Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mahle
495
malmstykke
SSkb si (1501—02). Jfr mastar målare. —
»målår a dränger, m. målaredräng. STb 3: 162 (1494).
— »malara husfrn (-hustru), /. målarehustru.
STb 2: 283 (1488). — »malara kuniiist (målere
konst), f. målarekonst. PMSkr 645 (avskr.). —
»malara lön (maler-), /. målarelön. skotteb 439
(1469—70, Kämn).
*llialde (maalle), m. molla, chenopodium Dumort.
Jfr Meijerbergs ark.f. sv. ordforskn. 8. atriplex malde
Växtförteckn. fr. slutet af 1400-i. hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bol. Bd 3 ur 14 s. 7. ntriplex lierba quedam
maalle GU C20 s. 42. beta saas vm sommaren oc flytz
oc wathnas wäl, tcslikcs oc maalle PMSkr 352.
lliale, m. L. en viss avgift till präst (i stället för
tionde). Jfr K. G. Ljunggren i Ark. f. Nord. Fil. 65.
famulus sire ancilla serviens alieni pro mercede tenetur
dåre maala Reuterdahl Stat syn 191. Jfr paska-, sar-,
span-, spanna-male. — mala inan, m. L. person
som i stället för tionde erlägger viss avgift till sin
präst. Jfr K. G. Ljunggren i Ark. f. Nord. Fil. 65.
malamiin, babentes proprias domos et suppellectilia,
dicta boskap, modicum tamen uel niliil som i unn tes
Svartb 146 (1373). malamän non babentes domos
proprias, sed cum aliis habitantes, soluant curato vnam
oram sweuam ib.
lliale (maale), m. (bebyggd) intaga å utmark,
nyodling, torp. Jfr Sdw 2: 1266, N. Odeen, Studier
i Smålands bebyggelsehistoria s. 344 ff., särsk. s. 367 ff.
och K. G. Ljunggren i Ark.f. Nord. Fil. 65. (12 örts)
skipan (i Bosabodha) maala RP 1: 353 (1375). (gränsen
går) frann tiälrone oc i maalan VKJ 88. — ss
ortnamn. tiil nyordliolt är 1 torp oc betlier niale VKJ 76.
— Jfr ödhemale.
»Ilialediail (-diden), /. förbannande. gräselig(?)
malediden Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1506.
malia (pl. malyör STb 1: 246 (i48o). mallier
Skotteb 428 (1469—70, Kämn)), f malja, om ringar av
olika slag. — ss detalj i kvinnodräktt Jfr SAOB:
M 128. vpburit vij ore for sma knöpe oc mallier
Skotteb 428 (1469 —70, Kämn). brýcsius ... til stodh ath
haffua stolit eth sülff span ... medh någre malior
och sel ff nalar STb 3: 185 (1494). Jfr kapo-,
silf-malia. — mnlio liarnisk (malli-), n. av ringar
sammansatt harnesk. Trolles Jb Bil 111 (1426). —
malio kraghi (malghio-. malye-), m.
pansarkrage, brynjekrage. ATb 2: 275 (1485), 3: 59 (1496), ib.
mal mail (maal-), m. målsman, förmyndare.
han giorde sicli til mal man fore drengou STb 2: 591
(1491). STb 3: 253 (1495). hustrv birgitte laterske
scal atiname garden j sin hegn pa barnana wegna,
epter hon är neste malman ther til ib 279 (1496). Jfr
mals madher. — »malmanz döme (molmans-),
n. rättighet till talan ss målsägare, hans ... anamede
et malmans döme aff en bonde at tale hans bestä pa
ene ödes tompt STb 5: 261 (1519).
Ilialmarsten, m. marmorsten. Prosadikter (Karl
M) 284. Jfr marmor-sten.
*malmasi, subst. Se malvasia.
