Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obegrlpliklict
570
obeskedhcliker
hans wälsignadha före syn JMÖ 125. — (?)
j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j
them jnne är obegriplikin wisdomsins ande (inest
eis incapax sapientiæ spiritus) lönlika thinga
klokir wtspeiare SpV 159.
*obc(jrlplikhct (obegripelikhet), /. 1) oändlighet,
ofantlighet. o gudh fadhir ... for thins hälgha
namps hedhir, oc thins osighelica mildhetz
obegripelikhet, vn at ... SvB 521 (b. av 1500-t.). 2)
oförmåga alt fatta, bristande fattningsförmåga? först
skalt thu loffua fadhersins alzmäktoghet... hwilka
engsins creatur obegriplikhet (immensitas) kan
begripa hwatzske j himerike ällir iordherike Mecht
241 (möjl. förvanskat).
obej|rundelikcr (obegrundelikin), adj. 2) ofantlig,
ofantligt stor. sanctus bernardus spordhe wän härra
ihesu(m) christum aath hwat hans
obegrundheli-kasta pina war SvB 187 (omkr. 1520). 3)
outgrundlig, outrannsaklig. sonen som är obegrundelikin
(inscrutabilis) gudz wisdombir Mecht 120. — Jfr
ogrundelikcr.
♦obehauhliUer (obehagelig), adj. [Ä. Dan.
ubehagelig. T. unbehaglich] som icke är till behag
el. belåtenhet, som framkallar missnöje, asmund
giorde them en obehagelig renskap Stock Skb 297
(1513, Skip).
obehindradhcr, p. adj. icke ofredad, okränkt,
oantastad. — oomtvistad, oklandrad, antwardade han
forma lasse laurenssone forma twå bodher
obehindrade fore hwars [mans] tiltal STb 1: 329 (1482). —
n. adv. obehindrat, i fred, i ro. SJ 2: 28 (1477).
affhende han sig för:ne huss ... och tilegne tet
för:ne lårens ... til euerdelicä ägo, obehindrat och
obeklandrat STb 5: 162 (1517).
obchündoyhcr (-hendoger), adj. ovig, trög, tafatt,
klumpig, rudeo ... dere vara oc vardha
obehendo-ger oc groffuer GU C 20 s. 531.
•obchörlikcr (n. obehörligith), adj. oberättigad.
om the nagath wiste eller hört hade aff swadana
obehörligith taal STb 3: 357 (1498).
obcklnndrndher (n. obeklandret), p. adj. — n.
adv. oklandrat, ulan klander (med avseende på
besittning el. åtkomst), ath fornempde knwt ...
fick forme liustrv margit sine c mark j gen
ohindret och obeklandret STb 4: 99 (1505). nytandes och
haffuandes (huset) ohindrat och obeklandrat ib
353 (1514). — med prep. for jämte beteckning för
den som klandrar el. det som innebär klandret, thy
ma oleff brwke, haffue ... forscriffne gardli oc
tompt ... obeklandreth for hwars tiltal STb
2: 208 (1487). per olsson ... gaff sýluast finne
quit, frij, lidugh och löss fore alle hans egedeler
han epter hanom hade obeklandret fore alle hans
arffua ib 4:82 (1505). hulkit grund ... hustrv elin
honum oplot ffrit och quith obeklandret för sigh
och alle sine effterkomende ib 5: 33 (1514).
obehindrat och obeklandrat fför alle födde och offödde
aatalere ib 162 (1517). ib 231 (1519). — med prep.
af. ... vploth ... then deel ... frith och quit til
ewerdeligh tijdh obeklandret aff alla födde och
offödde till thalara STb 4: 118 (i506).
♦obcknipin (n. obeknibit), p. adj. — n. adv. utan
intrång, oantastat, huilkit godz oc ägor iak her til
haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine
rolige haffuandis wärio obeknibit oc ganslige
ohindrat Brasks Kopieb 27 (1510).
obckymbradher, jfr unbekymbradher.
♦obenämdcr (obenämbd), p. adj. icke omtalad el.
