Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mätare
540
mödlieriie
men niyotit epter snörit ena tompt ib 141 (1488).
greils beltare ... sadhe ath pedlier beuktson sath
altidh widh hans gardh och miitto och greils miste
tha borth vii hwdar ... tha sogh han aldregli
pedher beuktson mätha ther sedan hwdanar kommo
borth ATb 2: 236 (1484). STb 3: 247 (1495), 374, 390
(1498), 5: 49 (1515). tiulkidh huss eller gard som holb’r
j rät alue tal wid gathuue offuer xx alne och j
bredleken xj alue wäl metthit ib 252 (1519). huru kan man
thät inäla ällir miäta som engin ända haftiir i sik
Hel män 170. 2) värdera, uppskatta, at ban ville
vitho sin hustruz deel oc teslikis th&n andra arffue
deel ... oc ville latlia miethe them Arfstv 35 (1461).
klädhe ... swa wän at napt kunne uakar them mäta
ällir besinna Hel män 175. PMSkr 28. 3) värdera
för utmätning, utmäta, taga i mät. hwilko jordh ok
hws fornäfndä laurens liglikä (!) mätin var fora
firitiio marchir päningä Gadolin Pants 275 (l37l). —
*llläta til, 1) tilldela genom mätning, alb nw
... äre henne tompt meth in henne til j sit alna tliaal
STb 4: 114 (1506). 2) tilldela genom utmätning.
tha schall laghmannen tagha till sig xii. godlia män
... ok latha mätha warom nadoga herra the ...
got-zen till, eftor thy som tha fins at the wärdh ära
Lagerbring Saml 2 : 254 (l450). Jfr tilllliita. —
Illäta Ut, 2) utmäta, uppmäta, vj (5 -{) pund miöl
och i (1) span, som stadzniätare motho wtli STb 1 361
(1482). — Jfr utmäta. — Jfr ii|imäta och miitia.
mätare (mätere), m. mätare, person som på
offentligt uppdrag har att mäta vissa varor, jtem
mäterene iiij art. meterlön for iiij pund malt oc
v penniiige till 811 Skotteb 439 (1469—70, Kämn). Jfr
spanna-, stads-mätare. — "miitara lön
(meter-), f. lön el. ersättning för mätning. Skotteb 439
(1469—70, Kämn).
miitelika, adv. Jfr omiitelika.
mäteliker, adj. Jfr omiiteliker.
mätelikliet, /. Jfr omiitelikliet.
•llliitliet, /. mättnad, mätthet. SkrtUppb 134.
iniiti, n. Jfr krasmiiti.
*mätia (mäthia. impf. methiade STb 3: 243
(1495). part. pret. n. mätiadh SpV 132), v. 1) =
Uläta 1. ena thompt ... huilkon som är xxx alua
langh och xxx alen bredh, som sylsetiarana ... henne
methiade STb 3 : 243 (1495). 2) = liiiita 2. thz
som bätra är fins liwseno klararen, alf thy som thz
skattath wardhir ällir mätiadh aff siälffwo
wndhir-standeno SpV 132. for thy margha jomfrur ok änkior,
nar the ha|fwa fanghit ingangin j renliffuadzsins hwilo,
tha böria the til at mäthia (metiuntur) ok räkna thänna
stora hwilona ib 385. haa är thän rättelika. kan mätia
(estimat) godha samwitha liggiande fää ib 464.
mätning (metning. miethningh.
mýet-ningh),/. 1) mätning. STb 3: 370 (1498). epter
besworne sylsatiares myetnlngh om tompten ib 374
(1498). at all maath är rätferdig liget med stadzins
matter j alle hände metning ib 5: 288 (1520). — Jfr
utmätning.
miitordh (met-), ». L. = mäts ordh. haffuer
ok nagar deelin forbätrath thet han i wäria haffde
epter goda manna saghn ok met ordhom skal honom
thet widerleggias Svartb 371 (1439).
llliitta, f. mättnad, thär mädli forwnn ban oss
äwärdelika gliidi ok mätto j hymnierike MP 4: 96.
