- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
482

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lärare

482

läst

1) lära, lärdom, undervisning. — lära, lärosats, alle
the falsche article oc lääror som han (o-, Luther) i
fraa sig gifvet hafva USII 13: 63 (1524? Brask).
lärare, m. Jfr barna lärare,
lärdomber (fr/, vok. i «»<?. -domm- JMPs 49o.
pl. -doma Mecht 6), m. 1) lärdom, lära,
undervisning. Prosadikter (Sju vise m C) 224. j thridhia
delenom finnas lärdonia, badhe the som hðre til gudhz
hedher ok loff, swa ok til människidnne siäla helso
Mecht 6. jsagoga ... lärdom oc indhledhningh i
kännedom- GU C 20 (hand 2) s. 46. 3) lärdom,
kunskap, skicklighet, swa som är om lärdommen, thäs
mera nakor lärer a[n]nan tliäs wisare wardher lian
siälffwär JMPs 490. — Jfr nylärdomber. —
»lärdoms skript (pl, -er), f. undervisningsskrift.
Mecht 132.

läreillästare, m. läromästare, lärare. Mecht 12.
•liirepika (-piga), f. kvinnlig lärjunge. GU C
20 s. 191.

»liiresmidher, m. smed som undervisar andra!
ss tillnamn, jone läresmidhi (dat.) Vm Furnm Årsskr
3: 88 (1371).

lärikia, f. lärka. — ss tillnamn. Se Sdw 2: 1263.
läript (lärith Kumla kyrkas rb 25 (1164). läriff
VKU 24 (1541), 41 (1544), 79 (1554). läreth. HLG 2:
126 (1524). lärooh Kumla kyrkas rb 53 (1484). lärotte
JTb 79 (1490). larakth ib 73 (l48l). läruft
Prosadikter (Barl) 40. lärt HLG 3: 138 (1529). leroth
Priv f Sv st 171 (1473, avskr.). lerwff STb 2: 24
(1483). lerveth (lerueth) Uppl Fornmt 46: 179,
180 (1502); HLG 2: 142 (1527). laruch Kumla
kyrkas rb 63 (1491)), n. L. lärft, jak gifuer thic wäl
nokot aff litruft at swepas j tha thu äst dödher
Prosadikter (Barl) 40. ty han snalde klede ok lerwff vth
epter alna tal som andre borgare STb 2: 24 (1483).
item viij alna läreth ... til eth röklin HLG 2: 126
(1524). 30 alna trighiaskapta läriff VKU 79 (1554).
Jfr mönsters-, skiurto-, säghl-, siirkia-,
tun-no-liiript. — »läripts bolt (lärefftssbult ATb
3: 386 (1530). läressbvlth Kumla kyrkas rb 108
(1520). lärofftisbult: -a VKU 7 (1540). lereptz
bolt: -er STb 2: 213 (1487)), m. lärftrulle. —
»lä-ripts gata (läriptz-. lärifs-), f. med art. SS
ortnamn. KTb 69 (1433), 91 (1474). — »läriptS tlllllia
(läriffs-), f. tunna för förvaring av lärft? STb 1:
212 (1479).

*liiripth0S0r, f. pl. lärftsbenkläder,
lärftsstrum-por. Se Sdw 8: 1263.

lärirska (-erska), f. lärarinna. JMPs 296.
liiriunge (läre-), m. lärjunge, wy wiliom waan
wnga herra och läreyuuga försökia om waan lärdom
hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju
vise m C) 224. ib 227. GU C 20 s. 91, 186.
discipu-laris ... läreiunghe ib s. 191.

liisa (läSO SkrtUppb 350. pass. läsis GU C 20
(hand 2) s. 78. part. pret. läsin MP 4: 3. supin.
läsit Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 8 (1509, gammal
avskr.)), v. L. 1) plocka, samla, alla them ...
som läsa (legentes) blomstren SpV 461. 3) läsa.
lästin som läsin war j dagh MP 4: 3. GU C 20
(hand 2) s. 70. ib. ib s. 71, 72. — läsa, framsäga
(böner, formler o. d.). en brodher hulken som hwan

dagh plägodhe läso ... the ... fam psalmana
SkrtUppb 350. läsande messor AK 62. — läsa, föreläsa
över. haffuer ban (o: mag. Petrus Astronomus) .. .
epter nogre vnge mens begär läsit her för them spheram
materialem Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 8 (1509,
gammal avskr.). — Jfr af-, fore-, ivir-, tip-liisn.

