Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liind
481
lära
2) förläna, förunna, ffú-a. tijn helga tungo, som
lände apostlomen och iudarna helgan kennedotn
Kyrkohist Arsskr 1922 s. 324 (1498). — särsk. om
gudomliga gåvor, rikedomom som gud mik länt oc wnt
hsuer KTb 115 (1393) (kan även föras till 1). 3)
förläna, överlåta ss län el. förläning, skulu oc —
ängen län länäs äller panta sätiäs Rydberg Tr 2: 246
(1357). Bjäi’ka-Säby 358 (1384, avskr.). then attivnde
landboen ... är länther herra gotskalk bänchsOn i hans
dagha VKJ 10 (1447). 4) låna, taga ss lån.
haff-uir olaff ... nogra peuinga länth soldenärome, tha
kräffui them igen aff them som läntto STb 1: 235
(1480). — *läna bort, låna bort, låna ut. hans
hustrv hade länth borth kiätilin STb 1: 121 (1477).
— Jfr for-, ut-läna.
länd,/, länd. GU C 20 s. 118. — *liill(la sot
(-sooth),/. värk i länderna. GU C20 (hand 2) s. 10}.
länder, p. adj. L. Se E. Hjärne, Namn och bygd
35: is /. Jfr sidli-, Tatn-länder.
*lällds (lends), adj. gängse, som aff ålders lends
warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.). Jfr in-,
ut-ländis.
längd (lengd. lengh STb 8: 375 (i49s)), /.
1) längd, i rum. lengden aff hussit ... xiijdl! (12 ’/j)
alin SJ 2: 102 (1487). wägxte oc öktis länghdom j
nio manadha SvB 48 (met si. av 1400-t.), ib 50 (d-.o).
qwistha .. . brythes langth wppe aff til halffz ath the
kwnna wäxa pa tiokhetena oc ey pa längdena PMSkr
313. — näsadyrffwen owirlöpir rätta skikkilsinna
li-neam, ällir längd SpV 150. — Jfr huså lällgd.
liillgdail (longdan Troj 34), adv. 2) på långt
avstånd, wthan forskullan giffs innebyggiaromeu
miöl-kin, ok all j fran är längdan ysälhetin SpV 583. —
"längdan at, 1) från långt håll, långt bortifrån.
wm the (o: bina) ärw längdan ath komne PMSkr 298.
2) långt bort. (Skeppet Argo) segos wara thz första
skipp som mäd segel oc all skiptiig lop längdan ath
i siön Troj i. — Jfr bortliingdaii och langdan.
liingdoin, adil. långt förut, sedan länge, tliu
vn-dirstodh läugdom mina thanka SkrlUppb 225. Jfr
langdom.
länge (lenge. lengie STb 4: 117 (i506). komp.
lenger ib 56 (l505). Se Sdw 2: 1263), adv. L. länge.
thot ban faar hemd föret först lieer oc swa ther ban
skal longet (för lengst?) wara FMU 3: 501 (omkr.
1450). om han liffwer hennis liffue länger STb 1: 245
(1480). — länge sidhan, b) för länge sedan, elliges
skulle vor fadder lenge sidon faat the ärther (för
ör-ther) wi henne loffuat haffue HSH 14:70 (Brask, 1525?).
— sva länge, till dess. at eder nåde mötte geffue
them legde, swa lenge wor nadigeste herre körner op
igen STb 6: 313 (1520, Kop).
*längermer (lengremer), adj. komp. ytterligare,
yttermera, latir jac ... her bo dyure oo hans arfwa
... quitta fore mic ... fore alle längermer til talan
SD NS 3: 113 (1416). vtan alla neysäningh oc
lengremer fortöffringh Svartb 334 (1431).
liingia (längha. part. pret. längder), v. 1)
förlänga, llongare längha iila äller dröya GU C 20
(hand 2) s. 96. — *liingia bort, avlägsna,
skod-handis sigh ... läugda wara borth (elongatum) fran
gudhz liknilse SkrUppb 5. — ’liingia sik bort,
at-Ordbok.
lägsna sig. at han skuli ekke annathsin längia sik borth
fran hänue SkrtUppb 20. — Jfr for-, fraill-lällgia.
längilse, n. pl.t Jfr forliingilse.
