Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länna
433
kitra
dönpth hustru ingridhi ... een haluan attungh iordh
SD 6 : 343 (1352). ... ad jak erlend matisson kännis
metli tlietta mit opna bref hawa wnt min son rona ij
waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn
fän-gilsj Gadolin Pants Bil 266 (1356). ib 275 (1378).
AT t 1: 7 (1452). kiendes hustrv bil-gitta . . . ath
symedagx almosan hauer inne i hauis ottes hws
aar-liga rentta ij (2) marek peninga STb 1: 23 (1475).
giffie förnämpde hustru eline swa mykit ban käunis
at ware henne skyldig Uppl Lagmansdomb 8 (1490).
— giva till känna, kotides her johannis arnaldi . . .
ath ban myste xxvj (26) stycke gyllena STb 1: 23
(l47i). — medgiva, tillstå, jak star tilkännandis
(fa:eor), enghom . ■ . wara lofflikit ällir höfflikit at
liffva widher eukannelikin lngh SpV 445. 12) göra
ansjråk (på), tillägna sig. med prep. vidher, tha
kendis jak widh beggis thera (o: ett par tjuvars)
jordh FMU 4: 91 (omkr. 1455). nw meden jiigen aff
thön (o: de närmast arvsberättigade) jgen är, tha
keuaes tlio wijdh sith ar|f ok wele jngeluiide tet ghaa
lata j back arff STb 4 : 28 (1504). — med ack. och
pre/, for med efterföljande subst. ... ath lenar
haff-dhe föth op galthen alf griis i sinom gardhe, ther jon
späth käudis för sin galth JTb 9 (1456). — med prep. i
och med ref. pron. ss indir. obj. Se Sdv 2: 1255. —
kälina at, känna efter. MP 4: 4. takes oc kännes
ath wm thee (o: gässen) haffwa iig PMSkr 264. —
•känna til, känna efter, tha bewaris hönorna j
staüeuom, och kennes til mädh handenne när the wilya
werpa PMSkr 261. Jfr tilkänna. —Jfr ater-, be-,
fore-, ful-, til-, tör-, vidher-kiinna, ävensom
akiinnas samt biiter-, ödli-kiinder.
kiintia, f. L. kännedom, kunskap, the ... drogho
oc lokkadho syndara til gudz känno Mecht 176. altidh
var hon j bönom. Oc gudz ]agha kiinuo SkrtUppb 408.
hwar thu . . . haffwer smakat gudz ordha känno
(cogiiitionem), j andhelikom omfämpnilsom SpV 66.
ib 204, 229. thy at j hans (o: Christi) asyn j lians
guddoms känno (agnitione), är himlanna riko ib 281.
ib 292, 474. sannolika scrifftinna känna (no tit ta) är
adanis biltlagdoms lykta ib 497. ib 500, 513, 515, 546.
Jfr vidlicrkäuna.
kannan, f. — känna. SpV 423. sapiencia ... är
wisdomen, är äwärdelika thinganiia wndbirstandelika
kannan (cognitio) ib 521.
kännare, m. lärare, ön falskir kännare är swasom
twä äggiat swärdh Bel män 108.
*käime? aldra wärdhogasta jomfru, som j
hwan-tidh war redhoboen, at anama gudz nadli ole aldrigh
känne (för hänne.) fran thik hindradhe SvB 234 (mot
slutet av 1400-t.).
kännedoniber (ack. kännädhom SvB 84
(senare h. av 1400-iJ), m. L. 2) lärdom, kunskap.
jsagoga . . . lärdom oc indhledhuingh i kännedom
GU C 20 (hand 2) s. 46. thin signadha thungha som
kändhe judhom thiin helga ordh. oc rättan kännädhom
SvB 84 (senare h. av UOO-t.). — ’kännedoms stol,
m. lärostol, owir moysi kännedoms stool (cathedram)
sato scribe oc pharisei SkrtUppb 306.
kiiunelika, adv. Jfr okiinnelika.
kiinneliker, adj. L. Jfr be-, o-känneliker.
kännespan, m. Se Sdw 2: 1255.
Ordbok.
kiinnesyen (kännäswän), m. lärjunge. JMPs 522.
