Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läkirska
480
län»
läkirska (läkerska. läkärska. lekerska.
leoherske), f. läkerska. them som sywke ärw äst
thu läkerska JMÖ 102. STb 4: 51 (1505). sades, at
läkerskan skal förnöie then swennen iiij mark för then
lekedom han köpta aff henne ib 277 (1512). JMPs 23. —
ss tillnamn, jöns kadrin lekerska SSkb 249 (1507—OS),
»läkt,/. Jfr murläkt.
läktare, m.f — läktara dyr (dat.
läctara-dorom), ». pl. L. kordörr, min fadher oc modher
sculo hawas i bönohallo badhe hemelika oc opinbara
vith nämp i läctaradorom swa länge muren staar
SD NS 3: 110 (1416).
♦läktar (lectar ATb 2: 364 (i49o)), m. =
läk-tor. blandh flere them closterbröderna war en göder
klerker ok prädikare ... allas thera läktar ok
lärafader MP 4: 97. ib.
läktor (lector), m. [Lat. lector] lektor, lärare i
klosterskola. KTb 103 (|483). broder laurens beronis
lector och priar i swartabrödra conuent SJ 2: 169 (1490).
ib 306 (1496). lectoren her i westherars clöster GPM
2: 200 (1506). ib 203 (1506). STb 5: 40 (1515).
läkza (leoza), f. = läkze 2. GU C 20 (hand 2)
s. 70. ib.
läkze (läxe: -en JMÖ 125; -inne Sp v 393.
lecxe: -er STb 6: 305 (1513; Bil.); -erne
SvKyrkobr (Lucid B) 203. lexe: -en JMÖ 14; -enne ib 15;
-ena ib; -er «’6 13; STb 5: 305 (1513; Bil); -enar
ib 14. lätze Mecht 189. lätzcenne ib. lätzte
ib 145), f. 2) stycke ur den hel. skrift el. ur annan
religiös bok vilket reciteras vid gudstjänst el. i ett
kloster under måltid. Jfr Geete, JMÖ 289. capitula
som läsas i allom tidhom, kallas oc lexer JMÖ 13.
lectrix som läsa skal lexenar, skal Btaa hökt oppe
som en predikare ib 14.
»lälla? (lällandis PMSkr 452 (fel för hällandis
enl. E. llolmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 62: 34l)).
*läina,/. = liimber. SS tillnamn. Se Sdw 2: 1263.
— liimu gildri, n. L.
»lämber? (läm), m.f [Isl. hlemmr, lucka] ett
slags giller, flaket Se J. Sahlgren, Namn och bygd
8: 160 /., 164 f. decipula ... fälla ok läm ok giller
GU C 20 s. 167.
"läinmar (lemm-), m. pl.t [./V. lemen, lemælle
0. s. v. Isl. lemendr (pl). Jfr SAOB: L 1603] lämmel,
gnagare tillhörande något av släktena myodis Pall. el.
lemmus Geoffr. in ... helsingia, atque vicinis
prou-iuciis dicecesis vpsalensis euenit ... vt bestiolæ
quadrupedes, lemmar, vel lemmus dictæ, magnitudine
soricis, pelle varia, per tempestates í repeutinos
im-bres e cälo decidant Ol. Magnus Hist. de gent. septentr.
1. XVIII c. 20.
lämpa (lemp(p)e), /. 1) lämpa, lämpligt el.
passande sätt att gå till väga el. skicka sig.
gude-aktigemen, som snille och leinpe baffue tale med
al-mogen STb 5: 331 (1521, Kop). 2) varsamhet,
försiktighet. STb 5: 355 (1522, Kop). 3) utväg, sätt.
tänkte mz liuad list och lämpa han maattlie dräpa
then galten Prosadikter (Sju vise m C) 237. STb 5:327
(1521, Kop).
läinpelika (lämpeliga. lempelige. superi.