(närmare) angiven, förundrer oss att hans nåde
setter så mong möthe, helst på obenämbd stadh
Linkbiblh t: 155 (1524, Brask).
♦obeqvämas, v. re/1, icke passa, vara 1obekvämt.
disgruo ... missämia ok obequämas GU C 20 s. 192.
obeqvämbcr (obeqwämmer), adj. Jfr E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 36. 2) otymplig,
vanställd, jnconcinnus a um obeqwämmer oc
myssämmyare GU C20 (hand 2) s. 20.
"obcqvämin, adj. olämplig, oduglig, jak haffwer
syndath i öffwirflödoghet i math ällir i drök i
holko iac haffwer [varit] oskönioghir ellir
obe-quämyn tiil gudz tiänisth SvKyrkobr 308.
obcqvümlika (obequömligha), adv. otillbörligt.
thaa swarade han obequämligha sigiandes ...
Vg Fornmt 1 10: 81 (1524).
obeqviimlikcr (n. obequemeligit. pl.
obeqwem-lige), adj. L. 2) otillbörlig, opassande; kränkande.
olaff ... klagede at hans sön änders olson wor til
lagt obeqwemlige ärende aff sin faders broder
Uppl Lagmansdomb 68 (149 3). euerth ... zacer til
xl marek for obequemeligit thall han sade til
borgamestaren STb 3: 107 (1493). kom fore oss ...
jcns joansson ... om eth ärende och
obequemeligit taal hanom war ... forekastat om een hwndh
etc. ib 357 (1498).
"obeqvämlikhet (obequömbligheth), f.
otillbörlighet. ath ey skee styldh, roff eller annar
obe-quämbligheth inrikis Arnell Brask BH 18.
obcradder, p. adj. 1) icke havande rådgjort, utan
att ha rådgjort el. utan att rådgöra. Se Sdw 2: 1276.
tha badh hoon aff oforthänkto oc oberad meth
conuentit nokra aff clostersins ämbetzmannom at
fara mädh ... herra arwidhe SD NS 2: 570 (1412).
"oberadhlika (-radliga. -raadliga. -rådliga), adv.
[Jfr Mnt. unberaden] obetänksamt, radandes at
tw oberådliga oc forhasteliga öffwar tiig j strydena
mz glwpande forsökning Troj 118. (Teseus) böd
honom (0: Hector)... at han skulle fara syn wäg w
stridena saa framth han ey skulle oberaadliga
forfaras j bland syna fiender ib 133. ib 167.
*obcrcddcr, p. adj. obetalt, ogulden, af thöm
päningom, som atirstodho meth honom oberedde
SD NS 2: 843 (1414).
obcryktadhcr (/. oberöktadh. pl.m. oberychtade),
p. adj. 3) oberyktad, välkänd, välfrejdad. Se Sdw
2: 1276. tha fäste iacob gwlsmid lagh syäl tolfte for
sina hustrv ath hon war oberöktadh ATb 1: 35
(1455). thaa gingo beschedelige ... dandemcn och
oberychtade lagh fore thenne breffuissere jöns
skomagare STb 3: 34 (1492).
•obosatter, p. adj. [Mnt. unbesat] obebodd, öde ...
ati stadhen finnass lx ödhisgardha och tómpter
obesatta SvSkr (SS) 1 (1464).
obcscdhcr (n. obeseet), p. adj. [Mht. unbesëhen]
icke sedd. mekit ont och obestandt som än nw
obeseet är GPM 2: 362 (1511?).
*obesi(jhladhcr (pl. ack. f. obesiglda), p. adj.
obeseglad, ulan sigill, haffde the medh sigh nogra
besiglda och obesiglda scriffter Arfstv 57 (1474
—75).
♦obcskatteliker, adj. omöjlig att uppskatta (till
sitt rätta värde), ovärderlig, the obeskattelika
(inapreciabilem) oc obegriplika rikedomana thäs
högxsta oc obegriplika guddomsins Mecht 14 8.
obeskedhcliker (-skedlikin. -skedelikin. -skederli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>