Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mynta
528
myrkia
83 (isis). — Jfr myntmästare. — »niyntamästara
husfru (mintomästara-hustru), /.
myntmästarehustru. VKU ii2 (i5G4). — »myutamiistara son
(myntemestere-), m. son till en myntmästare.
STb 5: 146 (1517). — *myntnmästara sven
(myn-tomestare-), m. myntmästares gesäll el. medhjälpare.
ATb 2: 48 (1475). — *mynta luästirska
(-mes-teiska), f. myntmästarehustru. STb 1: 404 (1483).
mynta (mynthä), ». mynta, swadane mynth
som nw i stokholm myntas SD NS 8: 452 (1419).
skal ... mikil ... mynthä oss liwerth aar ... tiwge
mark gwldh och tiwge mark sölff HSII 19: 16 (1497).
mynta (mint(h)a)j f. mynta. Se Sdw 2: 1270.
mentii te niyntha ... stöth mynta mz salt GU C 20
(hand 2) s. 134. judanna kännefädhir giordho rwto
ok mintlio til tiondha, ok forsuniadlio rätiiisona Sp V
267. SkrtUppb 307. Jfr skiiilghmynta.
"inyntuil (mynthan), f. myntande, myntning.
numisma ... mynth mynthan ok päninger GU C 20
s. 365.
myntare (mynthare. möntare), m. L.
myn-tare, myntmästare. GU C 20 s. 365. ib (hand 2) s. 153.
— i bild. huar en cristin niänniskie haldo thätta
dyra myntit ok wärdit som är henne siäll j goda
wakt ok gönie fore them falska myntarenom diäflenom
MP 4: 262. — ss tillnamn. SD A’S 3: 49 (1415), 573
(l42o). heyne möutare HLG 1: 33 (1437). ib 38 (1438).
STb 2: 46 (i484). — Jfr pänuingn myntare. —
*myntnra gardlier (myntere-), m. mynthus. pa
waar niyiitara gardh j malmögh STb 2: 554 (1491). ib 556
(i49i). — *myntara hus (mynthare huss), n.
mynthus. GU C 20 (hand 2) s. 153.
*mynter, adj. jfr harmyiiter.
’myntmästare (myntmäster), m. myntmästare.
Lagerbring Saml 3: 263 (1449). Jfr mynta mästare.
myr, f. myr, torrmark (i naturtillstånd), mitli i
myren. Bergqvara 92 (omkr. 1490).
myra,/, myra. GU C 20 (hand 2) s. 145. för än
ragu kombir ätha fogla oc myror sädhena ganskans
mykith PMSkr 200. ib 295, 331, 355. JMPs 583. — ss
tillnamn, swen myra GPM 2: 188 (1505).–Ifr lllüra.
— *lliyrO gånger, m. myrväg, myrors väg. myror
fördriflwas när man stöther samman origanum oc
brennesten oc stryker pa hölen thär niyrogangen är
PMSkr 355. — *lliyro stakker, m. myrstack. GU
C 20 s. 285. skulo ... ffördömdlia människio kroppa
j hällfwite ... skämeliga ... kastas hwar offwer
a[n]nan ... swa som myror j myro stäk JMPs 583.
myrdha (impf. mördhe MP 4: 239. mýörde
STb 3: 445 (1499). part. perf. m. mörder SvKyrkobr
(Lucid It) 143. ’supin. myrt JTb 34 (1462). mört
Uppl Lagmansdomb 22 (1490). mörth STb 2: 618
(1480, Bil)), v. mörda, i hemlighet el. på svekfullt och
föiTädiskt sätt dräpa. (5. budet:) thu ska|t ey hugga,
stinga eller mörda thin jiimcristen / om thu vi It gudi
vörda Fornvännen 1949 t. 323 (väggmàln. 1451 enl.
avskr. av J. liureus). lngde the henne til thät hon
skulde haffua mört sin bonda Uppl Lagmansdomb 22
(l490). ginge the samma iij mon epter jn pa eu
srhncli ... ok ther inyörde the samma swen STb 3:
445 (l499). tha abel var mörder SvKyrkobr (Lucid B)
143. thär epter gik then vsla mannen til waggana
... ok mördhe thät barnit ok drapp MP 4: 239.
