Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
íiala
544
nar
[Jfr Mnt. nittelrëmo] band för snörning el.
fastbindning av klädesplagg o. d., i ena ändan el. båda ändarna
försett med nålliknande spels av metall. JTb 112 (1525).
Jfr natelrem.
nala, v. Jfr benala.
*nallltill, p. adj. [Mnt. nalaten] efterlämnad. SJ
258 (1457, på två St.).
nalka, v. närma sig, nalkas, wersus cur te
for-moso vis sociaro rose thu bonde ... nalkn ey rosene
GU C 20 s. 68. juxsto tas tare nalka oc näär wara
ib (hand 2) s. 54. — refl. nalkas, X) närma sig,
nalkas, ilucino ... tilskynda oc lywsa nalkas (Cathol:
lucino ... id est suadere vel quasi Inci vicinare)
GU C20 (hand 2) s. 100. at han wärdhoghas swa
ledh thing nalkas sinne åsyn (rem tam foetidam coram
suis oculis praesentare) SkrtUppb 24. — Jfr Iiiilkas.
Iialkail, f. närmande, annalkande, thiintidh ihesus
christus ... sagdhe sins dödliz oc pino närwaru äller
nalknn SkrtUppb 126.
nalkail, adv. 2) till äventyrs, ey bläste roland
vtan han ware j bardagnm. gwenel järl hafwer nalkan
swikit them Prosadikter (Knrl M) 320.
nalkilse, n. pl. o. f. 2) närhet, swa som
tor-nonuas nalkilse ällar samgraudb minskar okke
blomst-randes rosennas wällukt (sicut spinarum vicinitas
flo-rentis rose odorem nan minuit) JMÖ 109.
liaill, ii. L. Jfr T. ]Vennström, Tjuvnad och
for-næmi 165 fi., 4f4 fi. Jfr af-, aker-naiii.
»liailiail.’ll’P, m. person som i efterhand reser krav
på ngt. mattis ... gaff hans cpterbliffuonde hustru
... allaledes quitt och fry, lyduch och lössz for alth
arlf ok alla epterkoinauda namanara eller athalara
STb 2: 553 (1491).
namaning (namaningk STb 4: 67, 76 (1505).
nämaninge Svartb 347 (1434). pl. obl.
nama-nunger SD KS 3: 69 (l415)), /. [Fdan. namaning.
Mnt. nanianiiige] efterföljande krav. thy låter jac .. .
jöns erikson oc alla hans arfua ... lösä for all
yter-mera tiltalen öller namanunger om thesso forneinpda
götz SD KS 3: 69 (1415). STb 2: 395 (1489). SJ 2:
158 (1489). STb 3: 201 (1494). tesse olfiiermen ... loto
for.’iie testamentarios jacob lumpa och joan olsson quit,
frij, lyduch och löss fore alth hendermcra til taal,
kraff. uainaningh eller ýtermera rekinscap om for:ne
arlf ib 287 (1496). ib 437 (1499), 4: 21 (1504), 5: 157 (1517).
namn ( Ek 1231 (jfr R. Pipping, Kommentar t.
Eriks-krönikan 389 fi), nampn. nampm JMÖ 140; SvB
372, 402 (6. av 1500 t.), napm SvKyrkobr 308; SvB 5
(omkr. 1520). namffn Arfstv 47 (1461, pà trå st.).
nämp SD KS 3: 110 (l416). gen. namps
Prosadikter (Barl) 107. Se Sdw 2: 1272), n. L. 1) namn.
jach haffwir takith gud[z] napm fnfengelica i myn
mwn SvKyrkobr 308. gudh opinbaradhe sina miskund
... til sins namps hedher oc äro Prosadikter (Barl)
107. ... ok är her gregers mnttsons namffn scriffuet
bland the älloffuo Arfstv 47 (l46l). ib. GU C 20
(hand 2) s. 45. the som kalla oppa thit hälga linmpm
SvB 402 (b. av 1500-/.). ath j matte ucmpne thöm j
nnnipn ok ey kasta swa jn vtj hopen STb 4: 131 (1506).
