- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
476

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lyst

476

läggia

jac ... häratzhöfdingianom ... fulla macht ...
fast-föra tlios8a sama jordh ok lysning ag»ra SD NS 8:
72 (1415). ib 145 (1416). 3) gryning, j första
lysning niorglion arla vil jak cristin vard ha Prosadikter
(Barl) 78. GU C 20 s. 85. diluculum Ii lysningh ib
s. 188. S/>V 174. — lysninga *vitne (lyslinga-

ATb 3: 198 (1506)), n. L. vittne till att en sak blivit
(lagligen) kungjord el. lyst. pedhir ... skylte hanom
for een hesth han stulit häfde af hanom oc niels
skötli til lysninga vithne ATb 1: 266 (1467). ib.

lyst (lyyst. liist), f. kungörande, lysning,
laff-rens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd
fastum oc tulium skäl i inn ... jona liiresmidhi Vm
Fornm Årsskr 3: 88 (1371). SD NS 3: 559 (l420). Trolles
Jb Bil 141 (1468, nyare avskr.). NMU 1: 157 (1508).

lysta (pres. lösther), k. L. 1) väcka lust,
behaga, förnöja, lysta, opersonl. GU C 20 (hand 2)
s. 79, 80.

*lysungthnva? (lyswngtuffwa), f. (gränsen
går) swa i birkemyr uthi ena lyswngtuffwa (för
lywng- ?) mitli i madhon Bergqvara 92 (omkr. 1490).

lyte (lyyte), n. L. 1) vanskaplighet, lyte.
gud ... kan ... |iwan lyma eller lidha moot
autor-fögiä, vthan alt lyyte eller vanskapan huau j siu
stadh SvKyrkobr (Lucid B) 226. dömpde iac hanum
fore saramalit xix marc alf oc fore lytit xx marc
Uppl Lagmansdomb 11 (l490). — Jfr byte. — lytis
bot (lýtitz-), /. L. böter för tillfogat lyte. STb
3: 216 (1495), 383 (l498).

lytter, adj. L. vanskaplig, lytt. JTb 61 (1462).
hem-niiug wart huggin wt offuer sina näsa swa thät han
är lytter Uppl Lagmansdomb 11 (1490). STb 3: 383
(1498).

lyver? m.f Se Sdw 2: 1262.

liidlier (lär), n. läder. — föremål av läder, lär
thöm kan jak ikki faa faal GPM 2: 169 (1502 el. 1503.’).
— Jfr hvit-, liiista-, ra-, ryss-, stigli-liidlier.

*liidherhatter (läder hatther), m. hatt av
läder, galerus ri läder hatther GU C 20 s. 305.

»lädhermalcnre (lädermakore), m.
skinnberedare, garvare. GU C 20 s. 149.

*liidliersylghin (läder-, -sylia. -silia), /.
lädergjord. eu ny lädersylia ... met nyia tampor och
ij ryngar HLG 2: 45 (l5i6). ib 64 (1519).

*liidliersäkker (lädhir-. ledher-. leder-,
-seclier), m. lädersäck. Inv Cur Tynnelsö 4. Skotteb
386 (1463—64, Kämn). STb 2: 551 (l491). GU C20 s. 158.

♦lädhertömber (pl. obl. lederthöma Skotteb
367 (1460—61, Kämn)), m. lädertöm.
*liidhika, /. Se ladhikn.

lägger (med art. leygin Bergqvara 93), m. L.
3) släkt, then andra leygin Bergqvara 93. — Jfr

armlfigger.

läggia (leggia. leggie. lägia VKU 74 (1553).
läghia JMPs 427. legie Arfstv 36 f 1461). lägga GU
C 20 (hand 2) s. 86; Troj 7. läggha ib 43. lägge
SD NS 3: 209 (1417). legge Arfstv 60 (1476?); IISII 15:
4 (1526? Brask), 16: 89 (1527). legha ATb 1: 8 (1452).
pres. lägger, läggir. läggher. lägghir. pl. 1 p.
läggiom Troj 106. 2 ;>. leggin Lindblom Äbial 7.
3 p. leggie HSH 13: 100 (1524, Brask), lägga llist
Handl VIII 1: 39 (1474;. kon), legge STb 3: 89 (1493);

HLG 8: 153 (1513). pass. lägsa SkrtUppb 235. impf.
lagdhe. lagde. lägdhe FMU 1: 397 (i3ss). ladhe