liisa (lässaa GU C 20 s. 571. lesze STb 3: 58
(1492). pres. leaer ib 4: 79 (1505). impf. läste
MP 4 : 90, 194. leste STb 3: 264 (1495). pass.
läse-des Skotteb 284 (1467—68). part. pret. läster MP
4: 65), v. L. 1) låsa, stänga med lås, tillsluta.
GU C 20 s. 571. ib. — med ack. STb 3: 58 (1492).
tha läste han husit hardelika j las MP 4: 194. 2)
fastlåsa, fästa med lås. läste stora hunda widher sin
port MP 4: 90. — innelåsa, innesluta, fängsla, fjättra.
tha wart thäii vsle mannen en sin gripin widh styld
ok hardelika läster MP 4: 65. ib. — liisa i gen,
låsa, stänga med lås, tillsluta, med dat. tha skal ban
viij (8) daga her eptir läsa kötbodcne jgen STb 2:
161 (i486). Jfr igen liisn. — »läsa in, låsa in,
innesluta i låst rum o. d. cxxiiij mark, som läsedes in
(för in i?) skaapet Skotteb 284 (1467—68). STb 4: 79
(1505). Jfr inläsa. — liisa np, låsa upp, öppna,
meil ack. STb 3: 264 (1495). Jfr Upliisa. — »liisa
Ut, utsläppa ur låst rum o. d. med dat. STb 1: 424
(1496, Burspr). tha stande wijdh stocken ... och
mester mannen scliall haffue iiij peninga fore ban
leser hanom jn och vth ib 4: 79 (1505). Jfr utläsa.
— Jfr til-, ute-liisa.

läsare, m. person som läser, annath wigxle heter
lector. oc är swa mykith som läsare SvKyrkobr 56.
GU C 20 (hand 2) s. 70.
*liise, n. Jfr innan-, ut-läse.
»läsehaki (pl. -ar), m. hake till hänglås? HLG
2: 61 (1517).

»liiseiärn (läsajern), n. järn varmed man låser.
item läsejernith for porten ... met ij vingor I1LG
2: 61 (1517). ib Ti (1517).

läsliker (läalighen), adj. läslig. GU C 20 (hand
2) s. 71.

läsning, f. L. läsning. — liturgisk läsning. SvB
241 (si. av 1400-*.). — stycke el. verk som läses, som
the helgha kyrkia rndhir oss j synue läsningh, minz
oppa människia ath (o. s. v.) MP B: 35. hwarfföre
thänna läsningh kallas psaltare aff dauidz psaltara
JMPs 452. — Jfr böna läsning.

liisper, adj. L. läspande, icke talande rent. GU
C 20 s. 862. Jfr liipper.
liissa (-ter), t>. L. lassa. PMSkr 297.
liist, f. eg. det som läses. 1) stycke ur ngt av
de fyra evangelierna vilket föreläses vid gudstjänsten,
evangelisk text, evangelium. MP 4: 3. wardhir läsitli
ewangelium, thät är lästhin, hurw jwmfrti maria gik
til höghtidhine j gerusalem Hel män 260. 4)
evangelium, budskapet om Kristus och förlossningen genom
honom, Kristi lära. wttydde for hanom ... the
hälgha läst, oc apostlana rad b oc kännedom Prosadikter
(Barl) 51. — Jfr brevern-, de domino-,
suii-nodags-liist. — »lästa stol (lesta-), m. pulpet

i kyrka varifrån evangelium o. d. föreläses,
predikstol. ÅK 57.

läst (pl. -er. -e STb l: 127 (1477). lest Svartb

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free