Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadha
548
GPM 2: 402 (l500). then thiid mj herres nåde (o:
Kristian IIJ for til telge Stock Skb 18S (1520). niles mynes
here node fogde IILG 2: 114 (1523). tisdngen ,.. sattlie
min herres nad up en heela nembd och hult
sockne-stempne HSH 15: 4 (1526? Brask). HLG 3: 94 (1528).
— ss titel given dl en ärkebiskop el. biskop, iak wil
... wara liörogh oc lydogh jdhre naadh (o: biskopen
i AboJ oc idre nadz capitulo AK 57. 11) behag,
skönhet. Se Sdw 2: 1272. 12) [Jfr Mht. genäde,
frouwel] i hövlighets fras. Se E. Noreen, Ark. f. Nord.
Fil. 46 : 283 /. skal iak fryghdh i viirldinne bära,
thet skal äpter idhau vilia vära, nadher, iomfrua,
thäs hafuin ij ära Ivan ed Noreen 218—220. —
»nadha hakkor, m. o maiia ... hiälpirska til gudz
liffwandis käldo, aff hwilke som oatherwändelika flyta
fwlstnppa nadha bäkkia SvB 286 (b. av 1500-/.). —
»liadha frukt? /. gänstan äpther ffölgdhe gudz
nadha ffrwkt JMPs 373 (möjl. att fatta som två ord).
— »Iiadha frälse, n. av nåd beviljad skattefrihet.
Se Sdw 2: 1272. — liadha gaVft, /. nådegåva. MP
4: 73. — »nadha givare, m. en som skänker nåd.
thu är thorfftogha siäla nadha gifwarä SvB 321 (b. av
1500-i.). — »nads fulder (nadz-), adj. ljuv, täck,
behaglig. Jfr n.ldlia flllder Sdw 2: 96. hon (o:
jungfrun) födhir tha likawäl joinfrur, swa som
loffwa-skolandis for throonna fulbordogliot, swa ok thäkka
ällir nadzfulla alf jomfrudoinsins äro (virginitalis
gloria gratiosasj SpV 85.
liadha (nada. Se Sdw 2: 1272.), v. 1)
Momentet torde böra utgå. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil,
46: 283 /. 3) skona, bevara, med sakens ack. och
personens dat. ther medh badh han nada sich lyffueth
STb 3: 13 (1492). — Jfr benadha, benadhin.
nadlielikn (nadhligha. nadeligan.
nådeligen), adr. 1) nådeligen, nådigt, giffwa en päiiing
aarligha ... wastena clostre til bygning hwilke liälgha
pawa ... fornämpda clostre langhligha oc nadhligha
wnt ... ha|fwa Vårfrup 142 (1461). jak bidher edhcr
erligheet, ati for odhert vordoga roldh soer nadeligan
til mik STb 1: 17 (1475). ib 5: 311 (1520, Kop). 4)
vördnadsfullt, ödmjukt. Se Sdw 2: 1272.
nadhelikcr (-liger. naderliker), adj. L. 2)
nådig, mild. theres öglion the allom ena liofwa ok
nadheliga opsyn SvKyrkobr (Lucid BJ 198. täcke wij
... for eder nådes gunstelige tröst och nadelige
scriffuel8e STb 5: 359 (1522, Kop). — nådig, ss
hedrande epitet el. i titel, war aldher uadhelikeste herre
SD NS 3: 166 (1416). 3) av nåd given, från nåd
härrörande, tässa sama trona mäuniskioin ath halda
hawer war härra jhesus siälffuer stadfäst mädh maugom
sinom naderlikom ok vnderlikom gämingom MP 4: 83.
nadhogher (/. nåde STb 3: 419 (1499). superi.
nodogester HLG 2: 114 (1523)), adj. 2) nådig,
mild. — nådig, ss hedrande epitet el. i titel, fore wor
keresta nåde frves bön schul STb 3: 419 (1499). war
uodogester here kwnungh göstaff HLG 2: 114 (1523).
