- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
493

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

make

493

mal

"make? m. och "maker (maagh), m. [Jfr Ä.
Dan. m&g] mås, fiskmås. Se Sdw 2: 1266. mergus ...
niaagh GU C 20 (hand 2) s. 136. ib.

"lliaker, adj. maklig. lat, bekväm, deses romissus
maker ok leen GU C 20 s. 178. piger . .. ]ater soon
ok maker ib s. 445.

liiaki (maehi. make), m. L. 1) socius,
kamrat, bundsförvant, ath lian aldregh var tywff ellir
tiwffz make ATb 1: 354 (l47l). hänna leka äller inaki
(o: den andra mån), läggir barnit j vaggo SkrtUppb
264. 2) make, like, jämlike, patrimes faders machi
ok faders lyke GU C 20 s. 417. — om föremål av
samma slag och beskaffenhet som ett annat, the andro
makar wiidh then skalen j rotton staar fich joan ner
erich philpussoii tha j gen STb 2: 263 (1488). — Jfr
ivirmaki.

*niakirska, /. Jfr bikara-, fat-, kruko-,
pan-znr-, pnnga-makirska.

maklika, adv. L. sakta, långsamt, hon ... sangli
maklika widh sik siälwa Prosadikter (Sju vise m B)
209.

"lliakrel (makreel Brasks Matordn ti), m. [Mnt.
mackeréle. Ffr. makerel] makrill, scomber scombrus
Lin. PMSkr 294. — ss maträtt. Brasks Matordn 6.
inaktting, f. Jfr tilmakning.
makt (mact. maeht(t) STb 3: 401 (i498), PMSkr
702. rnagt(h) STb 1: 282 (1481), SvKyrkobr 89. pl.
macter JMPs 17), f. L. 1) makt, förmåga, tha
gwdh gifuer mik ... makt ok mogho SD NS 3: 92
(1415). STb 3: 158 (1494). tha jach haffuer iij resår
gangit ansýlis om kirkiogarden, j iij:e resa tha
for-waren edber, som edher makt pa ligger ib 333 (1497).
offuir syna maktli ok rätta måtto driikka ok swelgha
MP 5: 53. Hel män 239. at hwar man skall fförware
sith huss mod saa motige karrer, som ban bauer
makton til STb 4: 199 (1511). ib 5: 314 (1521, Kop). 2)
förmögenhet, tillgångar, gregers swarade at ban hadde
jngen macth at löse tlien iordh (som hembjudits ål
honom) til sigh Uppl Lagmansdomb 89 (1493). STb 4:
237 (l512). 4) tillåtelse, med prep. mädh. at the
hökerskor .. . skole ingen makt haffue effter thenne
dagh nieth tlieris hantheren liuarke j portin eller pa
bron STb 4: 320 (1513). 5) makt, kraft, styrka.
hwar thz loffwar luvar dagh ... han faar magth ath
standa moth diefflenom SvKyrkobr 89. hade tw lyt oc
sätli hectoris rad ... tha haffde tliän mäktoge ...
staden troya bli|fwit wiid makt Troj 59. 6) makt,
välde, inflytande, näkthir gabbadis han (o: Noe) aff
sinom son, j hwilkins barn forbannilsa fructhin tok
sina makt (prævaluit) Sp V 308, 8) makt, härsmakt,
krigsfolk. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan
438, 470, 536. wnderuist them (0: rikets fiender)
alle lägligheter pa broter, skoger oc wäger oc hwad
makt och almwge ther var pa ferdom STb 5: 226 (1519).
— pl. stridskrafter, gudz dygdli är wredh oppa
edher alla, fför thy jak ser cl macter wtsända alf
christo oc jomffru maria JMPs 17. — »’ bild. SpV
398. 10) makt, myndighet, bemyndigande, rätt. hon
... sändhe liith sin forfaldz withne ... medh fwllo
maktli 11 id ha ok wngälla, som hon siälff när ware
SD NS 3: 313 (1418). thy forbiudhom wi a gwdz oc
pawans makt oc wara egna wägna Nio handl rör Vkl

