Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inote leia
522
motsäghn
*inote leia (mothe lee), v. le mot. arridere
mntliø lee GU C20 s. 526.
»möte ropa, v. ropa mol. reclamo ... mothe ropa
ok mothe siigia GU C 20 s. 518.
möte sigliia (mothe sägia GU C20 s. sis), v.
motsäga, athirhällit mothesigher allo thy som
skadhe-likit. Sr SpV 156.
*motesighilse (mothe segilse),/. motsägelse,
invändning. ... skal forwthan någre mothe segilse
kännes widh for:de kulio Svartb 485 (1465). Jfr lliot-
sigliilse.
*lllote sia, v. bländat for thgnna saldr hogsins
öghom alf guddomsins klara sken mothe, ällir j gen
slaghno (reverheratis ergo oculis mentis), liwsit
wn-fangit SpV 224.
Iliotestand, n. motstånd. SkrtUppb 251. Jfr
lliot-stånd.
motestanda (mothesta), v. motstå, göra
motstånd. JMPs 413. Jfr motstanda.
*mote stima, v. stimma mot. obstrepo ... mothe
stima GU C20 s. 371.
lliotestridha, v. strida emot, bekämpa, med dat.
el. ack. motestridha allo thy människionne förhindrar
Mecht 97. Jfr niotstridha.
niotestridliare (mothe stridare), m.
motståndare. thässa sanhetzsens mothe stridara JMPs 518.
»möte svara, v. i svar motsäga, säga emot.
Se Sdw 2: 1269.
"motesiigllU, f. motsägelse, sua at thättä godz
... scal ltarle opit oc frälst standa . .. vtan alle mote
säghn FMU 1: 382 (1381). hwru langsamlika han ledh
mothesäghn (rättat fr. mothesänglij aff almoghan
JMÖ 19. Jfr lnotsiiglin.
motesätia (impf, -satte), v. sätta emot. med dat.
och ack. han (o: Paulus) motesatte genwärdogth
gen-wärdogho SpV 133. — *motesiitia sik, motsätta sig.
fran them daghenom som the sik först mote satto
Abbedval i Vkl 93. ib 94.
motetaka (mothetagha J Buddes b 84. mothe
thaga GU C 20 s. sn. pres. mothe thagher
Mecht 271. impf. motethok ib 172), v. Se Sdw 2: 1269.
Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35.
mottaga, med dat. fadhrin j himerike mote takandis
sinom son mz wärdogasta hedher Mecht 95. ii 172, 271.
Su 340, 361.
*U10tganga, v. gå emot. — part. pres.
motgang-ande, som innebär motgång, thy j motgangandis
tingom syällan ärw trofaste stridz men PMSkr 148.
Jfr nioteganga.
motganger (-gonger GU C 20 (hand 2) s. 27),
m. motgång, hwgswala mik j motgangenom SvB 242
(si. av 1400-Í.), Jfr moteganger.
*inotgaugilse, n. pl. ochf.t motgång. Se E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. thulimodh
j motgangilsom Mecht 133. ib 260. alla handa
moth-gangilse (adversantia) lidhe mz thulimodh ib 313.
Jfr inotegangilse.
motgaugiiker, adj. motig, besvärlig. SvB 189
(omkr. 1520). Jfr motegangliker.
*mothärdha (moth härda), v. framhärda1
obdurare ilhärda eller moth härda GU C 20 s. 204.
motkasta, K. kasta mot, slunga mot. obiicere moth
kasta oc faare kasta GU C 20 (hand 2) s. 3. Jfr
niotekasta.
*motkuorra (moth knorra), v. knorra el. knota
mot. ob. (os obmurmurarej moth knorra GU C 20
(hand 2) s. 166.
"motkoma, v. motverka, förebygga. Se Sdw 2: 1269.
motkor, n, knot. JMPs 565.
inotkorra, v. knorra mot. JMPs 496. Jfr
lllOte-korra.
motkorrail, f. knorrande, knot. JMPs 338.
sam-wetzsens liaarda motkorran, fför giorda syndher j
ordom, tänkom oc gerninghom ib 564.
*inotkorrare, m. person som knorrar el. knotar.
JMPs 519.
*inotlop, n. lopp mot, möte. at thu seer wäl
at-waktelika, j thänno motlopeno (occursu), hoffwdhit ok
kroppin SpF 257.
*motropa, v. ropa mot,protestera. Se Sdw 2: 1269/.
’inotsiglliare (-segare), m. motsägare. tw äst
ey rätt,her domare, wtan en hwass motsegare Troj 95.
inotsighilse (mothsigilse. motseyelse), n.
pl. och ff motsägelse; motstånd, ysaac ok iacob
tyngdos j länge pelagrims reso ... moyses aff
moth-sigilsinna (contradictionis) almogha SpV 402. nar
konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe
draga wille han tha heller samtykkia Troj 249. Jfr
motesighilse.
motstånd (-stond STb 5:139 (i5i7), 204 (1518)), n.
motstånd, wtan alt motstond och efftertall STb 4:
260 (1512). wthan no[g]en wore effterkommendä ffödde
och offödde mo[t]stand eller nogen gensigelssä ib 5:
306 (1518, Bil), tha mnglia ey the fira göra thär j
mothstandh PMSkr 5. ib 18, 22. — konkret,
motstånd, hinder, magha wara mangh ringhniwra oc
mellen them manskona meen oc motstand PMSkr 164.
— Jfr motestand.
"motstanda, f. motställd, liafdhe enga
moth-stando SkrtUppb 86.
♦motstanda (mot(h)staa), v. stå emot, bjuda
motstånd, sträva emot. calcitrari ... motstaa GU C20
s. 67. obuiti motstaa ib s. 356. rebellare ...
mot-strida oc mothstaa ib s. 517. Jfr motestanda och
stauda mot.
motstandilse, n. och f. motstånd, hwar större
är mothstandilsen thär räkkis liwghin innerlighare
til gudhz SkrtUppb 68.
*motstaildning, /. (förmåga till) motstånd.
thigh mik syndha fförlatilse ... moth standningh
j ffrestilsom SvB 335 (omkr. 1520).
niotstridha, v. strida mot, sätta sig till motvärn.
är thz swa dotthir, at thu lastanna glömsko wilth
moth stridha (debellare), mz dygdhanna mothsätilsom
SpV 135. — göra motstånd, vara genstörtig.
motli-stridha älla moth korra JMPs 496. — Jfr
lnote-stridha.
*inotstÖlilse, n. pl. el. f. handlingen att stöta mot.
the söndhirknosadho sina owener, widh mothstötilsenna
(offensionis) hall, christum SpV 404.
motsiighn (motsängn Sp V 69. mothsängh
SvB 106 (senare h. av 1400-t.)), f. 1) motsägelse,
invändning, gensaga, tu hördhe ... thina stora oc
margfalla godhgärninga wanwördhas ... mädh mykle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
