Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänt
536
märkia
*mnnt, /. konst. Se Sdw 2: 1271.
lllÄllta (menta. -adhe)j v. mänta, vitgarva.
NMU 1: 109 (1434). ij mi[llt&dhe vxahudher I1LG 2:
31 (1512). jtom låte mäuta om hösten ij vxahuder
Arnell Brask Bi1 28. Brasks Cal 271. VKU 56 (1549).
mär (meer), /. L. märr, sto. — ss.
okvädinsord. mattis bagere kallade hustrv margit . . . ena
forwunnene meer appenbarliga STb 3: 81 (1493). —
*Illära byte?, n. hästbyte. Se Sdw 2: 1271. —
*mära lädher (merre ledder), n. låder av
stohud. ath lian haffer eke giordh merre ledder oeli
heste lädder som skomagare leggo honom tel ATb 3:
266 (1513).
mär (dat. märä Fredrik ed Noreen 2702), n.
hav. the klenat konungen gaff honum thärä som
honum waro senth fra ower miirlt Fredrik ed Noreen
2701—2702. han for ower märitli ok til the hälga
graff MP 4: 197.
*inär, n. = llläre. Se R. Pipping, Kommentar
t. Erikskrönikan 617. Jfr ÖriÖglliS mär.
llliir, adj. 1) frejdad, berömd, ansedd. —
värderad, skattad. Se Sdw 2: 1271.
"inärdhe och märdhre, m. Se miärdlie och
miärdhre.
inäre, n. och f. Se R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 617. Jfr liymäre.
inäre, n. Jfr landa niäre.
liliirgher (märg), m. märg. medulla .. . märg
GU C 20 (hand 2) s. 128. — bildl. för att beteckna
det innersta av en människa, drik glädhiuna, aff lilius
hiärta jnnersta märgh (bibe de medulla cordis mei
gaudium) Mecht 354. — Jfr Oxa Illärghei’.
märke, /. — märkis os, «. Se Sdw 2: 1271.
märke (merke STb 5: 278 (1520). merkie ib
2: 215 (1487), 3: 195 (1494). märke STb 5: 24 (1514);
ATb 3: 331 (1522). pl. märke SpV 454. merken
SvKyrkobr (Lucid B) 228), ra. L. 1) märke som
sättes på ett föremål genom stämpling, inskärning el.
på annat sätt. han skal bliwa hödil i stadenom ok
mista badin öronen ok warda niärktir medh stadzens
märke ATb 1: 181 (1463). ... for thy änglekes
merkie stode pa koppern ok pa messen tesliges STb 2:
215 (1487). ib 5: 24 (1514), 278 (l520). vartli stammä
nielsse hwstrv sank xx mark fför hon skar eth marko
vtalf en dwk ATb 3: 331 (l522). taker nokor skiparo
märke aff annars ankar PMSkr 86. — (löst)
kontrollmärke. jacob scroddere gik lagh, ath tet klede, som
symon , offuerskere hade vthfangit epter merkit, war
ey lians budb eller hans hiistrves och ey lians wylie
vtan sade och swor, ath ban sania merkie offuerskeren
hanom fangit hade, tet hade jacob bort tappit STb 3:
195 (l494). 2) märke, kännemärke, fför thy rödher
litlier är glädiunns märke JMPs 274. — symbol,
attribut. tha keysaren är komando til naghan stadh,
sendes ok föres foro hanom hans keysarligin krona
hans baaner ok andron hans voldz ok herredömes
theltn ole merken SvKyrkobr (Lucid B) 228 . 4)
gränsmärke, råmärke. Se Sdw 2: 1271. Sp V 446. hwar
äptir wil fawidzske liogbin löpa wt owir sins ordhins
märke (metas) ib 454. 6) märke, tecken, spår. tha
ban haffde sin ordh lyktat, syntis til the märkeno
(0: en fläck på kinden) alz inthe MP 5: 137. 7)
märke, tecken, bevis, huru offta människian tnglier gudz
wärdogha likania, swa offta wpuyas the fägrindhin j
|länna siäl oc förökas swa til märke, hwar ey meer
än eth sinne sik berätte, han förökar oc eth sinne
the fägrindinna j sinne siäl Mecht 154. 9) exempel,
varning, i tessa hälga läst äro oss nagra tingli
tagandhe til märke ... som först är thänne siälfgodo
ok högfärdoghe pharisous MP 4: 169. 10) mått.
