Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läster
483
lätter
(Skokl) 505 (l47l)), f. Ij. Se L. Forner, Ve svenska
spannmålsmåtten 78 ff., S. Owen Jansson, Sjöhist.
årsbok 1945 —48 s. 29 ff. 1) läst. ss viktbestämning.
Se Sdw 2: 1263. köpmannen leyandis före
tryhwn-drath skeppund äller lästher PMSkr 16. 2) läst.
ss rymdmått, xij lest rogli Svartb (Skokl) 505 (l47l).
faar clokiaren ... ena finska lästh rogh AK 63.
a|frad ... ha]ff annor lästh rogher VKJ 240 (1447).
ib. tywgw lästher stikkada pila satta j tynnor
PMSkr 165. — t latiniserad form. Se Sdw 2: 1263.
— "lästa siiilfat (leste sääl fath), n. Jfr lästa
tunna. STb 1: 168 (i478). — »lästa tal (lesta-), n.
antal läster, gilfue skypparenom oleff andersson sine
fraclit epter sit lesta tal ligerwiiss som the andra,
hanom fractet hade, haffue vtgilfuit STb 2: 457 (l49o).
— "liistatals (lestatalz), adv. (räknat) i antal
läster, thette är swmman aff thet uialtit lestatalz,
sora (o. s. v.) STb 3: 26 (1492). — »liista tlllllia
(leste-), f. ss viktbestämning, ath leste tunnar
baio-salth skal serilfuas samwledes som leste aff danzeke
STb 1: 127 (1477). Jfr lästa siälfat.
»läster, m. [/sZ. leistr] Jfr liosu-, sko-,
skoa-läster. — »lästa niakare (lesta-), m. [Fån».
læstemager] person som tillverkar läster, ss tillnamn.
ATb 2: 141 (1479).
läte (lathe), n. vanl. pl. 1) beteende, sätt att
skicka sig, låter, nutus ... nikkan vily samtykkia
läthe ok teeknan GU C 20 s. 367. — Jfr bova-,
hörro-, lös-, piko-, smiker-läte.
lätliet (lättheett), /. 1) lätthet. GU C20
(hand 2) s. 78. 2) lättnad, konungen skall . . .
hellor medh tiden förlegge almogenom medh nilgre
lättheett för the hielpene som the honum giordhe
PMSkr 695 (avskr.).
lätl (läthi), /. lättja, himerikis glädhi rensandis
siälena aff alle läthiniia syndh Mecht 51. ib 71. J
Buddes b 163. JMPs 463.
lätia (lädhia), /. = läti. ignauia lädhia oc
daarheth GU C 20 (hand 2) s. 9 (daniserande). —
*lätio fulder, adj. lättjefull, trög. Se Sdw 2: 1263.
liitia (läthia. refl. impf. pl. 3 p. lätyados
PMSkr 130), v. L. — »lätia 8lk, vara lat el. trög
el. ovillig, thz är störstha högfärdogha manna lastir,
at them skämmis älla hlyghis, aff thera fall näpsas,
ok läthia thorn älla ledhis widher, at rättas SpV 428.
— refl. liitias, 1) bliva lat el. trög, tröttna.
desidere est a proposito desistere atras ok lätias
GU C 20 s. 178. SpV 107. jak bidher tik at thu ey
läthias (pigeat) än ytherligharin wtthrykkia, om
thäuna madhkin ällir diwrit Sp V 220. ey skal jak än
läthias at säthia här liwslikaren thz samma ib 385.
engheii twnga skal tighia ällar lätias til gudz loff
för tässa mykla äro JMÖ 126. thy the lätyados bära
pa sig harnisk PMSkr 130. — tröttna, bliva slapp
el. matt. somligha systrana läthias (pigritantes), oc
soffua j korenom Mecht 268. lätias ekke at sompna
(b: så att du somnar) fran waggona SkrtUppb 271.
