Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laxfiskerätter
452
ledhsag’ha
(1422). ib 364 (1438). 402 (1442). Jfr laxtol. —
*laxa tunna (laxe-), /. laxtunna. STb 4: 149
(i50i), 5: 129 (1516), 253 (i5i9). — *laxa värke
(laxewerke), m. L. värke (fiskebyggnad) för
laxfångst. Svartb 446 (1453). Jfr Sdw 1: 743 s. v. laxa
virke.
*laxflskeriitter, m. rätt till laxfiske. Svartb 296
(1422).
*laxlaghn, /. laxnät. Svartb 457 (1455).
*laxmliirdhe (-märdhe: -märdhom Svartb
(Skokl) 364 (1438)), m. och *laxml&rdher
(-mer-dher), m. = laxa Uliärdlier. Svartb (Skokl) 364
(1438). ib.
"laxpakkare (lagx packare), m. = laxa
pakkare. StÄmb 147 (1501).
*laxtol, n. = laxa tol. Svartb (Skokl) 402 /.
(1442).
le (lea GU C 20 hand 2) s. 78. pl. obl. leia VKU
8i (1555), 94 (1559)), »i. lie. Jfr lie. — *lea bryne
(leia-), n. brynsten el. brynsticka för lie. VKU 123
(1566).
lebardh (leghebordh GU C 20 (hand 2) s. 74),
m. och. lebardlie, m. 1) leopard. GU C 20
(hand 2) s. 74. 2) i Lubeck slaget mynt med en
leopard i prägeln, lebardha Ant. av E. Hildebrand
i kändt. fr. 1452.
leccion, ff Artikeln Sdw 1: 743 utgår.
*ledsa (ledza. -e), f. [Jfr Ä. Nysv. ledsa, ledse]
leda, ovilja, the som kalffwa, faa ledzo atli ätha wthan
the faa göth höö PMSkr 219. ib 272. — med prep.
til. faaren fanga oc stwndom ledze til ath ätha ib 238.
ledse (ledze), adj. ledsen, utledsen, trött, är fää
lodze ath ätha PMSkr 214. ib 227, 272.
*ledsna (ledzna. leesna: -anna SpV 140),/.
leda, olust, accidia är änxlegha hogxsins fåfäng
orolikhet, kornen aff oskäliko leesnanna (tedii) lasth
SpV 140. mykit tholkit finz j scriptinne, aff hälgha
manna ledzno (tediosa peregrinatione), hwilka the
haffdho här j wärdhinne »6 375.
*ledsnan (ledznan), f. = ledsna, jämcristins
ledznan (tedium proximi) ällir änxlan Sp V 159.
ledll (led), f. L. 1) färd, resa, väg. — kosa,
stråt, väg. jac ... kom langdt j fraa thorn w ledena
oc bort j ena ökn Troj 52. 2) sätt. Se Sdw 2:
1258 och K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 62 f.
—- nokra ledh. Se ib. — ängaledh (ingaled. ingalede
Vg Fornmt 111 7—8: 151 (1373)), på intet sätt,
ingalunda. tha wille tu ingaled Prosadikter (Karl M B)
319. — Jfr kafs-, sam-, vägba-ledh, ävensom
andra-, annor-, fram-, huru-, in-, inarglia-,
ryg-, samu-, siäng-, iinga-ledhis.
led lia (lädha. impf. ledde. pres. -er), v. L.
1) leda, föra. (kejsaren) lot han lädha til at
darwas Prosadikter (Sju vise m B) 181. GU C 20
(hand 2) s. 15. ib s. 39. 2) leda, föra. om väg
el. gräns, inträns, swa ära helsinga raa, som byrias
i via träske ok ledher epter isina (för isma el. ysma)
Svartb 154 (1374). Jfr Holmbäck- IVessén, Svenska
landskapslagar Ser. 3: 408. 4) giva lejd åt. Se
leidha. 5) leda, bringa, laat os äi ledhäs i
frestelse SvB 3 (fr. 1300-*.). 8) med prep. um. utvisa.
