Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyndil
480
kiifle
kyndil, m. kyndelsmässa. [15 januari 1466] ...
iöns rndh vantli burskapp dngh til kyndilz (sannolikt
korrupt för kyndilzmesso.) ATb 1: 236 (1466). —
kyndils iniissa (kyndelsmissa SvT 86.
kyndilz-messa: -messo ATb 1: 236 (1466).
kynders-messa: -messo Stock Skb 211 (1522).
könderss-mässa: -mässona GPM 2: 406 (1502?)), /. L.
kyndelsmässa. lauris niagnusson ... v an th burskapp
dagh til kyndilzmesso ATb 1: 236 (1466). Jfr
kyil-dilmässa.
kyndilniiissa (kyndermässa: -mässo Gadolin
Pants Bil 273 (1368). kyndermessa: -messe ATb
3: 194 (1506). kyndermissa: -missä Uppl
Lag-mansdomb 36 (i49i). kyndemessa: -messä ATb
1: 2i (1454). köndil missä SvRimd 49.
köndher-messa: -messe ATb 3: 360 (1527). [-quinne[r]-messa:-] {+quinne[r]-
messa:+} -messo Arfstv 21 (146l). Se Sdw 2: 1254),
f. L. kyndelsmässa. Se K. G. Ljunggren,
Almanackorna och det svenska ordförrådet 84 ff. odhensdngh
nest äpther kyndoniessä tha stenipde henric timberman
per finnä ATb 1: 21 (1454). olaf smidh dag til
kyndil-messo ib 2: 65 (1475). — kyndilmässo dagher
(kynnelmässo- JTb 90 (1511).
kynddhermessa-ATb 3: 345 (1525). kindilmÖSSO- SD NS 3: 10 (1415).
kindelmesso- ib 542 (l420, avskr.). Se Sdw 2: 1254),
m. L. kyndelsmässodag. — kyndÍlllliÍSSO lius
(qwindil messo-), ra. ljus som brukas i kyrkan om
kyndelsmässa. stakaliwss monass mäder blusa liwss
kyrkiomesso liwss oc mörke ottesangx liws qwiudil
messo liws oc alleluya liws ÅK 58.
kyndogher (-ugher. kindogher), adj. 1)
kunnig, kännande, erfaren, pharisei som wara judana
mästara ok kyndoge j moisy lagom MP 4: 258. — vis,
förståndig, alle the han hördo vndrado oppa hans stora
viisdom ok kyndugh swar MP 5: 101. 2) slug,
fyndig, hans ouini lagdho ther vin oppa huru the
sculdö stonnin af hanum fa ... mz list oc radh oc
kiudogh par Vis sten 3.
kyndoghet (kyndichet), /. slughet, list. thy
wi| ey diäflin fly bort fran honom vtan ärwoder thär
vm mädh sinne onda kyndichet MP 4: 268. hwat är
gamb]a hwgormenoni starkare j ondzskonnn, ok
kyn-doghetinne (astutia) snidoghare, hwilkom alla thänna
forescriffua gälniskor äru widherhängiande SpV 161.
Jfr kyndhet.
kyuua (kunna. impf. -adhe. kyndede STb 4:
26 (1504), 99 (1505)), v. förkunna, kungöra,
tillkännagiva. STb 2: 229 (1487). lauris persson radhman i
arbogha .. . kunnadhe thet fore borgamestara oc radhit
ath han ... ATb 2: 363 (1490). tha gik fogitten ok
borgamesteren än vth och screff en owildh nempdh,
huilket for:ne alt sados och kýndades nempden STb
3: 348 (1498). ib 437 (1499). ib 4: 24 (1504), 181 (1508).
kyillie, ra. L. natur, art, beskaffenhet, än tha ath
tilförna standher aff oxa oc koo släkth scriffwit,
liko-wäl är witandis ath thoras krnffth oc dynne (fel för
kynne), haar oc litlier (habitum corpcrris et ingenium
animi et pili colorem) offtlia ärw oc bliffwa j them
äffther hymmelsens krnffth som jngiffz aff
planetom-mon PMSkr 223. Jfr okynne.
"kynstelikeri (kystelegh (för kynstelegh.’J ATb
1: 383 (1472)), adj. [Mnt. kunstlik] skicklig. märklig?
Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 11.
var byfoguth är en kystelegh man ATb 1: 383 (1472),
•kysklika, adv. Jfr okysklika.
*kysning, /. Jfr korskysning.
kyssa (kysa JMPs 391. pres. kysser GPM 2:
315 (1508). impf. kisthe JMPs 243. supin. kyst.
kiist Troj 23. imper. kyss), v. kyssa. ... at
monghen kysser then handh han swaghe [o.- saaghe]
gemä wara aff GTM 2: 315 (l50S). nar the haffdho
offradh, tha warth swa som eth milth kiff mällan them,
hwilken thera fförst skulle kysa prästhens hand
JMPs 391. haffde hon gerna rwsad j hans fångne oc
flere synnom kiist honom Troj 23. — (enligt
grekiskt-katolskt bruk) kyssa (ett krucißx el. en helgonrelik)
ss bekräftelse på ett löfte el. en överenskommelse.
ther pa hafwom wii ... läkt wora hand oc kyst ther
korss oc helgedoma pa liydl.erg Tr 3: 293 (1468, avskr.).
ib 362 (1482, avskr.). tha skal her sten stwre .. . och
menige rikisens raad, som ekke haffua kyst korset
til-forenua, kysse korsit i warth (o: tsar Vassilis)
senninga-bodz näruarilso ib 580 (1513, avskr.). Jfr torskysiliug.
— i vissa uttryck får förargelse, förakt, indignerat
avslag el. dyl. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 3: 19 ff. far for i" (1000) falladeffwel och
kyss mik i röffwenä STb 1: 58 (1476). tha stodh ther
margith finsko piltir tha sagde pedhir til lianoiu helsäl
ion finska tha swarade pilten kyss ion finsko bank
ATb 2: 122 (1478). - Jfr korskyssa.
kyssan (kossan SkrtUppb 194),/. kyssande, kyss.
then som älzskar renlighet, han hatar skörhet . . .
fförsma kyssan oc klappan JMPs 283. ib 585.
"kyssande, ti. kyssande. Su 378.
*kysteliker? se kynsteliker.
*kiibbe, m. Se kiiibbe.
*kiidll (ked), n. - kiidhia. matlis ... haffuer
ath sware lasse ... til kedeth oc annat, hwat ban
haffuer mattis til at tale STb 4: 27 (1504).
"kiidlia (pl. -or. obl. kede STb 3: 143 (1494).
med art. kedan StÄmb 174 (1511). käden ib 83 (1467).
keden ib 143 (1500)), f. och kiidhia (obl. kiedie
STb 4: 272 (1512). med art. keien StÄmb 203 (1522).
pl. dat. kädiorn ATb 1: 70 (1457)), f. [Ä. Dan. kæde.
Mnt. kede] kedja, skattade michil gulsmid . . . eth
kors medh kädiom ATb 1: 70 (1457). til käden oc
windebron StAmb 83 (1467). ban skal latha koma ena
kädlio i rettin ATb 1: 344 (1471). eth helgadoma kar
medh kädlio ib 2: 70 (1476). eudoxia figli sancti peders
kädhor eller boyor SvKyrkobr (Lucid B) 201. ib 213.
J Buddes b 83. thil swdra port nykilleu ok kedan
StAmb 174 (1511). per fiskere, 60m hado slagit sönder
stadzins kiedie STb 4: 272 (1512). — Jfr g’Ill-, iiil’11-,
silf-, sko-, stokka-kiidhia. — ’kädlio lidli
(kede-. käte-, käthä-), ra. SS namn på viss
lokalitet i Stockholm. STb 4 : 280 (1512). ib. then bodhen och
windén wid kedelidh ib 339 (1513).
*kii(lo kliar J (käffwia knar), m. [Jfr lsl. kefja,
doppa/ och Sv. Dial. knarr, liten, trågformig eka.
lsl. knprr] liten båt, eka? ciinbia . . . copula (för
pnculaj ad similitudinem käffwia knar GU C 20 s. 158
(möjl. att fatta som två ord).
kiifle (käffle), n. [/s/. kefli] kort (mer el. mindre
cylindriskt) trästycke. Se T. ]Vennström, Tjuvnad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
