Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misthykkia
516
iiiodb
misthykkia (mistickia. misthökkia: -or
Rydberg Tr 4: 246 (1357). mystikkia.
möstðk-kia. möztökkia), f. 1) misshag, misstycke.
Se Sdio 2: 1263. tha fordrogo borgomästare ... annon
hakona dottir tho möztökkio the hado til hänne om
ryona ok spännit ATb 1: 86 (1458). at the danne
men icke tage thet til mistickio, om swi skeer
STb 5: 287 (1520). 2) ovänskap, osämja, item skulu
allar misthökkior mällän vaar oc häggiäs varrä manna
gansklica vara aflagda Rydberg Tr 2: 246 (1357).
3) Olilja, otacksamhet, förtret, förolämpning, ath
magnus skrädare ok »ils benktzson bådo mästar sigga
om te niöstökkio the giort hado sigga ok hans hustrv
ATb 1: 142 (1461). ib 2: 120 (1478).
mistliiikkeliker (mys-, -tekkelikin), adj.
1) misshaglig, htva som fastur medh thy ath han är
staddir j döJelikom syndhom, ban offrar siu kröp
gudhj swa wanskapadhan ok mistekkelikan, som en
fulan ... athol MP 5: 187. — med dat. annars är
the fastan gudhi mystekkelikin MP 5: 187.
misthiikker (mystekker), adj. misshaglig.
MP 5: 210.
*misth!ikkia, v. och mislkiikkias (supin.
mis-täkx SkrtUppb 196), v, misshaga, ther skal enkte
wara jnne thz som lians öglia skal granda äller
mis-thäkkia MP 3: 514. — med dat. om hänne haffuir
annars lo|f mistäkx ällir fOrsmaat SkrtUppb 196.
*misthiikkilsp, n. pl. misshag, missbelåtenhet. —
*lllisthiikkilsa tliorp, n. cabul mystäkkias 3"
re-gum ix chiram appellauit opida que dedit ei Salomon
capit [!] expone to torp saloniou gaff hirani kallade
han mystäkkilse torp GU C 20 s. 64.
misthiiiikia (-täiikia. part. pret. m. mistienkt
STb 5: 342 (1521, Kop)), v. misstänka. MP 4; 115.
— part. pret. misstänkt, gjord till föremål för
misstanke. olelf olson, är mistienkt och forhindret aff
ider fogotte for en swort leysk kiörtell STb 5: 342
(1521, Kop). — misstänksam, konunghin wart här alf
swa nakraledis mistänkthir (suspectus), at hans hustru
swa foor SpV 166. ib 295.
misryrilha (-wördha. part. pret. dat. pl.
mys-wordom Troj 269), v. 1) missakta, ringakta,
förakta. tha wilde han ey miswördha wän härra thär mädh
ath han wilde nämare gaa höga altarena MP 4: 173.
misryrd Ilning (-wördhning. -wörning.
-wördhning SpV 520), ,/’. L. vanvördnad, förakt.
j wredhinna gäluiska ok hädilse j niiswðrning
(indigna-lione), j them jnne är obegriplikin wisdomsins ande
Sp V 159. fämpte (vredens dotter) är miswördhuing
SvKyrkobr 354.
*llliugh, subst. [Ä. Dan. mjug] i miugh, i
hemlighet, i lönndom, i smyg. lligurio ... aabita oc i rnyugli
oc mz hastli äta GU C 20 (hand 2) s. 84.
llliuka, v. 2) göra (ngn) mjuk, beveka, han
kwnne jngalwnde miwka them ther tiill, ath the wille
sända honom syna söster exionnm jgen Troj 47. —
Jfr üdhmiuka.
iniuker (myukerj, adj. 1) mjuk, böjlig, i
thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan
halm SkrtUppb 270. 3) vek, spak, foglig, ödmjuk.
tha epter hans treska sinne badh fogitten
borga-mestarana och radit forwaron j stadzsins gömer, til
tess han kan ware mýwkaro STb 3: 313 (1496). tlia
begynte hertog nestor oc diomedes nog lokka achillem
mz iniwkom säffweligbm ordom Troj 211. ib 246. —
Jfr ödlimiuker.
miuklika, adv. jfr ödhiniuklika.