235. 11) makt, gällande kraft, giltighet, bestånd.
Arfstv 27 (l46l). then edh borde at bliffue viidh
makt ib 48 (1461). athe wildo halda widh magt alth
thet the ens worda medh borgamestarene STb 1: 282
(l48l). tha samtycktes och sades fore retta, tet
tenckie-boken schal bliffue wijdh macht om ... priwalkx
kel-lere gangli STb 3: 401 (1498). jnga maktli äller
sta-doghet skal thet ]yffteth äller föreningen liaffwa,
wthan skipitb laghe j liaffn PMSkr 91. ib 702. Troj
54. — Jfr apostla-, ivir-, strids-, van-, viil-,
vÄrulds-mnkt.

maktbref (macht-. -breff), n. (skriftlig)
fullmakt. Rydberg Tr 3: 161 (1436). Trolles Jb Bil 202
(1480, nyare avskr.). STb 2: 543 (l49l), 4: 31 (1504),
194 (1511), 261 (1512), 5: 15 (1514). anderss ... skal
tet goz aname effter tonius maktbre|f jnnehollelsse
STb 5: 136 (l516). — » allm. urkund som bekräftar
el. intygar något, besilgde borgemester och raadit tw
beuisiiinge och makt breff ... it om xc mark och
annet om ijc gyllene STb B: 33 (1515). ib 52 (i515).

"lliaktgiva (machtgiffua), v. befullmäkliga.
sedan swa är giort machtgiffuer iak
häritzhöffdinga-nom j samma liäradh thetta skipte fastfara med sina
öpna breffue Brasks Kopieb 10 (1521).
"inakthet? /. Se miithet.
maktlös (maght-), adj. ogiltig. FMU l: 392

(1384).

maktogker (-ugh), adj. 1) mäktig, ägande
förmåga. Saml 6: 157. — med gen. haff miskund ower
mina syndher, som thu ympnith thäs maktoghor är
SvB 152 (omkr. 1500). 2) mäktig, kraftig, om vin.
maktogasta (dulcissimum) wiin aldra wärdoghasta
gud-domsins Mecht 168. 3) mäktig, betydande, stor. skal
eiigben til dyrffwas at ransaka gudz maktogha
gär-ningha, oc hans lö[n]ligha doma JMPs 472. 5)
be-fullmäkligad, bemyndigad. Se Sdw 2: 1266. — Jfr O-,
of-, strids-, viil-maktogher samt miiktogher.

"makllleran, f. [Jfr Lat. maculare] makulerande,
överstrykande, llitura ... idest delecio uel feditas
literarum booghstaffua aff skrapan oc maculeran GU
C 20 (hand 2) s. 93.

mal (maal), m. mal. koll. cledlier, benckia,
dyner, bonada och andra jngedömer, som aff inaal och
mat k fordherffues kunno STb 4: 72 (1505).

mal (maal. mol: -eno Svartb 173 (i38o). mool
GU C 20 (hand 2) s. 7), n. L. 1) mål, talförmåga.
jdeoma ... proprietas loquendi in qiialibet lingua
wlgariter mool GU C 20 (hand 2) s. 7. thät (o:
brännvin) är göth them maledli vil förgha och hwesser
thät Sex ekon tr 275. 4) tungomål, språk, ball
tholde dödhen for allom thz är fore naghrom aff alla
handha folke allom maalom eller thmigom SvKyrkobr
(Lucid B) 197. (hebreiska) är thz första maal, som
adam oc eva taladho JMÖ 11. 5) sätt att tala,
framställningssätt, stil. j gudz asyyn hulkens anlith
är aldravänästa at see, maalet (eloguium) ålder sötästä
J Buddes b 168. 6) tal, det som talas, utsaga, ord.
somlikom giffs wisdomsins mal (sermo) j himlomen
somlighom j wärldinne SpV 521. 9) mål, sak,
ärende, fråga, ath builka köp jacli war foreskäläman,
oc särdelis ooth huario moleno vm sik, oc samalund
tessa tolff som fasta waro Svartb 173 (l38o). — Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free