- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
545

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

linrdus

545

natniskia

GPM 2: 175 (1504). — nar som, d. s. Se B. Bjerre,
Nordiska konjunktionsbildningar med temporal inne•
börd l: 296/. ner som ... andres jonsson wi| mwra
j milloin sik ok olaff jonsson STb 2: 14 (1483). nar
som brandmwren är opmwrat ib 39 (1434). neer ssom
swa bytli er skal ... hustrv (o. s. v.) ATb 3: 235
(1510). — Jfr ii nar.

närdas (nardhus), /. nardus, (rotstocken av)
nardostachys jatamansi Dec. Se Sdw 2: 1272.
SkrtUppb 120. LB 7: 67. — bla nardus, lavandula spica
Lin. blomstridli aff blaa nardus LB 7: 321.

»nare, m. [S». Dial. nar, nara, nare. Nar. narve]
tvärslà. tha var ther afslagith een nare oc twå portlia
och een dör värö bultndh medh sten ATb 1: 365 (1472).
"nasker, m. Jfr gatn nasker.
»nastolpe? klarast.a cristaall alf hwlkom
wndy-gerden pelara nastolpana (väl fel för: pelarana
stol-panaj oc olfwra täktid waro j fönstren Troj 39.

nat (nath. pl. nätter, näter Gadolin Pants 269
(1364)),/. L. 1) natt. hwilketh liwss inghen nath
kan hindra GU C20 (hand 2) s. 37. — godh nat,
om kontant erkänsla, än helmick til walburgis iiij
mark vyku löön och gode nath SSkb 271 (1508). —
godha nätter, i välgångsönskningar, vördnadsbetygelser
och hälsningar. GPM 2: 121 (lSOa). helser ware
wellner medh moiiglie godhe nätter, och segier them.
ath (o. s. v.) ib 30 (1511). 3) dygn. vm hanum
vardher äi betaladh vm then tima som stadgadh er
som är fioitannäter epliter pascha Gadolin Pants 269
(1364). innan nath oc aar thär eptir Arfstv 25 (1461).

— jfr hiilghadags-, höghtidhis-, pingizdnglia-,
vakn-nat. — *natta bulder (natte-, -buller,
-boller. -bollir), n. nattligt oväsen. Skotteb 466
(1471—72). STb 1: 41 i 1475), 2: 14, 15 (1483). fordrogx
burtil klockare then sakene, nattaboller, eptir hans
egith wilkore, swa ath gör han nattaboller eptir
tlienne dagh, tha skal han mista klokare embetidh
ib 81 (1485). ib 145 (1486), 312 (1488), 317 (l489), 503
(l490). mickel dragares hustru ... zach til iij (3)
marek vtan nado foro natto boller ib 520 (l4Sl). ib 8:
442 (1499), 4: 104 (1506), 291 (1513). Jfr liatbulllei’.

— »natta dröinber (natthe-), m. nattlig dröm.
konungen lik en langlikin natta dröm väl fyra nätter
ath slagh MP 4: 147. ciparissa natthe dröms
atänk-ningh GU C20 s. UO. — natta gailial, adj.
nattgammal. thz (o: svärdet) war ey lösare fore bonum
än fore natta gamblo barne Prosadikter (Karl M) 287.

— »natta gånger (natte-, natto-), m. [Fdan.
natgang] nattvandring, patrullering nattetid. anno
eodem podher olssons vpbördh aff nattagangin: primo
j mark aff en quinno j jenis mangssons gaardh ...
jtom ij mark aff 011a lösa quinno (o. s. v.) Skotteb 469
(l472—73, Kämn). jtem stadztienaremo v march fore
nattogangin ib 473 (1473, Kämn). jtem j (l) öre
stadztienaremo til öls (!) for liattegong STb 2: 44 (1484).

— »natta hvila, /. nattvila. hwar drog tiill sith
pauion tiill natthahwilo Troj 151. — »natta
myrker (-mörker), n. nattligt mörker, wardher thäuna
fägrindli affskurin, hwat standhir tha fore, wthan
at människian forfwlnat fallir j hoghsins blinde, ok
löpir om kringh swa som sainpson j natta mörkrith,
ällir mörka stwffwnna, ok draghir qwärnstenen SpV 41.

