Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kiirliksamber
436
katta
(150;). kerelig «6 5: 336 (i52i, Kop). kärlegh
SD ys 3: 334 (1418)), adj. 1) kärlig, kärleksfull.
bekennes jac ... giort hafwa et karlict oc ewimielict
godzaskipte SD NS 3: 35 (1415). nioth warth
sam-tikio och kerlikan wilia ib 246 (1417). fore joan
jöns-sons kerligha bön ga|fs tet alth offuer STb 4: 173
(1507). ib 5: 336 (1521, Kop). 2) kär, älskad, biskop
andirs i(n) strengnäs, min kärlegh win SD NS 3: 334
(1418). ban haffde sik swa wiil ... at ban walt allom
mannom kärlikin Prosadikter (Sju vise m B) 215. 3)
kär, ljuv. alt thotte thik thiit wara lätli ok kärlighit
(amnbilis) SkrlUppb 33.
»kiirliksamber, adj. kärleksfull. ... at ban
wtualde ödhmyuka iomffruna os til kärliksamma
mo-dher JMÖ 59.
kiirling ((?) kerlinge Stock Skb 56 (i5i7—18)
(för kerlingen?). käringh ATb 2: 174 (1481).
ke-ring: -enes STb 4: 241 (1512). kerngh HLG 3:
17 (1521)), f. L. eg. kvinna. Se O. Ileinertz, Acta
Philologica Scandinavica 10: 145 ff. 1) gammal
kvinna, gumma, käring, marit kerlinge j boden Stock
Skb 56 (1517 — 18). item her staffans kärlingh soror
prius IILG 3: 14 (152|). item en kerngh i
siwke-stwgen soror prius ib 17 (1521). — ss tillnamn, joan
käringh ATb 2: 174 (1481). 2) hustru, thet hus är
komet aff hans keringones börd och jcke aff mongses
STb 4: 241 (1512). — Jfr kor-, trol-kiirlillg. —
*kärlillga böll, f. bön som passar el. kommer frän
en käring, jak menthe skola höra stor oc högmälis
ärandhe, oc nw liöre jak enkto annadh wthnn
barnalek, oc kiirlingha bönor sim är aue maria JMPs 373.
— »kärlinga skrop, n. [Jfr Sv. Dial. skroppa, vara
högljudd, skryta, vara storordig] käringprat,
käringskrock. anilis ... vnde aniles fabulas deuita fly
kärlinga skrop GU C20 s. 24. haffwer en doctor utriusque
juris, wariid aat mik ... och disputera ath
revela-ciones är ey annat vtan quinno foyck och kärlinga
skrop Troil 5: 321 (1515).
kärra (kerra. kiärra), f. L. kärra, biga ge
kerra GU C 20 s. 55. carruca ce kärra ib s. 82.
plaus-trvm kärra ib s. 457. llectica . .. kärra och sparlaghen
oc sängh ib (hand 2) s. 70. hwar aakare haffui sina
kiärro for sin döör wiidh 6ina iij (3) marek STb 1:
432 (1459, Burspr). Kumla kyrkas rb 44 (1478?). STb
3: 291 (1496). Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. (l513). Jfr
dyngio-, sand-, sknt-kärra. — »kiirro axul
(kerraaxel), m. kärraxel. ther fik jach en
kerra-axei aff jern HLG 3: 4 (1516). — »kärro drirare
(kerra driffuare), m. lecticarius ii kerra driffuare
sängha görare GU C 20 (hand 2) s. 70. — käri’0
hinl (kärra-), n. kärrhjul. HLG 2: 46 (1516).
»kiirsunnodaglier (kär sondagh), in. = kiiro
sunnodagher. ATb 2: 200 (i483).
kärve (kärf’f)we), i», kärve, knippe, tw twsand
dwsin lwranghla bwndin j kärffwa hwart dwsin
PMSkr 165. ib 234. winith ... bliffwer ather göth, wm
tw thär j lägger en lithen kärffwa aff ros marin ib 438.
— knippa med fisk (lax); ss beteckning för ett visst
antal (15 el. 16)1 Se Sdw 2: 1255, — ss tillnamn.
ebbe kärfwe KTb 149 (l432). ib 157 (1443).
käsia, /. ett slags spjut. Se Sdw 2: 1255. — ss
tillnamn, swen käsia KTb 148 (1432).