»iiialmbadhstiiva (pl. -bastuer), /. badstuga
på någon av Stockholms malmar. STb 3: 24 (1492).
malinber (malmer PMSkr 596), m. L. eg. stoft,
sand. 1) sandin mark, sandfält. — ss ortnamn,
särsk. ss namn på förstäder vid Stockholm, cum ...
monte, qui dicitur malm, ac toto terre spacio ad
öccidentem dicti, malin (vid Stockholm) SD 2: 15
(1286). ... ena tomptli vppa nörra malm liggiaiidis
SD NS 3: 266 (1417). at engin utan borghara moglie
byggia hästa stalla i stadhenom ok eigh utan til uppå
malmana UrkShist 1: 4 (1436). the som löpa pa
malmen ok göra forkiöp STb 1: 369 (i482). ib 2: 562
(1491). SJ 2: 242 (1504). Stock Skb 38 (1517—18). HLG
2: 68 (1520). 2) malm. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens
hyttspråk 66, Dens., Bergslagens gruvspråk 47. wy
haffwom faath hwaske kwl eller malm her i ar GPM
2: 142 (1500). Invad malm som wy kunna faa aff
gam-mel grawerpen, som for war bortkast DD 1: 184 (1503,
rättat efter hskr. av E. Holmkvist, Bergslagens
gruvspråk 47). BSH 5: 512 (1512, senare avskr.). —
metall. MB 1: 164. metallicus ... thz off malm är
GU C 20 (hand 2) s. 138. GS 69 (l49l). siw hände
malmer är, hwilken så kalles på wårtt mååll, gull,
sölff, kopar, bly, tlieen, järnn, qwecksölff. men
alchi-niisto wilia bcwisse att thett är ey vtan ehn malmer
PMSkr 596. ib. — malm, brons, koppar, xviij (18)
marek gotin malm STb 2: 493 (l490). — Jfr er-,
gul-, iärn-, kopar-, silf-, sten-malinber. —
»malma böe (malme-), m. malmbo, person bosatt
på någon av Stockholms malmar. STb 4: 373 (1514).
Jfr malinboe. — »malma köp (-kiöp), n.
(olaglig) handel på Stockholms malmar. STb 1: 283 (1481).
malinbiiirgll, n. L. malmberg. Se E. Holmkvist,
Bergslagtns gruvspråk 47. Dipl. i Linköpings
stiftsbibi. "/i 1377 enl. a. a. kunne ... nogre malmbcrgh
her efter finnes SD NS 3: 582 (1420, senare avskr.).
PMSkr 209.
»malinboe (-boo. ack. pl. best. -bona STb i:
90 (1477)), m. = malma böe. STb l: 363 (i482),
5: 83 (1515).
»uialmbiikker (-bekker), m. bäck med sandig
botten el. rinnande genum sandig mark. först i
malm-bekkin mellan dödrakolla oc malmbeckin vp aat VKJ
88 (möjl. att fatta som ortnamn).
»malmesia o. d., se malvasia.
»malmfoter, m. fot av malm (brons el. dyl.).
GU C 20 s. 228.
»malmgardher, m. malmgård, gård på någon av
Stockholms malmar. at then tompt pa malmen, som
boren atte, skal skattes ok tesliges then garden
skall skattes, som kort rut gaff fför malm garden
STb 5: 18 (1514). ib 143 (l517).
»inalmlioper, m. malmhög. DD 3: 224 (1436).
»malmpänninger (-peninger), m.
kopparptn-ningf fickx höffuitzmannen lambrect 1 mark met thöm
malmpeninga och dragara peninga xx mark ij öre
minus SSkb 357 (1510—11).
»inalmslaa (-slaa), v. blanda in koppar,
sube-rare lönlega malm slaa inde suberatum qtiasi
deaura-tum GU C 20 s. 228.
»Ilialmstova (pl. -stwger), /. om byggnad på
Norrmalm i Stockholm, elden war löss ... och brende
aff allen syslomans garden, nogre ffruge seller och
malm stwger STb 5: 59 (l5l5).
malmstykke, n. malmstycke, massa malm stycke
GU C 20 (hand 2) s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
