Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ínadher
490
íiiadlier
„.. thz walder at man (B dr&nger) halder a thy
Prosadikter (Karl M) 279. ey är thu (o: Jesus) större
man fore tik än war forfadhir abraham, ällir
pro-phetane MP 5: 233. lathe mik gudh aldrigh döö wtan
ath jach matthe wara man fforskulla thet och alth
annath som i mik bevisth haffwin H. Gadh (i500) enl.
G. Carlsson, Hemming Gadh s. 329. 3) äkta man.
tho hon wart maune giffuin Svartb (Skokl) 530 (1477).
til hon til manna ... eller til brödz kommo kunne
SJ 2: 182 (l49l) (möjl. tiill). nar hon war kommen til
lagliken äller, war hon alf ffadher oc modher gi|fwen
j manz wäl JMPs 893. ib 408. 4) tjänare, tjänsteman,
man. rar elskelich radh och man her käril knutssou
Mon Dipl Sv 13 (l44l). 5) om helig man, helgon.
jak thror ... ok a helgra manna samwäro MP 5: 208.
— i eder. om hon haffwir sworidh om helgha men
SvKyrkobr 357. — män Titi, för visso, i sanning.
sonen swaradhe witi män thz weth jak wäl liwat
the sigliia Prosadikter (Sju vise m B) 215. — hälghe
männen, (alllielgona)litanian. Jfr hiilgheilläll. nar
som hälghe männene (litania) läsas Mecht 307. —
Jfr åker-, ålder-, ålders-, aluioso-, arbeidis-,
badhstoru-, baner-, baners-, banz-, bats-,
biiirgs-, bo-, borghanz-, braxna-, brudhlöps-,
buds-, bugha-, bur-, byggianz-, byggis-,
byr-dhogh-, bysätis-, bitzte-, böna-, dagsviirke-,
dagsvärkis-, dagsvärks-, daghtliingis-, drälls-,
enlöpis-, fanga-, fiske-, fliitio-, folska-, for-,
forseo-, forskiäl-, forskiiila-, fortalu-, frakt-,
franka-, frankis-, frillo-, frälsis-, fästa-,
fiisto-, gärds-, godh-, gärnings-, hedhers-,
hispaua-, liiälpis-, hof-, hovuds-, hiigningis-,
humbla-, lius-, liyt-, bytto-, hiilghons-,
härads-, hiirra-, hof-, ilgiirdliis-, ilgiirningis-,
innis-, ivir-, ivirvaru-, ivirväldis-,
iiirn-biärgs-, kirkiosokna-, konungs-, koparbiiirgs-,
krigs-, köp-, köpstads-, ladliugards-, lagh-,
lagha-, land-, lands-, lek-, lovans-, luku-,
lydhio-, lydhninga-, läns-, mal-, mala-, mals-,
midhalders-, mosa-, miilingis-, niälis-,
mäl-nings-, miistar-, niiilis-, mäts-, näindar-,
liiiiii-ningis-, niirvarn-, ogiiruingis-, ogärnings-,
ondlivis-, osanningis-, osta-, otro-, oäro-,
pråm-, prophete-, qvarters-, rads-, radh-,
radlia-, rans-, renlifnads-, renlivis-, riddara-,
rodhirs-, saghu-, sanninga-, sanningis-,
si-gher-, sighers-, silfbiiirgs-, sio-, siiittungs-,
skat-, skatninga-, skatnings-, skattings-,
skedhis-, skip-, skipbrut-, skiptis-, skiiil-,
skiiila-, skiäls-, skodhara-, skut-, skyldar-,
skyrdlia-, skötning-, skötninga-, skötningis-,
slöts-, sliikt-, sokna-, soknabo-, spa-, spetz-,
spil-, spila-, spis-, späk-, stads-, styre-,
stiim-ninga-, sudher-, svinn-, syn-, syna-, syslo-,
sädhis-, siimis-, talu-, taviirnis-, tidhans-,
tilseo-, tilsynis-, tiinber-, tro-, triidhis-,
trägårds-, thiiinigto-, thriitto-, uinfarningis-,
um-fiirdha-, uplatnings-, ntgardhis-, valdgiptis-,
vardh-, vidher-, vidherbygnings-, vidherdelis-,
vidherdelo-, vidherlags-, vidhervarn-, vin-,
vitnis-, väldis-, värio-, viirulds-, yrtagards-,
äghandis-, ällis-, äinbitis-, ärandis-madher el.
nian, ävensom fästo-, hälghe-män. — »manna
gard her (månne-), m. mangård, manbyggnad. STb
5:166 (1517). — »manna har (-haar), n. manshår.
coma quinno lokker cesaries manna haar GU C20 s. 125.
