- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
475

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lykta

475

lysning

— g öra slut (med ngn), huru illa hon (o: världen)
lyktar mz sinom vinom Prosadikter (Barl) 40. tha
skal iak nw tilbyria. at haffwa ängla liffwärno ... ok
thy lykta (condudi) swa mädh diälflenom SkrtUppb 13.

— refl. lyktas, sluta, upphöra, al wärldhinna glädhi
ok belle likthas tik medh sörgli ok drðwilse MP 5: 128.

lrkta, v. lysa. Se E. Noreen, Ark./. Nord. Fil.
49: 231.

lykta (lyckta: -ane STb l: 400 (i482). likta: -or

HLG 2: 20 (1510); -onar ib. lö(c)ktha GU C 20
(hand 2) s. 66, 99), /. lykta. MP 4: 219. fastan vtan
almosor er som en lyktha vtan Iyws MP 5: 1S6.
lik-tonar, som bäras for sacramenteth ULG 2: 20 (l510).
PMSkr 398. — *lykto inakare (lykto-),/. person

som tillverkar lyktor. Stock Skb 149 (1519—20).

lyktan (lykthaan GU C 20 s. 196), /. och n.
(MP 5: 50; se E. Noreen, Meijerbergs ark. /. sv.
ord-/orskn. 3: 17. 6: 34.J slut. Se Sdw 2: 1262. MP 5: 50.
en spoghil är syhwnlffuir aff sik vmkringh, vtan [-lyk-[t]an-] {+lyk-
[t]an+} ok byrian ib 65. STb 6: 336 (1521, Kop).

*lylla (-ar), v. [Jfr Sv. Dial. lulla, söva
(spädbarn) under sång] söva under (sakta) sång. godh
fostirinodhir swepir sith barn oc läggbir thät i waggo.
lyllar thät oc söuir thät SkrtUppb 270. ib 271.
"lyllo sånger, m. vaggvisa. SkrtUppb 271.
*lyillladintl subst, item för lymladint [!] (0:
lin-lndhit t) ok ... rökilskarit Kumla kyrkas rb 59 (1486).
*lyilder, adj. Se Sdw 2: 1262.
lypta (lyftha ÅK 61. löpta Prosadikter (Karl
M) 256. lifftha IILG 2: 9 (1509). pres. lyffther
PMSkr 536. konj. lyffte SvT 8. pass. lyffthes
ÅK 61. liffthes PMSkr 541. impf löpte
Prosadikter (Sju vise m) 135. liffte SvRirnd 44. part. pret.
lypther SvB 166 (b. av 1500 <.). lyffter: -o ÅK 62.
11. lift Saml 6: 176), v. L. lyfta, upply/ta, höja.
liffte hon sokin vppa min hak SvRimd 44. jtem ...
bör honom (0: klockaren) ringe ... tha messen lyffthes
ÅK 61. tliaa thz vaare lift i vårfru mässa Saml 6: 176.
j mässone nar gudz likame är lypther SvB 166 (b. av
1500-/.). — lypta up, upply/ta. Prosadikter (Sju vise
m) 135. Jfr nplypta. — *lypta sik up, höja sig,
stiga, om vatten el. vätska, förwara ath aloe sig ekke
lyffther wp oc löper affwer bräddana PMSkr 536.
SvT 8. Jfr nplypta sik. — Jfr iulypta.

*lyptnillg (liftning), /. lyftande, xxij paala,
som kommo badhe til liftning oc annat Skotteb 355
(1440, Borgm).

lyra, f. 2) ett slags harnesk, eth pautzar, 011
lyra, eth skörth och en kragha ... för hvilkin fyra
stykke harnisk vi siälaröght halda skulu for nissa
jacobssons siäl Inv Cur Tynnelsö 2 (1438). ib. FMU
4: 95 (omkr. 1455). ATb 1: 85 (1458), 137 (l46o), 355
(1471).

lysa (liwsa GU C 20 (hand 2) s. 98; -as AK 62.
pres. lyser, impf lyste, liste Troj 187. listhe
ATb 2: 163 (1481). liyste SvB 86 (senare h. av uoo-t.).
part. pret. lyster, part. pres. lysandhe MP 5: 38),
v. L. 1) lucere, lysa, skina, dyra stena ... hwars
klarhetz skenaktoghet oc liws liste om natthen som
dag Troj 187. 4) illuminare, lysa, upplysa, giva
ljus åt. eg. och bildl. lucifer ... hwilkit nampn swa
mik i t tydd lie swasom lins förandhe, ällir androm lysandhe

