- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
459

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liggiíl

459

lika

tw laa medh min bonda ATb 1: 259 (1467). ib 330 /.
(14»), 2: 135 (1479), 266 (1485). STb l: 73 (l476).
MF 4: 239. 4) ligga begraven, hiir ligger
gvt-mvidor prest S. Gardell. Gravmonument från Sveriges
meieltid s. 492 (1200-i.). ib 494. 6) ligga, vara
liig’ad, uppehålla sig. än kar ssom lagh til gesth
hen til andriss köt mongare ATb 2: 154 (1480). samma
ryttara lyggie her pa rýkessens och stadzsyns stora
forderff STb 4: 7 (1504). hwsith, ther skýpperen lagh
til lierberge ib 5t (1505). ib. att the tysko liggcre her
ligfie är och dag Linkbiblh 1: 194 (l526. Brask).
7) ligga, vara orörlig, om saker, wi skulom sanka
oss saman liggiandhe rikedoma j hymerike HF 5: 178.
almosor som räknas människionne fore ligghiandhe
fää ok rikedoma j hymerike ib. — liggiande grund,
se under grund 3. 8) ligga, vara lagd, vara
placerad, befinna sig (pä ett ställe), om saker, tha
jaca haffuer iij resår gangit ansjlis om kirkiogarden,
j iij:e resa tha forwaren edher, som edhcr makt pa
ligfer STb 3: 333 (1497). gaffz v mark hinrik
barberare pa renskap, som läkte michel ner per
erics-son; ligger pa renskap j läkerelön Stock Skb 161
(l530). 10) ligga, vara belägen. RP 2: 380 (1399).
jngägber ... oplodh ... sin gardh lyggendis pa
c|oster gadhen ATb 1: 25 (1454). ib. — om väg,
jordområde el. dyl.: sträcka sig, leda, gå. Fredrik ed
No-reei 2842. vppa näsit som ligger fran lybichogardh
oc i almenniugen oc fran gatwnnne och till änne RP
2: 185 (1390). sunnan almaiina väghen, som ligger aff
waistene oc til granby SD NS 3: 448 (1419). 16550(1420).
ATb 1: 2 (1451). o herra gudh ... thyne lönlike
stygha lyggia j dywpo watno MP i: 124. thet liggher
fran fiillestadha äng oc in tiil bärbeta gerdhe VKJ 50.

11) ligga, tara vänd (åt), vara riktad (åt), thy skulle
hwar cristen människia nytia sik i tima oc ey mykitli
a wärlz liikt liggia SvKyrkobr 21 (De sju sakramenten).

12) höra (till), lyda (under), myn gardh och myn
quärn ... meth allom tillaghom ... och alt hwat
som häzlst ther nw wndher ligger och lighiät bauer
alf aldher SD NS 3: 89 (1415). ib 96 (1416), 342 (1418).
thet scal liggia enkannelica til warfrw altarä ib 610
(1420). Neuman Vokbal 78 (1452). til siluastatorpp ligger
1 torpp oc kallas stubben VKJ 33 (1447). 14) bero
(av el. på). — vara att påräkna el. vänta (av), med
prep. a. Se Sdw 2: 1259. 15) vara bestämd, vara
uppskattad (till ett visst jordatal el. till liss avgift),
med prep. for. ena ängh; ligghor för ena 5 alna
staangh oc ena fiärdwngx staaugh VKJ 56. — med
prep. til. haldhinstorp ligger til sama landgälle
VKJ 102 (1466). — (?) krakarum ligger mot allom
bondabinom oc är odelby Arfstv 76. 16) ligga
kvar, bliva liggande, sades, ath holken schal liggie,
epter the tinde nw a färde äre STb 4: 148 (1507).
17) Irans, ligga på (ägg), ruva. PMSkr 263. jngen
gaas ligger wäl annars äg ib 264. tha kalth wädher
är tarffwas gaasa ägh liggias xxx dagha ib. ib 468.
— liggia ater, ligga kvar. PMSkr 22. — »liggia
til. (?) myntemester[e]n kome med sin tyg om tet
han haffuer ligit jacob bone til effter hans broder
STb 6: 77 (1515). Jfr tilliggia. — Jfr a-, af-,
igen-, in-, inne-, ivir-, saman-, til-, nndir-,
npa-, ut-liggia, ävensom stnpoliggiande.