(|ch the sagdho oc vithnade ath swa var oc häfde
äldre liokot vissare hörth ther om än som thetta
(o: ett dombrev) ledher om Svartb 358 (1437). —
*ledha sik, leda sig, föra sig. ]edhe sigh (feratur)
til hans mädh jnnärlighom kärlek SkrtUppb 7. —
ledha fram, 2) framleva, tillbringa, riko män
ledha fram oc lifna i götz oc i glädhi alla sina dagha
Hel män 137. — ledha in, inleda, föra in. ledhen
mik yn fore konungen J Buddes b 169. — Jfr in-,
ivir-, möte-, sainau-, til-, unt-, ut-,
viigh-ledha, ävensom oledder.
ledha (leda), f. 1) leda, vämjelse, avsky, en
riddare . .. sloo ok drapp hans ända son fore kiff ok
ledo skul som the thera mällan häfde MP 4 : 256. —
Jfr matledha. — ledliosainber (leda-), adj.
1) kännande leda el. vedervilja, ok sigher jak idher
foräldroinen wariu ekke ledasam eller owermatta wredh
idrom barnom MP 4: 123. Jfr ledhsaillber.
led hare (ledare. Se Sdw 2: 1258), m. 1)
ledare, förare, almoghen är swa som blind man som
widherthörff en godh ledhara SvKyrkobr 61. 4)
person som lämnar ledning, förebildt au[c]tor oris
ökiare ok ledare GU C 20 s. 43. — Jfr ater-,
ut-ledhare.
ledhas (pres. pl. 3 p. -is Sp V 428. impf. lädz
Hel män 226. imperat. leedz MP 5: 147), v. refl. L.
2) ledas, känna leda el. ledsnad, personl. leedz äkke
vidh tik syälffua swa ath thu hallir tyna syäll ffore
lytith MP 5: 147. sonin ... fik ey atir komit til
clostridh, som han lädz Hel män 226. — ledhas
vid her, känna leda. Sp V 428.
ledher (leder. n. let), adj. L. 1)
vedervärdig, obehaglig, motbjudande, förhatlig, ban skulle
giffue hanom hýre, liwat tet ware hanom let eller
lýwfft STb 3: 383 (1498). tha bär träd leda fructh
Sex ekon tr. 265. hwnden, hwilken sigh wmwändher
til thät ledha han wth kastadhe JMPs 308. — Jfr
fulledher.
*ledhestailg (lede-, leda-), f. ledstång, nordan
hwalffuit wiidh ledastangeu STb 2: 471 (l49o). tomas
wijd ledestaugen StÄmb 206 (1524).
ledestiärna, f. ledstjärna, liknas hon (o: jungfru
Maria) widh ledhestiärnona JMÖ 137.
ledhesveil (ledho-), m. ledsven, ledsagare, bildl.
swa skal syndogh människia göra, haffue gudliz ordh
ok kennedom fore syn ledhoswen MP 5: 34.
ledhilse, pl.t jfr ater-, in-ledhilse.
*ledhing, /. Jfr inledhing.
ledllirska, f. ledarinna, war thera ledhirska til
the hälga troo SvB 435 (b. av 1500-i.). at naturen är
en ledhirska ti! the thing, som osynlikin äru, haffwer
ey sanctus paulus forteghat SpV 29. ib 33.
ledhiiiug (ledningh), /. 2) ducatus ...
här-toga döme och ledningh GU C 20 s. 202. — Jfr
in-ledhniug.
"ledhogher (ledoger), adj. försedd med lejd.
magnis ... skal koma til swars ledog ok felog om
manedag STb 1: 345 (1482). i äre ledoge ok feloge
bade ti! och fraa i edhert bohald igen ib 397 (1482).
ledhsag’ha, f. vägvisning, lotsning. ath enasth
hade the syn rättilse oc ledsaga aff tlienna tcssaliska
mannen philote som viste bymmels löpen oc
stiär-nornas gang Troj 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