*minklikhet,/. Jfr ödhmiuklikhet.
luiiilte (mälte), m. mjälte. GU C 20 (hand 2)
s. 83. tliät (o: brännvin) fördriffuer och sywkdom alf
lwngone och mältonom och lewerne Sex ekon tr 271.
Jfr milt, inilter.
miiirdhe (miärde. myärd(h)e. märde VKU
26 (1542); -a Arnell Brask Bil 28. marde STb 4: 356
(1514)), wi. L. och miiirdhre (mierdhre: -anom
Svartb 202 (omkr. 1390?). merdhre: -anom ib), m.
L. mjärde. Se B. Hesselman, Från Marathon till
Lång-heden 94 ff., I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung
och ålder 1 ff. aff thorn ena mierdhranom tok peder
niotoynen ij kuldys attonda fisken, aff tliöm andra
nierdhranom tok mettele niondhe fisken; tridhiä
miär-dlian haffde vplinge altiid frian Svartb 202 (1390?).
nassa se myärdho ok fjska karse GU C 20 s. 343.
til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille
som är mädh ... kroka, myärda PMSkr 364. val {+-+}
fiske med liuuster miärda oc uääth Brasks Cal 265.
item för miiirda til oshambers-fisket VKU 19 (l54l).
Jfr lax-, siinkc-iniärdlie och lands-,
norsa-miiirdhre. — "miiirdhra gardher (märdhra-),
m. fiskebyggnad med mjärde. NMU 1: 72 (1385). —
*miärdha liiglie, n. ställe där mjärde utsättes.
l!P 2: 175 (1389). — "iniiirdlia rum (mierdha-.
merdha-. meerdhe-rum FMU 6: 296 (1490?
avskr.)), n. och *mliirdhra ruin (miärdhre-.
märdhrä-), n. -= iniiirdlia liiglie. et olauus ...
vendidit ... martino ... vnuin iutegruin locnm in
eodem piscario, dictuin märdhrärwm Svartb 173 (1379).
thessa ära luth ägendhe j lecthis werkom: först prestin
ij merdha rwm j nidlire werkom, jtem vplingo iij
mierdha rwm, jtem jonis ingonen ij mierdha rwm ...
jtem j ÖITra werkom, först hinza vij miärdha rwm,
ib 201 /. (1390?). vplinga haffde aff ålder ij nidhra
werkomen ij lectis bekke iij miärdhre rwm ib 202 (i390?).
— *miiirdhra stadher (merdrastaader), m.
= iniiirdlia läghe. ... och kattisserum och
nätlie-fästning med nwrdrastaadoni i allom ... iiij träskoni
FMU 6. 374 (1492, avskr.).
*miiirdher (miärder. miärdhor), m. [Sn. Dial.
märder, »., niiäl, mäl m. m., m. och n. Fnor. merír
el. merit. D. mjærd. Se B. Hesselman, Från Marathon
till Långheden 94 ff.] mjärde. tha warth then
miär-dhoren waldher for laxafisko Svartb 363 (1438). sidhan
bygdhe for:de böndhor annan miärder lika storan ib.
Jfr lax-, laxa-miärdlier.
mo, m. sandslätt, sandhed. Se I. Lundahl,
Göteborgs Högskolas årsskr. xxxvi 3: 20 ff.
»moderera, r. [Lat. moderari. Senlat. nioderare]
moderera, minska, thet star til fructende att thenne
annate scindunt unitatem ecclecie catnlice uthan the
annars varda modererade HS11 15: 12 (1526? Brask).
Iliodh (moth SJ 2: 301 (1496)), n. 1) sinne,
upprört sinne, sinnesrörelse, iver, vrede, häftighet.
then skade och owilie .., johan giort hade jn pil
claus j tlioris hastoge modli STb 5: 100 (1516). 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