Ordbok.

tha styltes slaget fordy nattha mörkeriid oppa gik
Troj 115. Jfr nntmyrker. — »natta ramn
(-rampn), m. [Isl. nåtthrafu. D. natravn]
nattskärra! nattuggla? nocticoriix ... natta rampn GU C 20
s. 357. — "natta riiddoghe, m. nattlig rädsla el.
ångest, hon (O: Jungfru Maria) bnrtli driffwer o c
krankdom oc nattha räddogha, borth ältaiidhis alla
diäffwlsens makth JMPs 548. — natta tidh (natte-,
nattertiidh ATb 2: 389 (1491)), /. 1) nattetid.
tet offuervelle han giorde j oletf scrilfueres huss om
natta tijdh STb 3: 335 (1497). ib 347 (1498). eth ...
sloth, oppa hwilkidh englien niänniskia kwnne boo,
Iför thät sthim oc bangh som diälflana thär giordlie
om nattha tidh JMPs 413. STb 5: 37 (1515). — Jfr
niitter tidh. — »natta tliysta (nättha-,
-tystna), /. nattlig tystnad, tid på natten då tystnad
råder el. bör råda. contecinium (fel för coiiticinium;
... nättha tystlia GU C 20 s. 144. [jmiiiaturitas etiam
dicitur] tempus nocturniiin quod non est op[p]ortunum
vt aliquid agatur vigilando nattha tysta ib (hand 2)
s. 13. — natta vaka, /. nattvaka. nictnmen nis
nattha vaka GU C 20 s. 354. — »natta vakan,/.
= natta vaka. GU C 20 (hand ?) s. 100. Jfr
nat-vakan. — »natta varp? (natto-), «. j natto
(trol. fel för nötta; warpom skall ylewetis haffua j
fiirding Svartb (Skokl) 410 (l450). — Iliittei’ tidll
(netter-. neter-. nette-), /. [Wau. nættertid]
= Ililtta tidh 1 engin liaffui sith fiiä liggiande pa
gatwne om nätter tiidh vidh iij (3) marek STb 1: 463
(1476, Burspr). jugen aff the sma skip skole haffue ild
j tliere skip antige affton eller morgen eller om nette
tijdh ib 4: 221 (l51l). om hau jsger sine dannequinne
pa gater om nettertidh ib 5: 89 (1516). at hau ...
köper fisk aff skipen om netortiidh ib 158 (1517). —
Jfr ath the ey skulle hollit sin ottasang som thöm
borde om nettorne tijder STb 2: 372 (1489).

»natala, v. i efterhand väcka talan? at thee
schulte wara ther gode fore alla namauingh, om ther
kunne aff lubeke natalis epter tlienne dach STb 2:
483 (1490).

»natbulder (-buller), n. = natta bulder.

STb 5: 89 (1516).

»natelreni, /. [Mnt. nätelréme] = nala rein.
natel remer »’ handling i Stockholms Stadsarkiv (nr 268)
enl. E. Hildebrand.

»natköp, n. köp nattetid. STb 5: 158 (1517).
»natlägha (-leghä), /, »natliighe (-lägä), n.
och natliigher (-legher), n. nattläger,
nattkvarter. jag skullä haffue ij eller iij liatlägä i mellän
vpsale oc stocholm GPM 2: 233 (1506?). haffuer jach
bestelth ... offther edher beffalniiigh om edher
uat-leghe ib 237 (1506?). haffuer jak bestelth ... om edra
natlegher ib. att j kwnnä haff nä dlier en natleghä vthen
for vastena ib 294 (1508?).

•natlliyrker (-mörker), n. nattmörker. Troj 262.
Jfr natta myrker.

»liatlliskill? /. [Jfr Sv. Dial. (Vg., Boh.)
natt-niska, nattmyska, nattmöskja] flädermus. Se B.
Hesselman, Språkformen i MB 1 37. O. Thorell, Fem
Moseböcker på fornsvenska 166 / och jfr Sdw 2: 101 s. v.
natskäva. natuiskia (trol. fel för natniski»; MB 1
(Cod B) 561.

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free