»kiitas, v. refi. vara el. bliva yster el. uppsluppen
el. kättjefull. thy bidher iac thik iomfru maria at
min licammo wardhe bedzlather igen. swa brat han
kätis Sr B 494 (börj. av 1500-i.).
käte (käthi. kädhe GU C 20 (hand 2) s. 65
(daniserande)), f. och n. L. 1) ysterhet, yrhet.
las-ciuia kädhe oc skörhoth GU C 20 (hand 2) s. 65
(möjl. att föra till 3). 2) glädje, munterhet. — glatt
liv, goda dagar. Se Sdw 2: 1255. 3) lättsinne,
självsvåld. kätliin (lascivia) omskipthir ok söndhir lösir
SpV 149. sardonix ... späker mykna käthy oc
lös-lathy PMSkr 490. — Jfr forvitis käte.
kätil (kädhil JTb 17 (1459). kädhell.
SvKyrkobr (Lucid B) 220. pl. kätzlar ATb 1: 226 (1456).
ketzlar SJ 2: 2(1474); ack. kelzla ATb 2: 39 (1474)
(för ketzla?). kessla HLG 3: 95 (1528). karsla
ib 2: 147 (1523). ii), m. L. kittel. ... tha medber
thöm äuerdeliga nidhersenkäs j heluitis kädhell
SvKyrkobr (Lucid B) 220. han dräghir syälana, tha the
äro skyldha vidh kroppin, til heluitis kätil MP 5: 116.
llebes ... lithen kätil GU C 20 (hand 2) s. 69. tässe
vi godemän skattado henrik strakabens gooz ... for
half tiginde mark pä** for vtan kätzlar ok grytor
ATb 1: 226 (1456). ... ath höra enna qvinno ordh vm
en kädhil, som hon gaff til worabykyrkio JTb 17 (1459).
Jfr asko-, ilskara-, kopar-, mässings-,
salpeter*, sten-, tin-, tiäro-, vighdavatns-,
öse-kiitil. — »kiitla byggiare (käsia-), m. — kätla
bötare. ss tillnamn, micbil käsia byggiare ATb 3: 198
(1507). — »kätla bötare (käthla-. ketle- ATb 2:
398 (1492). kälzla- ib 1: 199 (l464) (för kätzla- ?).
kädzsla- ib 3: 202 (1507). kesle- Stock Skb 15
(1516—17)), m. kittelbotare, kittelflickare. ATb 1: 199
(1464). toinos keslebötare Stock Skb 15 (1516—17). —
ss skymford. Se R. Pippitig, Kommentar t.
Erikskrönikan 280 ff. unde et ipsum ducem magnum, cum esset
homo niger et macer, käthlabötare appellare consunvit
Chr. Er. 01. i Ser. rer. svec. II 1: 56. — *kätla
gripi (-grepe), m. grepe, handtag på kittel. VKU
127 (1567). Jfr kätilgripi. — »kätla gryta, /.
kittel. Arnell Brask Bil 29. — »kiitla haki
(ketz-le-), m. kitteikrok? VKU 156 (1595). — *kätlahaka
as (ketzle-), m. stång att hänga kitteikrok på?
VKU 156 (1595). — ’kätla ringer (kätzsla-.
kätzle-), m. [Fdan. kedelring] ring att hänga en
kittel i. jtem vj par kätzslaringa FMU 4: 95 (omkr.
1455). Svartb 584 (isis). Jfr kätils-, kätil-ringer.
— kätla Slllidher, »>. kittelsmed. RP 2: 199 (1390).
— ss tillnamn, ingulphus kätlasmidher Diar. Wazst. i
Ser. rer. svec. I 1: 120. — *kätla stoman, n. kittel
utan grepe el. grepar, "kittelskrov". et gamalt
kätla-stoman VKU 112 (15641. — »kätils ringer, m. =
kätla ringer, catella kädia kätils ringer GU C 20
s. 86. Jfr kätilringer.
»kätilgripi (-grypa JTb 36 (1473). -grepe),
m. = kätla gripi. swor for:ne sigeridh ... til sin
kätil gripen JTb 36 (1473). ib 70 (1479).
kätilhödh, /. ? L. stormhuva, hjälm. Se Sdw
2: 1255-
»kätilringer, m. = kätla ringer. Arfstv 19
(1461).
kätta, v. Jfr innekätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