JMÖ 140. SvB 5 (omkr. 1520). — namn, titel. Jfr
R. Pipping, Kommentar t. Erikskröniknn 156 f., 294 f,
801. then helge konung erik han haffde twå döthor
epter sik the ther ogipta waro ok jomfrw nampn baro
EK 590 — 593. 2) namn, anseende. — namn,
egenskap, förhållande. Se Sdw 2: 1272 . 4) i namn, under
åkallande av, med hänvändande till, med bistånd av.
i eder. traatz j feudes nampn thet är fendes lygn thet
thoghz äldre |aas wr mith fath ATb 1: 153 (i46l).
tw loglit i fändeus nampn ib 171 (1462) — um namn,
under åkallande av. jak bidlier idher (o: heliga tre
konungar) om idher liälgasta nampm jak bidher om
the hälga trefalloghetz nampm SvB 372 (b. av 1500-/.).
6) namn, uttryckligt angivande, vidher namn,
namne-ligen, särskilt. Se Sdw 2: 1272. — med namns
nämnande. ... oc min fadher oc niodher sculo hawas i
bönohallo bidhe hemelika oc opinbara vith liiimp i
läctaradorom swa lilnge muren staar SD KS 3: 110
(1416). clerecken ... skal i syuom messom beggias
woro siäl haffua i synom amynilsom och i bönholdum
wider nampn, swa opta han bauer messo ib 118 (1416,
gammal avskr.). — Jfr lliiirgS-, koiUlllgn-,
pre-lata-, sona-, vidher-, ök-namn.
namiikunuoglier (nampn-, n. namkunnogth
Sp V 561), adj. 1) känd till namnet, aff hwario
thy nampn kwnnogho lande som wndhi himnenom är
SkrtUppb 326. 2) till namnet allmänt känd, bekant,
namnkunnig, jnsignis is e ärlighen nampnkunuogher
oc välhaaren GU C20 (hand 2) s. 31. SpV 561.
namnlös (nampn-), adj. namnlös, j snma
stwndh wthgik aff hans hemeligha lym en ortn, oc
sedhan war han ffriils alf allom kötsens ffrestilsem
thy at j the try aaren, som han war j the fFöresagda
jordh gropeuiie, ledh ban altidli största twang oc
bedröffwilse aff the syndenne som kallas nampnlös
syndh JMPs 362.
liaplika ("liga. -ligan), adv. 1) noga,
noggrant. bly görs til kalk ... j ognenom thär glas
göras, hwilken naplika rensas aff sinno swartheth j
xxxv daglia PMSkr 381. 2) näppeligen, knappt.
the hoffmen som ärw vpfödde til jnthe annath vtlian
krwsa oc twå sith haar syw resor hwarya vikw skwla
napliga dogha thil at göra fwlt j tesso måtto PMSkr
132. Troj 13. han gatli uapligan soffwed for elskog
ib 179. — Jfr näplikn.
napper, m. dryckesskål, bägare, bål. Jfr A.
Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och
Linköpingslegen-dariet s. 66. Jfr silfliapper.
napper (super/, nappaster), adj. knapp,
sparsam. hawir thu klädhi ällir nakat owir thina
nap-pasta widherthorft Hel Män 130. — n. adv. knappt.
Hel Män 189. all the thingh j wärdlenne kwnno
finnas ... haffwa eukannelika dygd oc krafft|| än tha
nieiiniskian them wnderstander napth PMSkr 501.
*liapta, subst, nafta, finnes och the olyan (0: oleum
philosophorum) natwrliken j jordenne oc kallas napta
PMSkr 405.
liar (nor. ner. neer), adv. och konj. L. Se B.
Bjerre, Studia germanica tillägnade E. A. Kock s. 28 fi.,
Dens., Kordiska konjunktionsbildningar med temporal
innebörd 2: 20iß„ S. Vallmark, Svenska Landsmål 1936
s. 148 Jf. 2) indef, rel. när, när helst, så ofta som.
— nar som, d. s. Se B. Bjerre, Kordiska
konjunktions-bildningar med temporal innebörd 1: 296 f. SO 68, 103.
3) när, då. nor hon (0: sjukdomen) koinber i hoffwd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
