Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myrklikhet
529
mädh
kias. 2) förmörkas, mista synkraft. Se Sdw 2: 1270.
— Jfr foruiyrkia.
myrklikhet, f. mörker, dunkel, grafuin är myr ka
häluitis myrklikhet i hulka the soulu falla liuande
th nr i äwärdlielike usäl MPFr 229.
myrkna (mörkna, mirkna), v. mörkna, bliva
mörk(are), mista lyskraft, i sama piincteiiom
niirkna-dlie soleil SkrtUppb 297. mörkna stiärnorna hastelika
PMSkr 292. — refl. *myrklias, mörkna, förmörkas;
mista synkraft, när fäth ... ledze är ath ätha.
senorna drftglms. ögonen mörknas PMSkr 227.
myrkstova (mörkstuwa),/. = myrkastova.
SvB 4M> (1400-Í.).
♦niyrkögdher (mörk-), adj. skumögd. GU C 20
s. 563.
*mynnidoner (mir-), m. pl. [Lat. myrmidones,
pl.] myrmidonier. Troj 216.
*inyrmidon8ker (mirmidonersker), adj. myr-
midonisk. Troj 216.
*myrra, /. Se mirra.
*lliyrter (mörter), m. mört, fisken leuciscus rutilus
Lin. ss tillnamn, swnj mörter KTb 149 (l433). Scr.rer.
svec. I 1: 187 (i46s). SJ 2:15 (i476). — *myrta leker
(mo(r)theleokh), m. [Jfr Sv. dial. mort, mört]
mörtlek; ställe där mörten brukar leka. en
mo(r)the-leckh i samm. aa Värmland förr ocli nu 1925 s. 90
(1454, avskr. från 1500-i.). Jfr (ss ortnamn) innätl
mioaliolt. oc myrtlekis SmålL 1.
*inyskare (mysker. mwsskere), m. =
mys-kenskinnare. Se IV. Åkerlund, Arkiv f. Nord. Fil.
4 8: 76. SS tillnamn. SSkb 150 (1504—05), 189 (1505—06).
*myske?, ». [Jfr Sv. dial. niusk, m., mörker,
skugga. mysk(j)a, »., skymma] skymning, mörker.
tha thz leedh till qwolleii i mysketh tha kom liakou
JTb 95 (1513).
*inyskenskiniiare (mysken skynnere.
mws-ken skynner), m. [Jfr Mnt. niutze, musse, musche,
mössa, hura] person som bereder skinn till mössor.
Se R. Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och titlar
10 och W. Åkerlund, Ark. f. Nord. Fil. 48: 76 /. ss
tillnamn, niattis niwsken skynner SSkb 69 (1502—03).
ib 226 (1506—07). — Jfr niattis mytzken SSkb 113
(1503—04). — Jfr inyskare och möskylere.
*inyskiär (-ker), n. [Jfr Sv. dial. (Finl.) myss,
missne, calla palustris Lin.] kärr där det växer kal’
lor! (gränsen går) swa i eth mysker wppa ena
sy-dona SD NS 3: 619 (1420, avskr.).
mädli (mz. mädh Mecht 304; MP 4: 156, 178;
Hel män 206, 263; Troil 5: 31S (1515); PMSkr 359, 414,
511; JMPs 232, 258, 491 o. s. v. mäd Troj 173. medh
Rydberg Tr 2: 656 (1396); SVklE 161; SvRimd 44;
HLG 1: 65 (1456); Arfstv 41 (I46l); ATb 1: 207 (1465),
243 (1466) o. s. v. STb 1: 33 (1475), 3: 15 (1492), 4: 23
(1504) o. s. v. SJ 2: 134 (i49l) o. s. v. Fredrik ed
Noreen 2008. med HSH 13: 78 (l524? Brask)-, Arnell
Brask Bil 26. meth SD NS 3: 145 (1416), 207 (1417),
302 (1418); VKJ 271 (1447), 32; SJ 1: 329 (1465).
met Svartb 71 (1345?), 524 (1477); FMU 4: 351
(omkr. 1470). mädher SD NS 3: 521 (1419); STb 1:
368 (i482). mäther NMU 1:63 (i369). meder STb
3: 210 (1495), 4: 31 (1504)), prep., adv. och konj. L.