MP 5: 38. tilia helgo sidlio saaro ... aff liwilko vt
gik watn oc blodh oc liyste longem blindha ögon
SvB 86 (senare Ii. av 1400-/.). hwilkin idhra som
astunda see godlia dagha kome hiit oc han skal
war-dha lystir (illuminetur) Hel män 107. 5) lägga i
dagen, uppenbara, tillkännagiva, förkunna, lysa.
äp-tliir thot at han ey häfde sin lagha lysninga vithne
oin forda hesth oc ey lyst hanom pa radlistugw ellir
vidh kirkio som lagen gifwa tha ville the xii ekke
väria hanom ATb 1: 266 (1467). lysa burspråk STb 2:
9 (1483). 0111 hon haffwir stulin thing witaudis köpt
gömt oc oy lyst, om hon hnffuir tappat thing
belial-1 i th oc ey lyst SvKyrkobr 359. JTb 85 (1505). — lysa
el. kungöra överlåtandet av (ngt) åt (ngn), med ack.
och dat. Se Sdw 2: 1262. ragul bänktson ... vpläth
lyste och hemladhe bänkt skrädare een gaardli här i
arbogha ATb 1: 244 (1466). ib 291 (l468), 311 (1469),
2: 163 (l48l). — lysa, avkunna lysning (till äktenskap).
at enghiii läghre äller j sängh gaug||e mz sinue festhe
kwnu forän laghlica for them lyst är. oc the wiigd
äru Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. från 1440).
ÅK 62. IISII 16: 102 (1527). — lysa, offentligen
förklara. med ack. och prep.-uttr. huilkeu thz forsumar
eller ey göra wil then scal presther aff kirkio lysa
ther til han sina thiend infört bauer Gummerus
Synstat 42 (1425, vidim. från 1440). Abbedval i Vkl 98.
... lyse them i ban Nio handl rör Vkl 235 (1445). thet
breff som erchebispeu lyser her ston til botli och
bet-ring och hans medföliare for thet banndz mol som ban
giorde in pa the prestegardar HSII18: 147 (i497?,
gammal avskr.). eliminatiis lysther aff kirkio GU C20 s.206.
HSII 14: 88 (1529, Brask). — med två ack. tha lyste
ingeuall stadzscriffuare syth insigle ogilth STb 1:
276 (1480). ib 4: 142 (l507). 6) stadga, påbjuda.
jndico .. . lysa oc oppabiwdha odicunt reges indicit
festa sacerdos GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. — refl.
lysas. 2) få ljus, upplysas. — opers. här hafuir
iac warit blindir, nu lysis mik Hel män 141. — Jfr
fore-, genom-, innan-, lagli-, thing-, up-,
upa-lysa.

lysare, m. den som giver ljus åt el. förklarar.
SvKyrkobr (Lucid B) 172. SvKyrkobr 324. Jfr
up-lysare.

*lyse, 71..’ [Ar. lyse. Isl. lysi] tran. traan, aut lyse
01. Magnus Hist. de gent. septentr. 1. II c. 17
(belägget avser norska förhållanden).

lysilse, re. pl.? Jfr innan-, up-lysilse.
lysing, f. — "lysinga vitne (lysinngha
wittnä), n. = lysninga vitne. JTb 85 (1505).

lysirska (-erska), f. kvinna som giver ljus at
(ngn), jomfru maria, blinda manna lyserska SvB 287
(b. av 1500-i.). Jfr nplysirska.
*lysliker, adj. Jfr uplysliker.
lysn (lysen SD NS 3: 48 (1415). lywsen ib
166 (1416). lystn Uppl Lagmansdomb 114 (1493). Se
Sdw 2: 1262), /. lysning. Se Sdw 2: 1262. bydher
iak ärliken man häradzhoffdiiigian i sauia häradho
giffwa lysn oc fasthor ... wppa tliässa gaffuo SD
NS 3: 448 (1419). gaff thär med fornempde däkin
och hustru birgittä hwar androm lystn paa
for-scripna iord Uppl Lagmansdomb 114 (1493).

lysning, f. L. 2) kungörande, lysning, gifuer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free