*liinilse, ». pl.f Jfr forliinilse.
*läning, f. Se Sdw 2: 1263. — *läninga godz
(-gooz), n. långods. om bon haffuir dolt ällir wällat
til sik panta ällir läninga gooz SkrtUppb 197.
liinker (pl. lenekier SSkb 157 (1504—05). lengiar
ib 155. länker Stock Skb 77 (1518—19), 157 (1520—
21). lenker ib 76 (1518—19), 157 (1520—21). lenke
Skotteb 414 (1467—68, Kämn)), m. kedja, länk. -vij öre
for krampper oc lenke til bomen Skotteb 414 (1467 — 68,
Kämn). gaffz jacob smed iij mark fför it fat jern j
lenker Stock Skb 157 (1520—21).
liinkia (pl. med art. länkionar Mecht 79), /.
= liinker. Mecht 79. «4. Jfr bro-, iiirn-länkia.
länkta (impf. -adhe), v. längta. — opers. med
dat. el. ack. honum länkthadhe mykitb ther äptir
MP 5: 176. — ref. "liinktas, längta, opers. med dat.
el. ack. the skole fördriffwe timenn att them skall
ey läucktas PMSkr 706. — Jfr äptir liillkta.
länktan (lengtan), /. längtan. STb 4: 57 (1505).
JMPs 259.
läntelika, adv. 2) varligen, varsamt, i smyg.
Se A. Bengtson, Nils Ragvaldi 158. JMO 99.
*liinteliker (läntelighin), adj. lugn, stillsam,
varsam, läntelighin (lenta) sälhet tilredhir hoghenom
trygghetena SpV 410.
"liipai (läba), /. läpp. Se Sdw 2: 1263. l]abrum
nidhra läba oc manna läba ]labium bii quinno läba
oc öffra läba GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr manna-,
qvinuo-liipn, även som lippa.
liipe, m. läpp. Se Sdw 2: 1263.
*liippa, v. förse med (tyg)lappar. Se E. Lidén,
Namn och bygd 23: 132. liippa the (o: scribe oc
pha-risei) mangfaldelika sina klädis falla oc wtuidha
SkrtUppb 306. Jfr liippadher Sdw l: 803.
*liip’per, m. 1) lapp. Se E. Lidén, Namn och
bygd 23: 132 och jfr papirs-, pärmans-läpper.
2) läpp. Se Sdw 2: 1263. llabellum ii lithen läpper
GU C 20 (hand 2) s. 55. ib s. 56. — lithin läpper
(fel för lithit läsper) GU C 20 s. 551. — Jfr stor-,
söt-läppadlier. — *läppa giäld, n. L.
liira (pres. -er JMPs 490. -dhe, -dher), v.
1) docere, lära, undervisa. — med personens ack.
thäs mera nakor lärer a[n]nan thäs wisare wardher
han siälffwär JMPs 490. med personens dat. ther til
lärdo the honnom daglighan til mz allom troskap
Prosadikter (Sju vise m C) 223. om hon haffuir
warit forswmul at lära sinom andelikom barnom
SvKyrkobr 349. — med personens dat. och sakens ack.
en gudolig frua som lärdhe jomfrumen latina Saml
6: 176. — pass. hon kan minnas huat henne wardher
lärt ok känt MP 4: 75. — part. pret. liirdher, L.
lärd. jtem bör hanom (O: klockaren) aiel]fwan mädh
rökeliiu wara j alla processior om ban är lärdher
AK 58. scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen
oc bästh lärdhe j the hälga script JMPs 510. —
tillhörande det andliga ståndet, ath ingen hwaske legdir
ällä lerdhir thim ther wth drifwa ATb 2: 198 (1482).
— Jfr utlära samt half-, o-, ut-, väl-liirdher.
lära (läära: -or HSH 13: 53 (1524? Brask)), /#
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