SpV 566.
’uiättan (mattan),/, mättnad. tylr49i. hwngher
ok mättäu söiupuen ... eller ok natthanna vakan
endrecteliga mothe mik stridha J Buddes b 174.
lllö (mÖÖ), /. L. 3) tärna, kammarjungfru.
MP 5: 141. — Jfr bur-, frua-, frustovu-,
stekara-liHS-, thiiinista-mö samt möin.
möbaril (mÖÖ-), n. L. 1) flickebarn. JMPs 393.
lllödomber, m. mödom, jungfrudom, tha feste
clemith lagh ... ath ban ey fik henna mödom ATb 2:
56 (1475). jtem niels nanwlsons pigha kom jn for
sittiande rettin och sade ath pawal tliyma togh
hen-nis mödom ib 220 (1483). ib. STb 1: 74 (1476), 234 (H80),
2: 537 (1491), 5: 30 (l5l4).
niödha (möda. möde. medha GU C20 (hand
2) s. 17. supin. möth Thomas Varningsbref 6; STb
4: 58 (1505). Se Sdw 2: 1272), v. L. 1) oroa, kvälja.
jmproperare quidha oc medha GU C20 (hand 2) s. 17.
— möda, besvära, anstränga, om swa är at i ffaa
ther noghen wnsetnig anten til malt eller rogli ta
wil jak gerna lata mödana ter til at iak wil lata
hemptath hit GPM 2: 299 (1508). — lllödha sik,
2) omaka sig att gå, göra sig besväret att gå, fara, gå.
tha sadhe iak thät iak ville gerna niödha mik thär
(o: till Arboga) äpther hans beger Arfstv 49 (1461).
gud forlate hanom, tet han matte möde sigh til mik
STb 2: 532 (1491). 3) arbeta (på), sträva, bemöda
sig (om), med prep. ivir. huilkit som är en aff
ret-tat zack ok mangen man sigh offuer möth haffuer
STb 4: 58 (1505). ib. bauer thu nogot möth tik, tha
bauer thu och sielffuer fromen Thomas Varningsbref ti.
— Jfr yidbermödba och diiifla mödder.
niödha (möde. medha STb t: 173(1478)),/. L.
2) vedermöda, plåga, smälekiu söndliirknosa hoghin,
mz ordhom oc gärningom ok mödliö (fatigat) SpV 150.
3) besvär, möda, arbete, engin stadztienare skal
haffua ... meer än iiij (4) peninga for sin medha
STb 1: 173 (1478). ib 2: 299 (1488). HLG 2: 68 (l520).
— niödliosamber (inödo-, mödha-), adj.
mödosam, besvärlig, svår. kalladhe gudh ban af tliessu
mödhasnmu wärld til sinna ewinnelika hwilo Hel män
104. thät som är mödosammare oc tynghre, thät
kräffwer mera lön JMPs 473. — *mödhosamlika,
adv. mödosamt, besvärligt, svårt, thy bidher jak tik,
at tu ey tagh thz mödhosamlika (grave non sit), at thu
dwäls j liänna wndliirstandh nakot läughir SpV 554.
lnödhelika, adv. 3) mödosamt, svårt, plågsamt.
skildis min siäl af kroppenom swa hwasselika oc
mö-dhelika Hel män 191.
*mödheliker (möde-. -ligher. -ligin: -it
Kyrkohist Arsskr 1922 s. 325 (1498)), adj. mödosam,
besvärlig, svår. mödeligit arbete Kyrkohist Arsskr
1922 s. 325 (1498). MP 5: 156. the mödhelika fätlien
som thu gik til korset SvB 484 (b. av 1500-i.).
tak-ken warom härra iliesu ... fför hwan thän
mödho-likan dagh han haffdhe j iordorike fför os ib 72 (omkr.
1520). ib.
*inÖderkeni best. subst.! jtem aff möderken ij
mark Skotteb 434 (1469—70, Kämn).
mödherne, n. L. Jfr modlierni, mödhrine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