bygger nokor mästnrmaii skepit längre, större äller
dywparen än som skiparen haffwer honom fnngith
märke oc maatto PMSkr 5. — Jfr aker-,
atskil-nadhs- (JMPs 537), bi-, iiovudh-, iärn-, lön-,
ra-, sten-, stikko-, siinde-, öghna-miirke.
"miirkeiiiril (merke-), n. järn för märkning
av något, caracter ... beläte rwnu staffwer
merke-iärn ok märke GU C20 s. 78. cauterium ii
swede-iärn ok märkeiärn ib s. 90.
märkelika (-ligan), adv. L. 2) märkligeu,
på ett anmärkningsvärt sätt. ten ädle herre
diocle-cjanus togh til j wishet och konst ganska märkeligan
Prosadikter (Sju vise m C) 224. — (?) thz ban atskil
thä8sin loglian, märkelika (merito) haffwer lian takit
thätta nampnit starkhctinua ande SpV 551. — Jfr
be-, nt-miirkelika.
miirkeliker (merkeliger. Se Sdtv 2: 1271), adj.
L. 2) ägnad att väcka uppmärksamhet, märklig,
anmärkningsvärd, märkvärdig, wij giffue honum plat i
ffra oss, som ban sielff weluiliendes giort bauer wtan
nödz trongh och merkelige zaclier STb 4: 263 (1512).
6) anmärkningsvärd, betydande, betydlig, stor. ntwij
förmoandes äre wor ålder kereste nådige herres
til-kommelsse med itli merkeligit tall folk STb 5: 368
(1522, Kop). — Jfr ntmärkeliker.
"inärkesten, m. större (och dyrbarare) sten på
radhand o. d., avsedd att leda nyttjarens tankar i viss
riktning. JMPs 410. ban (o: sanctus di.minicus) ...
gaff honom eth psaltara bandh, som hä|fde cl sniaa
stena, oc xv stora inärkestena oppa bwilkom ban skulle
läsa pater noster ib 411. ib.
miirkia (merkia. merkie. merke. impf.
merchte STb 4: 142 (1507). part. pret.
märk-t(h)ir ATb i: 181 (1463) o.s.v. merkther Arnell
Brask Bi1 19), v. L. 1) märka, teckna, förse (med
märke av ett el. annat slag), jtem som skulo merke
spen bisman pedar i vppaby ATb 1: 4 (l450). han
skal bliwa bödil i stadenom ok mista badin öronen
ok warda niärktir medh stadzens märke ib 181 (1463).
ib 329 (l470). erich ... bogarede at ware mesternian
her j staden ok badli radit vnue sicli tet och merkie
sich medh stadzsens klede ferga STb 2: 577 (i49l).
cauterio .. . märkia mz iärn ok fördöma GU C20 s. 90.
ib. STb 4: 142 (1507). 4) utmärka, utsätta, ty hann
(o: rån) war gambell, beskedeligh och jord faster,
retter med steenn skälig||en märker (för märkter),
som aff ålders leuds warit haffuor FMU 3: 196 (1440,
sm avskr.). 6) utmärka, visa, giva till känna. —
uttyda, förklara, än tho at thätta haffwer mik liäntli
nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidlier iak tik
at thu tak thz til engliin thivnga, at märkia hiir
nakoth thär aff (liic annotari obsecro grave non sit)
SpV 437. 7) beteckna, utmärka, åsyfta, midhdagx
timans liws . . . j bwilkom christi brwdz hälgha kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