— opers. bliva lat el. trög el. ovillig, läthias os ok
ledhis os widh, at tänkkia oppa thz SpV 272. 2)
göra lat el. ovillig el. olustigt tha läthias tik, ällir
tik wardhir ledhosambir thänne ondho fridhin (tunc
primum perversa pacis pigebit) SpV 246.
lätikia, /. laktuk. SpV 403.
liitlika (läthlika. lätzligha GU C 20 s. i7o.
läteliga J Buddes b 163. lettelika PMSkr 300),
adv. 2) lätt, sakta, varsamt, tha säth them (o: bina)
lottelika jn j stokken PMSkr 300. 4) lätt, lösligt,
ytligt, defunctorie ... framlidelika rapligha ok
lätzligha GU C 20 s. 170. 6) lätteligen, med lätthet,
utan svårighet, alla tara, hon swa läthlika haffwer
wthguthit Mecht 328. huru mykit got vi forswmom
thet vi läteliga göra mattorn J Buddes b 163.
lätlikliet (lätelighet), f. 5) lätthet,
förhållandet att ngt icke innebär ngn svårighet, fför thy at
renliffuis människior mädh största wausamlighet hnlla
thät j jorderike: hwilkidh änglana halla mädh
störstha lätelighet j hymerike JMPs 313.
liitna, v. bliva lätt. Brasks Cal 264.
»liitllisker, adj. litauisk, thät hände j lättogan
... ath twå präste en cristen ok annor lätnisker som
hedin war the wordo trätande MP 4: 9. ib.
»lätsiiinogher (lätsynnog), adj. lätt till sinnes,
munter, glad. achilles wardt lätsynnog aff the ordom
oc myket glad (verborum spes eius exhileravit animum)
Troj 199.
»lätsywler (läthsyndher), adj. lätt att simma
över. nabilis ... abilis (— habilis) ad nandum
läthsyndher GU C 20 s. 341.
lätta (pres. lätther Mecht 90. lätthe MP 5:
126), v. 1) lätta, göra lättare el. mindre tung.
eg. och bildl. GU C 20 (hand 2) s. 77. christus som
drogh ionam prophetan oppa törra iordh , ..
lättan-dliis modhrena (matrem ... allevians), borttagher all
dröffuilsen JMÖ 149. wm the ey wthkasta gotzeth
lättandis skipith PMSkr 29. thär aff lättas arbedes
folk ith j hoghenom ib 316. — göra mindre stark,
försvaga. Se Sdw 2: 1263. — »lätta up, lyfta upp.
wm than ene bär ena thwnga byrdhe ginstan thaker
thän [andre] wnder byrdhena ok lätther wp wnder
mz honom Mecht 90. qwäru stenen kan lagas oc
lättas wp swa at stenana j bärwmmen malas ey
sön-dher PMSkr 339. — »lätta uppe, lyfta upp. then
wol kan syma, han skyutir watnit fran sik, badhe
handhom ok fothom ok ther medh lätthe han oppe
kroppin, ok hyälpir sik til landhit MP 5: 126.
lätte, n. flöte på fiskegarn. Se Sdw 2: 1264 och
C. 1. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på
-inge 209.
lätter (letter, läther GU C 20 (hand 2) s. 77.
n. pl. Iäth PMSkr 38. komp. lättaren ib 100),
adj. L. 1) lätt (till vikt). GU C 20 (hand 2) s. 77.
ib. — om mynt: som har mindre gnldhalt än normalt.
Se Sdw 2: 1264. thässe skattadho ... arböst oc bryst
och skiölla ... for viii lätta gyllenna JTb 13 (1458).
ffom oc firatigi lette gyldén FMU 4: 207 (1463, avskr.).
Jfr gyllene. 2) lätt,föga berusande, göra starkth
win aff lätto vine PMSkr 358. 5) lätt, obetydlig,
ringa, svag. thy iac wil ey halda myna fiende swa
lätta som iac hauer för giort Reuterdahl Kyrkohist III
2: 534 (1436). 6) lätt att fördraga, lindrig. — billig.
hwad rogen vare dyr eller letter köp, tha schulle han
haffua rogen STb 3: 115 (1493). desse dandemen
skattade kapan for xx (20) öre j äller lettaste STb 2: 421
(1490). PMSkr 38. finder köpmannen skep före lätta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