— manna lliittn, f. manshätta, kapuschong till
mansdräkt. ATb 1: 313 (1469), 2: 34 (1474). — »manna
kapa ("kaapa), f. manskappa, manskåpa. ATb 1:
259 (1467), 335 (i470). — manna kiiirtil
(-kiortil. -kiortel), m. manskjortel. ATb 2: 36 (1474), 294
(1486). STb 5: 45 (i5i5). — "manna liipa (-läba),
f. mansläpp. llabrum nidhra läba oc manna läba GU
C 20 (hand 2) s. 57. — »manna minne? (månne-),
ii. mannaminne, för tillfället levande människors minne
av det förflutna, konungzkarit stod fordom som är än
i manneminne myket söder meer än ther nu gör
Akt-Kungsådr 32 (1520-4., senare avskr., möjl. att fatta
som två ord). Jfr inan 1. — "manna iniilloni
(mannemellom), adv. från den ene till den andre,
man och man emellan, at iach ... skwle langer lytbe
pa annerss nadher som almwsefolk, och ther til fare
swa länger mannemellom GPM 2: 411 (1502). — manna
natur, f. Se Sdw 2: 1265. 1) människonatur. MP
1: 155. 2) semen virile. Bir 1: 60, 2: 16, 8: 93. —
»manna vuxin (-woxén), p. adj. [Fdan. [-mand-voxen]-] {+mand-
voxen]+} giftasvuxen. hon war manna woxén oc tiill laga
aar komen Troj 9. — manz ålder (manas äller),
m. 2) mansålder, nu i en manss äller hafre th en ne
slag varet mellom swerige oc danmark Ser. rer. ivec.
U1 1: 33 (1520-i.). — manz bot (mandz-. -boot(h)),
f. L. mansbot, dråpsbot. en tridiungx attung, hulkin
hustru katerina pantsatte for ena manz both SV NS
3: 608 (1420). STb l: 59 (1476), 214 (1479). Vm Fornm
Arsskr 3: 92 (1482). ban haffde opburid ena mandz
boot fore sinna hustrus fader som war Ix marc Uppl
Lagmansdomb 27 (1490). STb 5: 85 (1515). — manz
del (mantzdeel), m. manslott, swa haffuer oc
clost-rid 2 mantzdoela innan hwalsnotheune i jälniar VKJ
228. Jfr madher 2. — "manz dinp (manss-), «.
mansdjup. orker ej vare manss djup ther vort fiske
staar oc emellan thet och kongs adran är flere fampne
djup HSH 13: 76 (i524? Brask). — »manz drap,
n. — mandrap. Beckman Stud 52 (1425—50). —
»manz dödlie (mans-, mandz-. mantz-. -döde.
-dödä), m. [Jfr Fdan. mand(e)død] dråp. gaff oleff
spinke ffri ... och löss fför then inansdöde han
wtin-nan komen war, som ho th lasse jonsson STb 4: 208
(1511). ib 222 (1511), 259 (1512). ga|f hon per .. . quit
... och loss fför en mantz dödä, som per niclisson
war komen j skade fföre ib 5: 85 (1515). ib. Jfr
man-dödke. — »manz dödher (mandz-), m. = inanz
dödhe. oleff jensson quiter ffor mandz dödh STb 3:
182 (1494). — "manz ganga, /. väglängd som en
man kan gå utan att rasta; (halv)milsområde. Se Sdw
2: 1265. — manz luter (mandtz-. mantz-.
-lo-ther), m. L. manslott (i flske el. vid »älf ångst), ey
meer kräffuias schal än aff x män een haffuan
mandtz-lutli och then tijdh klubbo siitl taglis Gummerus
Synstat 37 (1425, avskr.). VKJ 72 (1480). tiil saxatorp
liggher ... en mantzlother i allo fiskewatneno ib.
— *manz mordh (mans mord), n. [Jfr Fdan.
mand(e)mord] mord på man. JTb 107 (1518). — llianz
ordh (mans-), n. 2) rykte, ryktbarhet, nw äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
