Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mSdhernehus 541 mönstra
— *iuödUernis arf (mödernis-), ». mödernearv,
SD SS 3: 616 (H20). STb 4: 242 (1512). —
»Ulödlier-llis del (möd(h)ernea-), m. arvslott efter moder,
mödernearv. loto vpp sinom kora ffadlier jacob lian
hawen allan tberris mödliernes deel SJ 2: 10 (1475).
STb 4: 96 (i505). — *iiiödliernis lius
(möder-nis-)j n. möderneiirvt bus, skal ... margit beholle
... sit rotta federnis ocli mödernis huss obehindrat
STb 5: 138 (1516). — *inödhernis stenhus
(mö-dernis-)) n. möderneärvt stenhus. STb 4: 267 (1512),
5: 264 (1520).
*inödlierneliiis (möderne-), n. = mödhernis
ll US. STb 3: 315 (1196).
mödhrine (mödhrene), n. L. mödernearv. KTb
ss (1446). Jfr luotllieriii, modlierne. —
mödh-rinis frände (mödlirenes-), m. L. frände på
mödernet. KTb 88 (1446).
möglielika (möge-, möglega Saml 6:175(1495)),
adv. 1) möjligen, möjligt, epter at the ära komne
i tlierra fri behald som the thot möghelika oc raskast
af ridha älla affär a kuuno RP 2: 140 (13S7). — skäligen.
alth thät wj wilioui wärdelika ok niögelika aff honom
bedas MP 4: 40. Saml 6: 175 (1495). — Jfr OlUÖglie-
lika.
mögheliker (möge-: -legit sj 2: 246 (1493).
mög-: -likit MP 4: 213; S/i V 492. n. möyelikith
PMSkr 150. mwgeligit STb 5: 343, 345 (1521, Kop)),
adj. L. 1) möjlig. Se Sdw 2: 1272. mögeligare är
enom camel ath krypa giiiom otli nals ögha MP 4: 218.
giff os andelika wndhirstandilsinua liws, at wi magliom
finna wiighin til tik, huilkit ey är möglikit wthan
thu gar fore Sp V 498. PMSkr 150. tette skulle ske
wtan all forswmelse, swa snart tet mwgeligit waare
STb 5: 345 (1521, Kop). 2) lovlig, tUlåtlig. niädan
gudh siälffuer ödmiwkade sik fore thina skull thy är
ey niügelikith ath thu tik thär a moth vphögiar j
hög-färdina MP 4: 192. ib 208. war härra .. . sporde them
til vm thät waro möglikit fore gudhi ath göra nagra
mäuniskia helbrögda vm swnucdagin ib 213. sigh oss
hurw tik tykker skäligit wara vm thät iir mögelikit
wj judana skulo skatta kejsarenom j rom ib 258.
3) skälig, billig, lämplig, passande. kötmangere,
fiskare, bagare ok alla andra cmbitzmen giffwa
möge-lig köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr).
wil ... jöns ... löse the iordena til sig tha skal
henne lösa foro mögoliga peninga Uppl Lagmansdomb
28 (l490). hwat som rätuisth ok möghelikit är, thet
vil iak idhir giffwa MP 5: 157. STb 3: 321 (i497),
4 : 95 (1505). ene waningh .,. som hans ... hade
köpt aff stadin för mögelige peninga ib 5: 35 (1515).
HSH 16: 69 (1527, Brask). — n. ss adv. fför hwad
werdh dannemen thet mögelegit pa almosene wegna
skatta kunno SJ 2: 246 (1493). — Jfr omöglieliker.
möghelikliet (mögelie-. mög(h)elig-. -heet.
möielighet GPM 2: 413 (1505?). möligheeth
Svartb 399 (l44l)), f. 1) förmåga, epther banna
stora kärlek mögbelighet (magnitudiuem amoris) i
hwilka hon mik älskadho i iordherike Mecht 113. ib 124.
enkte kan atskilia hans wilia ok hans möghelikhet
(possibilitatem) SpV 188. gudz ande ... hwilkins
wilia wndhirgiffwiti är möghelikhetin (possibilitas),
thz är at formagha hwat han wil ib 517. 2) möj-
lighet, möjlig el. ifrågasatt sak. Se Sdw 2: 1272.
