Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
latande
451
lax
Se Sdw 2: 1258. — lata lip, 1) lyfta upp,
uppresa. nw äru the bone til bardagha oc satto sit folk.
oc loto op siin baner Prosadikter (Karl M) 270. 2)
öppna, upplåta, med ack. til hwilka thu astunda[n]dhe
lätz thin öghon oc lät wp tliin mwn Mecht 204.
SkrlUppb 79. 3) upplåta, överlåta, martin lempois
loth honom wp nyo lass ängh j lempois by forro
vj marc peninga Svartb 173 (l380). ATb 1: 37 (1455).
SJ 2: 208 (1482). STb 4 : 44 (1505). 4) uppenbara.
ängaledhis skalt thu la himerikis rike miskunna
modborin tliigdhe ok lät ey vp (aperuit) sina miskund
Nio kap ur Bir 21. 5) efterskänka, befria från
(edgång). tha luth ior:ne olaff... hustrv peder olssone
edhin vpp STb 1: 16 (1475). ib 51, 79 (1476), 2: 141, 162
(1486) o. s. v. — *lata ut af, avstå (från), upphöra
(med), med dat. thän sami riddaren skämdis widh sik
siällfuan ok lot vt aff sinom oloflika wilia MP 4 : 254.
— med ack. MP 4 : 260. — abs. sotten kastade sik
vni kringh ole loth vth aff a siwnde timauom MP 4:
244. — Jfr af-, ater-, be-, bort-, for-, fram-,
i-, in-, ivir-, pant-, saman-, til-, up-, ut-lata.
*Iatailde, n, åderlåtning. Se Sdw 2: 1258.
*latarei (låter), m. åderlåtare. birgeto lators
Skotteb 145 (1463—64). ib 180 (1464—65). Jfr blod-,
for-latare samt latirska.
»lateka, /. Se laktuka.
låter, m. 1) skick, beteende, låter. Se Sdw 2: 1258.
låter (lathir SvBimd 44. abl. lat Skrtüppb 22s),
m. och n. leende. — löje, skratt, munterhet, vni
ren-lifuis mäniskia är ey rasliir älla redoboen til lat oc
löga Skrtüppb 228. thän kerliug fik än lathir hon lo
at mik SvRimd 44.
låter (ladher), adj. slapp, trög, lat. jgnauus ...
]ad]ler daratther oc fawitsker GU C 20 (hand 2) s.
9 (daniserande). lentus ladher veker oc deffuer ib
s. 74 (d-.o). Jfr gen o ini ater, ävensom farlati.
»latilse, n. pl. el. f. thes niehre alle vndersåter
wilia konungenom wara loffligh, tess strängare skall
han wara mot sigh sielffuar, ähu tå att alle gladeligha
samptycto honum thett eller thett haffwe eller göre.
sigh till latilsse (in te ipsum sis severior, quo magis
indulgent omncs, ipse tibi sis censor acerrimus, etiam
cum applauserint omnes) PMSkr 669 (avskr. från senare
h. av 1500-i.).
latin (lathin), n.? latin, latinitas ... latyn GU
C 20 (hand 2) s. 66. ib. sancte ieronime ... thu drogh
i lathin alla the hälgho scrifft SvB 410 (omkr. 1500).
— »latins ordli (latyns-), ». latinsktord. JMÖ175.
lat i 11 a, f. — latiil. iak förstår ey latino swara
mik a thytzsko SvKyrkobr 44. SpV 514,
»latinabok, f. bok på latin, en god prädicaro
för-bätro tässa mörka swänskona äpter latina bokena
Saml 6: 174.
latine, /.? = latin, priuilegia, som legathen
stadfeste bade pa latine och swenske Stock Skb 81
(1519).
»latilisker (gen. m. latinz GU C 20 (hand 2)
s. 66), adj. latinsk, romersk, latinor aris latin tala
oc latinz mantz sedh haffua GU C 20 (hand 2) s.
66. ib.
»latirska (lathirska. laterska. laterske.
latterska STb 1: 187 (1478)),/. åderlåterska; hustru
till åderlåtare. Se L. Carlsson i Rig 1947 s. 133 f.
ss tillnamn, birgete laterske Skotteb 23 (1460—6l).
ib 57 (1461—62), 66 (1461—62). brigitta lathirska dotthir
ATb 2: 193 (1482). ib 3: 81 (l49s), 205 (1507), 277 (1514).
