpa fornötha vtgiffuo affskridaok ödelägia GU C 20
s. 171.
*kulviirpilsei ». pl.? omkullslörlande. excidium
dii fördärffuilse fulwärkilse (utg:s anm.: "troligen
hörfel för knlwärpilse») ok faal GU C 20 s. 237.
kuinbel, n. L. el. *kuiuble2 (komble), subst,
kummel, om råmärke. ? Se K. M. Nielsen, Danske Studier
1941 s. 33 ff. änn war ther och vpsatt steenröso nOordan
wpå twem stadom, som komble wppå twem högom
ste-noni nyligare vpsatt, som vatn lende förre warit hade
FMU 3: 196 (l440, sen avskr.). — pl. ss ortnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
