Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maglia
492
makdyr
... än tu vare swa godhor ok helger, at tu dagliga
sculde matthe oplyfftäs medh sancte paual opp j
tridhie hjrmmilen J Buddes b 182. Trnj 177. — med
underförstådd inf. hwad ellir han wille ellir ey
matthe han aff hästen oc tiill marken» Troj 129. ib 161.
10) i bisatser, i sht i sådana som uttrycka vilja,
avsikt el. bemödande, följd: må. med inf. (av ett verb,
vars konj. sålunda omskrives). jak bedhis hänne
siälinna ok licamans miskund at hon moghe (Bir
måg||e) här i världinne bätra alla sina synde Nio kap
ur Bir 26. ib 37. SkrtUppb 16. görin mik thet
kun-noght, oppa tet ath iak moghe ok koma ok bidhia til
honum MP 5: 90. beegärande, ath thette ... breff
matthe her inscriffwitz i war stadz tencke bok STb
4: 163 (l507). — part. pres. 2) myndig, til thes
barnith wordher moghande man STb 1: 154 (1478). til
thess ban körner til mogande man och haffuer swngit
sine förste niesso STb 5: 27 (1514). — Jfr
for-magha.
magha (rnogha), / [Mnt. moge] förmåga,
krafter. allan stads rät vppe halda efftir myune nioglio
(det första o möjl. ändr. fr. a, det andra o möjl. ändr.
till aj KTb 1. tha gwdh gifuer mik ... makt ok
mogho SD NS 8: 92 (1415). Jfr for-, viil-inaglin.
mnghan, /. Jfr viil-ninghan.
lliaghdh, f. Se Sdu> 2: 1266.
*llinghdll? subst, majfest. Se Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 8. j them stadenom (o: Troja) oppa fwnnes
alra handa lekar oc spee) skafftaffwels leek wortaffwels
leek dwbell mwmmeskandz, hoffwark spärbräkning
magd (maiuma) oc myket aunad som the haffde lostli
wtaff Troj 39.
magher, (mogher. mågh ATb 3: 210 (isos).
maech ib 207 (1507)), m. L. 1) manlig frände i
följd av giftermål. — särsk. aj måg, svärson. —
ss tillnamn i förbindelse med en föregående gen. av ett
personnamn el. av en personbeteckning, knwth
anna-inogh ATb 2: 252 (1484). — b) svåger. Se Sdw 2: 1266.
var magher ... sum vara sistur ägher RP 1: 64 (1354).
— Jfr panzarmakara-, pipara-, priista-,
rin-giara-, skinnara-, svarvara-inagher.
Iliagher (maager), adj. mager, om levande
varelse. afectus ... vndader ok magagiorder (trol. fel
för mager giorder) GU C 20 s~. 10. — om jordmån.
är ther feeth jord som tliw vil sätia trääd tha grääff
tweggia fota diwpt, är hoon maager tha gräff j footh
diupth Sex ekon tr 263. PMSkr 308.
»maglierliet, /. magerhet. GU C 20 (hand 2)
s. 107/.
lliaghi (magi), m. måge. ss maträtt, sudna
magar Brasks Matordn. 14. Jfr fiska-, grisa-, SVina-,
ör-ltiaglli. — *magllft gröte, n. det som vållar
magen bedrövelse, magplåga. Se Sdw 2: 1266. —
ma-gha lioril (maga-), n. maggrop f epar ... 2m
hugu-cionein commvniter magahorn GU C 20 s. 222. —
*lliagha rif (-reff), ». magplågor, kolik. PMSkr 472.
*inaghlagher (maaghlagh STb 4: 4 (1504).
moglag SJ 2: 192 (1491). gen. maglagX STb 4:
304 (1512). moglax ib 298 (1513)), m. och
*lliagll-laglii (mag-, mog(h)-. -lagi. -låge), m. svåger.
Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 306 /. stodh vp
j retten erich gyslasson radliman medh sin magh lagh
hinrik fan deme bwsken STb 2: 563 (1491). änders
screddere ... medh mans biörnsson, sin mag laga
ib 3: 121 (1493). ib 4: 207 (l51l), 284 (1512), 298 (1513).
5: 4 (1514).
inai, m.t Jfr maghdh.
maiestat, /. majestät. — » den kungliga titeln.
at göre konungxligit [mai]estat hielp oc bistond STb
5: 312 (1520, Kop). ib. o högbordoge konwng epter
jac är fwller och äller när edert maiestat j
trohotz-sens kärlig optänd Troj 57. ib.
*maio manadher (mayo manadh), m. maj
månad. PMSkr 351.
mak (maak. mack SJ 2: 126 (i4ss), STb 4:
76 (1505). maeh GU C 20 (hand 2) s. 111. maach
SpV 430), n. 1) mak, ro, lugn. latli gaa maniiin
1 mak ATb 1: 151 (1461). här star ban som iak kan
ey wara i mak fore ib 200 (1464). ib. — vila,
bekvämlighet. hionagardhin ... liägnis swa jn oc lykkis swa
vin kring mädh enom bolgardh swa wiit at al hionjii
haffuin thär jnnan före nat oc dagli siin maak Nio
handl rör Vkl 233. thy är thänne sömpnin kropsins
dödhir, än sömpnins tilbörgilse är tliäus troniia mak
(vis languoris) som ältar kroppin til dödhin SpV 268.
thot lather jach sa bestå til idliers tilkompth nar
idhers (så!) besth til maks koma kan ath i hiith
kornen II. Gadh enl. G. Carlsson, Hemming Gadh 349
(1500). 6) gemak, j wors nadoghe herre konung
karls mak paa stokholm FMU 3: 497 (1450). magus kak
stod jnne for mins härre nad hi maked pa Örebro
ATb 1: 29 (1454). Arfstv 52 (l46l). til thäs hon
kombir j härrans maach (atria) SpV 430. 7) avträde,
hemlighus. Skotteb 409 (1466 — 67, Kämn), 453 (1471—
78, d:o). STb 1: 15 (1475), 244 (148O). ATb 2: 222 (1483).
haffuer ... staffan it mack ok preweth aff sith forrörde
huss in vti hwffuendalz grundli och bögningh SJ 2: 126
(1488). STb 3: 220 (1495). SSkb 118 (1503—04), 158 (l504
—05). STb 4: 76 (1505). ath makit scal komma vpseth
pa samma stadin j gen, som tet förre stodh ib 106 (1506).
ib 319 (1513). HLG 2: 58 (1517). 9) maiestas . ..
werdugheth mach oc hedher GU C 20 (hand 2) s. 111.
— Jfr omak.
lliaka (-at), v. göra, göra i ordning, foga, sätta.
Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och
Linköping siegen däri et s. 59. —- makat radh, efter samråd
gjord (hemlig) överenskommelse, tet sch u I le bonden,
fry]lan giort medh eth makat radh sina mellan STb
2 : 501 (1490). — lliaka til, se Sdw 2: 1266. — Jfr
o-, sainan-, up-maka.
makare, m. Jfr bikara-, bly-, bunt-, fat-,
flit-, flasko-, glas-, grinda-, gryto-, harnisk-,
liarniska-, liatta-, hinl-, insighle-,
iiirngrln-da-, kaik-, kisto-, klozo-, krono-, kruko-,
lerkruko-, lykto-, liidher-, liighla-, liikalon-,
lästa-, panzar-, panzara-, patin-, patina-,
patino-, potto-, pulver-, pumpo-, pung-,
punga-, pälsa-, pärman-, pärmans-,
rödh-leska-, sndhla-, sadhul-, seghiara-, skedlia-,
skidho-, skin-, sko-, slidho-, stöpa-, stry-,
ställinga-, siiuiisk-, taska-, tasko-, tenn-,
välvings-mnknre.
♦llinkdyr (-dör), /. dörr till avträde. IILG 2:
58 (1517).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