#ki’innika (pl. keniker), /. (mindre) kanna.
jtem ij keniker jtem iij kannor FMU 4: 95 (omkr. 1455).
kiinuilse, f. och n. 2) kännedom, bekantskap,
kunskap, han haffuer giffuith tik naadh ok sina
kän-nilsä Saml 6: 164. cognicio sui, thät är hafwa sina
eghna kännilse SkrtUppb 118. JMÖ 142, 152. jak
haffwer alla konsta oplysilse oc kännilse JMPs 33. —
Jfr be-, vidlier-kiinnilse.
känning: (kennyngh), f 3) kännedom,
bekantskap, kunskap, rätfärdogh gudz tro, hon är
widliir-gangha ok kennyngh thess helgha trefallogheth MP
5 : 208. hwa idkelika liafuir edh i mumie i honum är
litin gudz kärlekir oc känning Ilel män 139. sender
jak honnoni 1111 til eder ath ban skal gyffwa eder thed
i känning GPM 2: 350 (1509). — Jfr be-, laild-,
vidher-kiinning.
kiinnirska, f. lärarinna. SpV 160.
känsla (kändzsla. käntzsla),/. 1)
kännedom, kunskap, scribe oc pharisei, som waro clokastb
j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script, fforo
wille j gudz käntzslo oc wordho alzstingx blindhe
gio[r]dhe JMPs 510. ib 521. wil jac nagod giffwa eder
tiil mynne oc kändzslo Troj 57. 2) bibringande av
kunskap, undervisning. . . . ath jac (o: Medea) som
okwnnog är mz tiig (o: Jason) dyrffwas nagod tala
eller jac mz liagra ohöffwiska akt skyndar meg tiill
tyn kändzslo (ad tui notitiam) Troj 12. — Jfr vin-
skaps känsla.
*kiippas (keppäs), v. ref. [S», Dial. käppas.
Isl. keppask] 1) kappas, tävla, isti currunt certatim
the keppäs til ad löphe GU C 20 s. 101. 2) kiva,
tvista, altercare ... vel altercari ... käppas ok kiffua
GU C 20 s. 17.
"kiippe? subst, ett slags hake. infantem ... cunis
aqua repletis inherentem cnm vncco, qui käppo (fel
för käxo?) dicitur, attraxit Ser. rer. svec. Ill 2: 277.
klipper, m. L. käpp, stav. hon tykkis sik stydia
widh en käpp aff rör MP 4: 146. Jfr gailgo-,
hirdlia-, rö-, rör-, skuru-, thviir-käpper.
kär (ker: -e STb i: 277(1480), 332 (1482). kier:
-e SJ 2: 297 (1496). superi, käraster: -aste SvB
488 (omkr. i52o). kärester: -esta Mecht 109.
kierster: kierste STb 5: 356 (1522, Kop)), adj. L.
1) kär, älskad, wor kere höuitzsmaus her stens breff
STb 1: 277 (1480). her boncht smaleninga wor kiera
stadz borgemestere SJ 2: 297 (1496). högboren förste,
ålder kierste nadugeste herre STb 5: 356 (1522, Kop).
— nästan substantivt, vanl. i best. formen pos. el.
superi, m. el. f. käre, älskade, älskling, siälen all
smältes in til sin käresta (dilectum) Mecht 109. o mins
liiärta käraste, fförsma ey ... SvB 488 (omkr. 1520).
— Jfr liiärta kär.
kära (käre GU C 20 (hand 2) s. 31. kärä ib s. eo.
impf. kärdhe JTb 11 (1458). part. pret. kärdher
SvB 99 (omkr. 1500). «. kärt MP 4: 123), v. L. 1)
yttra sorg el. missnöje, klaga, beklaga sig. llamentari
graada sörgha ok kärä GU C 20 (hand 2) s. 60. thät
se tha fore gudhi kält ath jak ma jnga nåder faa
MP 4: 123. 2) klaga, yttra missnöje, anföra
beskyllning (mot), jnsimulo ... käre oc straffa GU C 20
(hand 2) s. 31. — kära, klaga, anklaga (någon för
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