»liggiare (liggiere. liggere), m. [Mnt. ligger]

liggare, köpman el. ombud för köpman, som under ngn
(längre) tid uppehåller sig på annan ort för att handla
el. göra uppköp. Jfr Hildebrand Sv. Medelt. 1: 675.
kiöpswenane, som här äro aff städerne fore liggiara
STb 1: 227 (l480). ib 248 (1480). ath han ecko liiöpte
then kledes packan ... aff tesse liggiarene pa
skip-botnen ib 267 (l480). ib 2: 104 (1485), 4: 31 (1504),
91 (1505). the tyske liggere her liggie år och dag
Linkbiblh l: 194 (1526, Brask). Jfr slöts liggiare.
»liggilse, «. pl.t Jfr tilliggilse.
lik, n. L. 3) lik. GU C 20 (hand 2) s. 52. —
»liks sto (likxstoo), / = liksto. Fyra handl
rör Vkl 290.

lik (lijk), adv. liksom, i likhet med. med prep.
vidher. är lengden aff samma gardh ... xviij alen
och eth quarter, bredhleken sigher sielff til twenna
frýa grenda mellen lijk böggiende wijdh enom androm
pa bredden STb 3: 197 (1494).

lika, v. L. 4) jämka, avpassa. Se Sdw 2: 1259.
at thesse fyre skulu ... mellom oss thetta skipte
lika oc jämpna oc allaledhis ful[kompna] Bjärka-Säby
354 (l37l). ib. — justera (mått el. vikt efter likare).
til span oc bisman at lika StÄmb 4 (1419). — re.fi,
likas, 1) bliva el. vara lik. Se Sdw 2: 1259. —
Jfr for-, til-, vidlier-lika, ävensom olikadher.
lika, v. behaga, med dat. Se Sdw 2: 1259.
lika (lijcka StÄmb 143 (1500). like Thomas
Var-ni ngsbref 8 (1436); STb 5: 338 (1521, Kop). likä Thomas
Varningsbref 7 (1436); SD NS 3: 575 (1420). licha.
lyka Troj 37. lyke STb 4: 174 (1507). lýcha ib 3:
235 (1495). lýche ib 4: 177 (1507)), adj. oftast n.
2) lika, lika stor, enahanda. ... goz igen, som thy
läghlica hafdhe lighat til lica afgiel til et rät häfdha
skipte i mina lifsdagha SD NS 3: 146 (1416). alt ...
skal bliffue fast ok staducht, swa ath licha är pa bade
sýder STb 3: 398 (1498). mz jämpno löffthe ok lika
(parivoto), skal jomfrun halda sik wärldinne
forsmädhe-lika SpF466. — n. lika mycket, wiil ... hans bra
bender samme hussz legie fför licha som en anner tha är
hans nest tet at haffua fför skäligheth om aarit SJ
2: 272 (1495). STb 3: 235 (1495). Saml 24: 144 . 3)
motsvarande, i rättvist förhållande (till), lämpad
(efter). — lika mot, i proportion? troyas omgång j
längden war tree dagxloder 00 lykamoth (coequalis)
j wydden Troj 37. — n. motsvarande et. fullt värde.
kiinnis jak ... ha|fwa saalt ... joan pädersson ...
mina jordh ... som är en lithin gardh, for lika som
badhom a samdhe, for xv mark päningha SD NS 3:
193 (1416). tha thil bindher jäk mik ... for:de thordho
... en annan ström ... i gien ath widherlegiä ok
likä for hans bygnynger ib 575 (1420). STb 3: 354
(1498). StÄmb 143 (1500). änders scriffuere sea] koma
til stadzsins j sancti nicolaj port om arit for licha
medh then skeel, ath han skal skolen vppeholle STb
4 : 85 (1505). ib 177 (1507), 5: 338 (1521, Kop). — giva
lika, giva ersättning, ersätta. STb 4: 174 (1507). —
göra lika, ersätta, gottgöra, betala. lauris iönson
skal göra enom månne lika for fisken ATb 1: 263
(1467). — halda vidh lika ok rät, låta vederfaras vad
billigt och rätt är. Se Sdw 2: 1259. — llliidll lika,
med rätta, på rättmätigt sätt. gör saa mykit i dag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free