3) rimlighet, skälighet, billighet, thet j sculen göra
til 8lotzsens spiisning for ider scath sculo ware
8m-betzmon tagha epter möligheet som waar fader biscop
inngnus oc the godo men aff wart raad ... läggia oc
midla mellen wara Sinbotzmen oc ider Svartb 399 (l44l).
sades for retta, ath foraie liiclis ... haffue jutet
tiltal til garden, vtan the njwta kunno
oldermantz-sens och bröderne serdelis gunst och willie ther till
epter mögellgheet medh thera egna peninga til lösende
STb 3: 247 (1495). — skäligt pris. wil bonden haffue
then halffua gardh jgen . .. tha skulle henne bonde
löse garden fore mögeligheet for peninga och hanom
sielffuer besittia STb 3: 158 (1494). vill henne arffua
samma halffua garden j gen lösze fore mögelighee[t]
ok skeligheet ib 195 (1494). SJ 2: 259 (1494). STb 3:
354 (1498), 5: 21 (i514). wore kötmongore skole oc
sätie teris köp i mögelighet her effter ib 2S4 (l52o).
— skälig el. måttlig penningsumma! huilke suma
for:de hans brabender fornögde foraie liustrv valburge
pa ena mögeligheet, som bon vppa vnte och gaff j goda
dandamanna nerwaron STb 3: 235 (1495). SJ 2: 272
(1495). — i uttr. göra möghelikhet mädh, behandla
(ngn) hovsamt el. milt. ... och takka te daudetnän
edher ganska kärliga for then möielighet i i [1] giorde
med them GPM 2: 413 (1505?).
"lllöghl (mögl),». [W. Dial. mygl] mögel,
mucu-lencia e mögl GU C20 (hand 2) s. 159.
möghin (mögla. -adher), v. mögla. Jfr A.
Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och
Linköpings-legendariet 158. — part. pret. möglad, möglig, [-[m]v-cidus-] {+[m]v-
cidus+} ... mögladher GU C 20 (hand 2) s. 159.
niucu-lentus ... möghlath ib. — refl. "möghlas, mögla.
förwara tit|i sädokorn ath thet ey möglis äller breunes
Brasks Cal 264. — Jfr lllOglllaS.
lllöghlotter, adj. möglig. Jfr A. Bengtson, Nils
Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet s, 158.
mucidare.....löghloth göra GU C20 (hand 2) s. 159.
*1110ia, f. mö, jungfru, strax sökte lion (0:
Pan-thasilea) till them mz syna möyor Troj 239.
*lllÖlia, /. [Sd. Dial. mylja, milja. N. Dial. mylja]
1) maträtt (av brödbitar kokade i flott el. dyl.?)
Jfr A. Friberg, Vitt.-ak:s månadsblad 1885 s. 142.
torsk medh mölia Brasks Matordn 6. ib 7. — mjuk
massa, smörja, offa mölia vnde dnniel xiin0 offa
(Jfr Dan. 14, 26: tulit ergo Daniel picem, et adipem,
et pilos, et coxit pariter : fecitjue massas) picis versus
offa noeet fauti sed prodest esurienti GU C 20 s. 376.
— Jfr smiöruiölia.
mönster (mynstar: -arett Saml 34: 28i), ».
och m. (Se Sdw 2: 1272). kloster, klosterkyrka, thet
erlige gudhz mönster sancte birgitto c]oster Ilist
Tidskr 1949 s. 252 (1512). — stiftskyrka, domkyrka.
Se Sdw 2: 1272. — judiskt tempel. Saml 34: 281. —
hedniskt tempel. Se Sdw 2: 1272. — Jfr afglldllinilO
mönster.
"mönsters liiript (-lärefft), n. lärft från
Munster i Westfalen. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 711 (1523).
mönstra (-adke), v. [Mnt. munstern] mönstra,
granska, inspektera, nar achilles mönstrade siith folk
fan ban siig ha|fwa myst mera än j° som slagne waro
Troj 217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