Jfr formyrdha.
*myrdhiiiger (mörding), m. [S». dial. myliug,
möliiig m. m.] mördat born. ... ad mngniis kak fan
en inörding hi enne lnsa twnno ATb 1: 29 (1454).
*myrdhirska (mörtirska. mörterska), f.
kvinnlig mördare, mördtrska. STb 1: 290 (l48l), 3: 122
(1493). ib.
myria, /. Jfr eldinyria.
myrkastova (mörkastuwa: -o MP 4: 251.
mörkestuffua GU C20 (hand 2) s. 67.
mörkio-stuffwa: -O ib s. is),/, fängelse, jncarcero ... i
mörkio stuffwo sätliia GU C20 (hand 2) s. 18.
*myrkbrun (mörk brwn), adj. mörkbrun.
raua ue röder lithit (fel för litherj brwn oc mörk
brwn GU C20 s. 517.
*myrkelikhet (mörghelikhet), /. mörker,
dunkel, mällan mik oc tik är engin mörghelikhet
(obscuritas) Mecht 203.
myrke (mörke), n.t mörker, lywset som är
maria bortli älte dödzsens mörke JMÖ 78.
myrker (mörker, morkir SpV497),«. mörker.
her laxuian lot hanom sit fraa thaga medh waldh
och velie j moln och mörker STb 3: 414 (1499). — «’
andlig bet. SpV 478. Jfr myrkhet. — Jfr natta-,
öghna-myrker.
myrker (mörker, n. pl. mork PMSkr 274), adj.
1) mörk, ej upplyst, jllunis ... mörkor oc vtliau
maanä GU C 20 (hand 2) s. 12. then godlie mannyn
(b: Tobias som blivit blind) .,. saath j eno mörkö
stulfuo ok takkadhe gudhe fore sina nadliir MP 5: 32.
— 1 andlig bet. wärdoghas nw jnföra j war mörka
liiärta thz lyuset, som thu födhe JMÖ 113. ib. 3)
om sinnelag, tanke el. dyl. mörk, inbunden, lömsk.
jak bidher tik at thu borth driff mina mörka tanka
SvB 20 (b. av 1500-/.). 4) dunkel, otydlig, swa som
j speglile ok j mörke scrifftiune (in enigmate) SpV 495.
en god prädicare förbätre tässa mörka swäuskona Saml
6: 174 (1495). 5) dunkelt el. svagt seende, ögonen
bliffwa mork PMSkr 274. 6) ss tillnamn, lasse mörk
KTb 161 (1449?). — Jfr hvituiyrker. — "niyrka
ottosangs lius (mörke ottesangx-), n. ljus till
ottesångsgudstjänst i mörker t Se Hildebrand, Sv.
Medelt. 3: 558. ÅK 58.
*myrkgiordher (mörk-), p. adj. förmörkad,
i andlig bet. at war mörkgiordh liiärta (obscuratis
cordibus) maghin känna sannindhnna JMÖ 113.
myrkgrar (mörkgraa. mörgraa), adj.
mörkgrå. glaucus ... hwitur gool mörgraa GU C20 s. 317.
PMSkr 251.
myrkgrön (rnörch-), adj. mörkgrön, eth liiörch
grönt ängelst STb 3: 129 (1493—94).
myrkhet (mörk-), /. mörker, dunkel, zemech
är eu sten hwithgoll haffwandis nokra förgylta
mörk-heth j sigh PMSkr 493. stenen topasius ... äptlier
fTölglier oc maauanom bade j clarliet oc möi khet
JMPs 551. — « andlig bet. nar Bom hon glädz . .. bort
wändh aff thinne sannindli, tha fallir hon j sina eghna
mörkhet ällir j sith eghit mörkir .^F 478.
myrkia, v. 1) förmörka, fördunkla, delu (b:
deluiiiino; fullelica innan til skyiia lywss bort tliagha
oc mörka GU C 20 (hand 2) *. 103. — refl. myr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