»naf, n. Jfr hiuls naf.
liafle (naghle), m. nacle. thosse gudhe qwinnor
sinthe pedher benktzsous modhir om hon war nokoth
wanskappath j sin nafta tha war hon eke annorledis
skaffth wppa sin naghla än som en annor dande
qwinna war skafth wppa sinnom nafta ATb 2: 295 /.
»nag (nagh), 11. [Ä. Dan. nag] träta; illvilja,
avoghet. Jfr SAOB N: 30. fforlat os allom saman
waara synder oc inbyrdhis hat, oc nagh SvB 141
(omkr. 1500).
naghl (naghel. pl. nagla JMPs 507 (möjl. att
föra till liaghle;. obl. näghle Prosadikter (Sju
vise mj 171. naglar Troj 16S (möjl. att föra till
naghle). dat. naghlum SD NS 3: 613 (1420) (möjl.
att föra till llilghlej), m. 1) nagel (på finger el.
tåj. hon ... giordhe sit änlite blodhoght mz sina
eg|ina näghle Prosadikter (Sju vise mj 171. Ijinacie
är en sten ... är hwither oc lyws oc lithen som
menuiskios naghel oc swa word||en PMSkr 479. bon
reff sig mz syna naglar Troj 168. 3) spik. breueran
... meth ... spangum ok naghlum forgyltum SD NS
3: 613 (1420). eth säthe, j hwilko waaro ’1’ oc c o oxv
liagla aff gwl oc sölffwer JMPs 507. — Jfr giffers-,
kart-, kopnr-naghl. — »naghla holt (nagla-),
n. virke till tränaglar, jtem ij öre for nagla holt
niagnus finno hänte Skotteb 349 (1440, Borgm). —
»Iiaghla rot (naghlo-), /. nagelrot. naghlo röterno
blöddo SkrtUppb 292. ib 296. — »naghla tal, n.
antal spik. JMPs 508. — Samtliga ssgr kunna även
föras till naghle.
naghlo (nagle), m. 2) nagel, spik. — i bild.
huru thot konib till thet kan iak ei förstå; bidher
troliga thet hänger nil på ytherste naglen Spegel
Skrbev 145 (1513). — Jfr varnagllle.
»naghlstiung (nagil-), «. styng som häst fått
av hästskosöm. then hästin niagnus smid red wt han
haltade aff et nagilstiwng ATb 1: 49 (1455).
»nagllltol (nagheltool), n. ett redskap vid
spiksmide. eth spika städ oc eth nagheltool Inv Cur
Tynnelsö 7.
Iiaghlthoril, m. nageldorn, verktyg för
utformning av spikhuvuden. Jfr Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 8.
liagraune (naa-), m. L. 1) någranne, nära
(men ej närmaste) granne, granna ok naagranna
NMU 1: 83 (l399). hade hon sigh medh hanom j
vm-genge som en dandequinne, tesliges medh granom och
naa grannom STb 4 : 5 (1504).
naka (nakka), v. — ref. nakas, nalkas, the
som mik nakkas, wärmas j uiinom kärlek Mecht 17.
nakill (näkin), adj. 1) naken, blottad,
nien-niskioniias krop som näkin födos PMSkr 120. thy the
ärw swa som näkno til ath sarghas ib 130. 2)
blottad, berövad, med prep. af. hoffwdzsins krona
fiillir, nar wanhopit ... skännnir hoghin naknan aff
hälnghom forskyllilsom (meritis sanctis denudatam)
SpV 42. — Jfr genom-, hnlf-nnkin.
nakke, m. L. nacke. Jfr kivo-, öxa-nakke.
— "nakka fodher, n. pälsverk för betäckning av
nacken. SD NS 2: 698 (i4i3). — »nakkaliögher
(-höger), adj. stram, stolt, högfärdig, glipus pi
högfärdoger ok nakkahöger GU C20 s. 323.
nakor, se nokor.
lial, /. nål. sades for retta, ath swennin, som
nalane myst och hade niclis kock fangit till gömo,
haffuer jntet tiltaal ti) niclis STb 3: 236 (1495).
Jfr duka-, grenis-, iärn-, knap-, kryl-,
mässings-, silf-, söm-nål. — »naift rem (naala-),/.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