STb 1: 187 (1478). cecilia laterska ib 2: 129 (1486).
ib 3: 279 (1496). forbödz cristin laterska stadin och
stadzinarker fore tet speszerij medh henne fandz
STb 3: 340 (1497). SSkb 63 (1502—03). ragnil laterske
ib 173 (1505—06). marit laterske Stock Skb 176 (1591
—22). — Jfr forlatirska samt latare.
*latogher, adj. Jfr barn-, ful-, lös-, siäf-,
spak-, stor-, til-latogber.
»latoghet, f. Jfr siiiflatogliet.
»laurentii (laureneii), subst. Larsmässa (den
10 augusti); marknad vid Larsmässa. i lödösa kööp
baggafisk om laureneii Brasks Cal 269.
laurenz miissa (larenssmessa), /. L.
Larsmässa (den 10 augusti). Brasks Kopieb 16 (1508).
laverbiir, n. — »laverbiira krona,/,
lagerkrans. laurea ... lawerbäralöff ok krona GU C 20
(hand 2) s. 68. — »laverbiira löf (laffwer-), n.
lagerbärsblad, PMSkr 400. GU C20 (hand 2) s. 68.
— laverbära trä (lagerbära-), ». lager.
Växt-förteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. e. — »laverbärs qvister
(lagärbärs-), vi. lagerkvist. JMPs 293.
*laverbiirträ, n. lagerträd, lager. GU C 20 (hand
2) s. 68.
lax (lagx), m. L. lax. affradit är 1 tynna lax
VKJ 186 (1447). ATb 1: 258 (1467). the som kiöpa
lagx ellir sääl aff botnakarllom STb 1: 373 (1482). —
ss tillnamn, niclis lax KTb 152 (1437). henrik lax
GPM 2 : 242 (1507). — Jfr butll-, butna-, liöst-,
nörrabutn-, somar-, spiki-, sur-lax. — »laxa
fors, m.fors i vilken det går lax. henrik wedersade
laxafårssen och fiskerj och ägnede wnder stora
gården igen FMU 5: 47 (1482, avskr.). ib. — laxa kar
(-kor), n. laxkar. VKJ 98 (1447). — »laxakars
stödlie (-stode), n. plats för laxkar. eth [-la[xa]-karss-] {+la[xa]-
karss+} stöde i aamottz fors Värmland förr och nu
1925 s. 90 (1454, avskr. från 1500-i.). — laxa karl
(laxe-), m. ss. tillnamn. SJ 2: 64 (l48o). STb 2:
371 (1489). — »laxa miiirdher (-miärder.
-mär-der: mä[r]derom Svartb 363 (1438). Se B.
Hesselman, Från Marathon till Långheden 94 /.), m.
mjärde för laxfångst, ath j abbora fors ey fiskedes
epter laxen vthan met näth ok noth til thäss bothe
benktsson .. . bygde ther en laxainiärdher (Skokl:
laxmiärdhe) Svartb 363 (1438). ib 364 (l468). en
fter-dungh j laxafiskit abbor fors .. . swa wäl j [-laxamä[r]-derom-] {+laxamä[r]-
derom+} (Skokl: ]axmärdhom) som j näthiom oc notbom
ib. ib 364 (i438). Jfr laxmiärdhe, laxmiiirdher.
— »laxa pakkare, m. laxpackare. StÄmb 141 (1499).
laxa packara och alla handa tunna götz ib 144 (1500).
ib 147 (1501). Jfr laxpakkare. — »laxa pakning,
/. packning av lax. StÄmb 163 (1507). — *laxa
stiärter, m. laxstjärt. ss heraldisk bild. ATb 1: 357
(1471). — *laxa tilganger, m. tillgång till lax.
Se Sdw 2: 1258. — »laxa tol (-tool. -thol. -thool),
n. redskap för laxfångst, biscopen j aho ägher
rättliga fulla helffth j laxafisket j abbörafors ää met
hwad laxa thol laxen fonghen wardher Svartb 296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