ATb 1: 17 (1453); Arfstv 10 (börj. av 1470-i.); KTb 105
(1484); HLG 2: 17 (1510). lade ATb 1: 166 (1462), 224
(i46i?) o. s. ».; SJ 2: 96, 102 (1487); KTb 105 (l484); Uppl
Lagmansdomb 86 (1493); STb 8: 347 (1498); JTb 84 (1505);
Stock Skb 9 (1516—17), 38 (1517—18), 208 (l522—23), 295
(1510—11, Skip). lathe Prosadikter (Sju vise m) 239.
pl. 1 p. ladhom Arfstv 53 (i46i), 2 p. lagdhen
Saml 6: 175. 3 p. lagdho. lagdo. lagde Troj 105.
lädo ATb 1: 218 (i46i). ib. lade ib 228 (1456). pass.
lagdis JTb 15 (1459); Uppl Lagmansdomb 21 (l49o).
lades STb 3: 460 (1499). part. pret. lagdher.
». lagt. lagth. lakth ATb l: 165 (1462). ladder
FMU 4: 361 (1471?). lagher Uppl Lagmansdomb 108
(1493). supin. lagt. laght. lakt SD NS 3: S9 (lilb).
lact Uppl Lagmansdomb 14 (1490). lacth IISII 13: 98
(1524, Brask), lacht STb 4: 136 (1506). (!) legit ib 101
(1505). imperat. läg PMSkr 405. pl. 2 p. läggir
Bel män 131. Se Sdu> 2: 1262), v. L. 1) lägga,
bringa i liggande ställning. Se Sdw 2: 1262. 2)
lägga, placera, anbringa. Se Sdw 2: 1262. the ladho
sina händir oppa bokena ok bådo sig swa gud til
hyälp at swa waro hänna ord ATb 1: 113 (1459). ban
stal iij (8) alna leysk, som ... fogodin loth leggia i
rettin pa diskon STb 1: 26 (1475). GU C 20 (hand 2)
s. 23. lasse smidh ... ladhe en ny skoo HLG 2: 17
(l510). ga|fs bro thore xxx mark fför aiicharon han
lade j södre torn Stock Skb 38 (1517—18). jak skal
läghia min psaltara j wägskalena moth alle thinne
synda bätri[n]gh JMPs 427. — mer el. mindre bildl.
the waldo ok lädo tässa iij i walid ATb 1: 218 (1461).
STb 4: 136 (1506). giorde per mansson ... rekinschap
fore sit kemmerj. tha wort hans vpbördh lngdh mote
hans vtgifft. tha alth aff rechnet vört, staden hanom
tenetur xxviij march Stock Skb 295 (1509—10, Skip).
tha lade her erich jensson hans renskap i radzstuen,
tlii anner renskaps lades ib (1510—11, d:o). 4) lägga,
förlägga, jtem j öre batan leggia Skotteb 289 (1467 — 68).
6) lägga, låta komma, låta bliva, låta vara. tw
läggher j glömsko thz j.ic halfwer tiig bwdit Troj 20.
— låta inträda, låta komma sig till last (med
avseende pä), ath han ekce lade dool pa en skeed ATb
3: 150 (1504). 12) nedlägga, använda, herren blef
wthe och lathe sig alla win om ath sökia äpter ||änne
Prosadikter (Sju vise m C) 239. tw lägger tiig
wyn-nan om at gaa meg myket när Troj 175. 13) rikta,
vända, än tho at tliätta sinne (o: bibelordet letabitur
deserta etc.) magli läggias til hedningana, hwilke ...
waro the mz enghoni lästins plogbiil, thz är gudhelikom
kännedom brwkadho <S/>F 49. ib. ey skulum wi war
astwndilse ofmykith til nokors läggia aldrigh iir ban
swa godher SkrtUppb 91. 17) sätta sig i rörelse,
begiva sig, tåga. — 01» färd till sjöss: fara, lägga
(till el. ut), bwdo honom opdraga syn ankar oc lägga
tiill siös Troj 7. tha grecana lngde j fra tlienedon
ib 104. ib 278. 18) stöta, sticka; slå. mins thet
at första mot iak mötir tik tha skal iak läggia min
ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 (1467). 20)
lämna, giva. tilbinder jak mik ... swa got godz
i geen ath lägge SD NS 3: 209 (1417). ib 372 (1418).
item bör honom göra liwsen ... och läggia sielfuer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free