A) prep. med dat. el. i dess ställe ack., någon gång
Ordbok.
med gen. 1) för att beteckna samvaro: med, i
sällskap med, tillsamman med. hon ... togh honom widh
haandena och wille hafuan mz sigh Prosadikter (Sju
vise m C) 228. jnkom til oss ... henrich strobuck
moder tesse opterscriffne gode men STb 4: 31 (1504).
— med, bland. Se Sdw 2: 1270. 2) för att beteckna
gemensamhet i handling el. tillstånd: med, tillika med.
jtem skal kirkien liaffiia hälffthen af skin tyoiidhen
met presten Svartb 71 (1345?). sades fore rotta, thet
hustrv anna ... medh sit barn magh tredhe ... jn
vtj hwsit pa brineken inedli sit barn STb 4: 112 (l50«).
— med refl. pron.: för (sig själv), nw tröstha somlike
fför niykydli oppa sigh siällfwn, sighiaiidhis swa mädh
sigh JMPs 491. 3) för att utmärka den med vilken
något föres el. följer: med. eth götz, sotu iak lik meth
mynno liusfrv cristine SD NS 3: 207 (1417). ib 302 (1418).
SJ 1: 329 (l465). 5) för all beteckna innehåll: av,
med. otalika galga, ff wi la mädh brännande järn krokom
JMPs 258. — efter föreg, subst, the . .. togho stora
byrdhe mz gull oc silff lYosadikter (Sju vise m) 127.
tw pri sk fat h medh ööl STb 1: 33 (1475). wäl tliry
hundrath mädh röwarom Hel män 206. 8) för att
uttrycka ott en beskaffenhet, egenskap, sed, verksamhet,
ett förhållande e. d. förekommer hos någon: med, hos.
at ban aldrik viste ellir hörde ... swa dana oärligh
gerningh medh eskil i sina daga ATb 1: 256 (l467).
liurw är thät mädh idliir Hel män 263. 10) tillika
med, vid sidan av, jämte, tha bethos jak här fore
hetherlecä manuä insigble mäther miliö egliiio NMU
1: 63 (1369). 14) för att utmärka den person el. sak
till vilken man slår el. träder i ett förhållande: med.
at wi alle ... medh wain herra konung erik oc medh
ware frw drötning margaretn ... äro ouer eno wordne
Rydberg Tr 2: 656 (1396). 15) med, med hänsyn till,
med acseende på. tha medli thet samma tiltaal stode
for:ne clzebe tet clarlige til STb 4: 23 (1504). — mädh
thäs, med avseende på. tliätta ordbit asceusio .. .
manar mik oc aminiier mz thäs at iak är wordhin
niänniskianna forspräkare (admonet me quod factus
sum advocatui homiuum) Mecht 99. 16) för att
uttrycka åtföljande omständighet el. säll: med. at wi
alle ... endräktelika medh godh wilia oc kärlek äro
ouer euo wordne Rydberg Tr 2: 656 (1396). stode
margit ... och viderkendes, tet hon stal skedin, medh
nödli at hon tet viderkendes STb 3: 395 (1498). —
mädh allo, se ålder. 17) för att beteckna medel:
med, förmedelst, genom, änglika ... ok hans hustrv
... hafua gifuit sik in i hälgha likania gille medh
eenom mantle, som scriffuat star i vpbyrdhiiine HLG
1: 65 (1456). niädliän gud ... haffuer all vaar käresta
barn här aff werldenne met dödenom kallat FMU 4:
351 (omkr. 1470). thy at gudz osynligbin thiiig
wn-dhiistnndin mz them thiiigom, som giordli äru synas
(per ea quæ facta sunt intellecta) SpV 191. läthuise
the opflygä mz twegge kerleksens vinghom SvKyrkobr
(Lucid B) 228. STb 3: 210 (1495), 454 (1496). komber
her j byn j gen, tha siande sin retli medli liffuit
STb 3 : 454 (1499). — med tillhjälp av, med begagnande
av. the som köpande ffaa prebändor oc kyrkior, som
nw thy wär wärlzslika höffdinga offta göra,
skepan-dliis sinom wenom kyrkiona ingäl, mädh böiiom älla
gaffwom JMPs 252. takes theen oc filés grantli som
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