lempelighast Rydberg Tr 3: 162 (1436)), adv. 1)
med lämpor, på ett fogligt sätt. ähr almogen hårder
och genstörtiger thill thet konungen will haffwe fram,
thå bide, och haffwe fördragh thill ehn tidh, och
lempelige ingiffwe almogeiiom, liwatt nytte ther aff
kan komme PMSkr 693 (avskr ). 2) bekvämligen,
lätt. som thet bäzst kan ske oc lempelighast tilga
Rydberg Tr 3: 162 (1436). 3) skickligt,
konstfärdigt. j mwr wäggen ... war sath manga lianda stena
hwar mz syn lecth saa skickelige oc lämpeliga ath
the thz sågo for wndrade siig ther oppa Troj 37.
lämpeliker (lämpeligen, komp. lempeligere
STb 3: 210 (1495)), adj. 1) lämplig, passande,
tjänlig, bödz thöm allom vijdh theris vj marek ath
göre betre forwaret och lempeligere gerningb, än the
her til giort baffue STb 3 : 210 (1495). 2) sinnrik,
illfundigf ath han ey wndy någon lämpeligen liist
(sub alicuius dolositatis machina) aktar ath swika oc
forråda oss Troj 200.
*lämpelikhet, f.t illistighet, list t mz niyken
lämpeligliet (sagacibus machinaciouibus) drog hon
(o: Briseida) for diomedem oc for halade hans hop
Troj 179.
liiu (lään Rydberg Tr 2: 452 (1381). len STb 2:
543 (1491). pl. läner Uppspriv 17 (1491)), fi. L.
1) lån. warur, som lian bekende sig haffua borghat
eller läne taghit aff for:de andris Svartb (Skokl) 443
(1451). togh her nic. person stadzsins altare steen
[til?] läna aff fatabwreth STb 1: 355 (1482). taker
nokor til läns tygh oc takel PMSkr 65. 2) län,
förläning. Rydberg Tr 2: 452 (1381). ... ena quern,
som frw cecilia ... hafdhe til läns aff wazstena clostre
SD NS 3: 615 (1420). til ... nakra wara gude men,
som war sloth äller län hafiia oppa thiänist äller i
panth Rydberg Tr 3: 381 (1483). til wara fogotta, som
sloth och län hafua oppa rekenskap ib. the godo men,
Sum läner inne haffwe, the olaglige hampner wdi ligie
Uppspriv 17 (l49l). j thwna len STb 2: 543 (l49l).
— om kyrkligt ämbetsområde, patriarcha . , .
patri-archatus ... hans verdhogheth ok län GU C 20 s. 417.
plebanatus ... plebani dignitas vel districtus
kirkio-lierra värdoghet ok län ib s. 457. — Jfr gruvo län.
— länsman (länz-, lendz- STb 4: 361 (i5i4)),
m. L. länsman, ämbetsman, konungens tjänsteman
inom varje härad. FMU 1: 360 (1376). — Sä tillnamn.
pitdher länzman SD NS 3: 571 (1420). — »länsmans
dome, n. länsmansdöine, länsmans ämbetsområde.
FMU 4: 361 (1471?). ib 5 : 301 (1491? avskr.). —
»länsmans giäld, ». avgift till länsman. Se Sdw
2: 1263. — lälis präster, m. L. kyrkoherde som <i
biskopens vägnar hade närmaste inseendet över en viss
del av stiftet, kontraktsprost. Gummerus Syn-stat 26
(senare h. av 1400-t.).
läna (leyna HSH 17: 1S6 (1524, Brask), impf.
lände Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). pl 3 p.
läntto STb 1: 235 (1480). part. pret. länt(h)er.
lentter. supin. länt. lendt Trolles Jb Bil 225 (1484,
nyare avskr.)), v. L. 1) commodare, mutuare, låna,
utlåna, lämna ss lån el. för sträckning. STb 1: 235 (l48o).
xxx (30) marek lentta peninga ib 307 (l48l). — låna,
upplåta, medgiva begagnandet av (fast egendom).
at en dol off samma quern ... staar oppe biscops
bordzens een odeeli ther staden haffuer till ingen retth
nogroin laana eller leyna HSn 17: 186 (1524, Brask).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
