- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
593

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

osakande

593

oskamfäradher

•osakande (oo-), p. adj. som försvarar ngn inför
rätta, apollogeticus ... oosakande ok swaronde GU
C 20 s. 29.

osäker, adj. L. 2) oskyldig. ... för hwilket breff
för:de doctor hans sik skälige unlett haffdc ...
at han ther innen war osaker HSH 16: 84 (avskr.).
osakta. adj. Se Sdiv 2: 1279.
osalder (n. osolt SJ 2: 272 (1495)), p. adj. L.
osåld.

♦osaloglier, adj [Mnt. unsalich]. olycklig,
ömkansvärd. eder är ey gath j moth strida ... mz
mynne eder oc edra tiill en osalog ändelikt Troj 94.

osalter, adj. icke salt, osaltad. GU C 20 (hand 2) s.
33. osalt smör Sex ekon tr 270. ib 271.

osander, adj. L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i
nordiska språk 1: 99. 1) icke sann, osann, falsk, idher
husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter
(Sju vise m) 158. 4) oskyldig, med prep. for. swa
wisselika som hon osån ok menlös war for the
gärningena MP 4: 240.

osanning, f. osanning. — "osanningis mail (-es-),
m. osannfärdig människa, lögnare, saadana
osan-ninges man haffue vj än ingen funnit HSH
14: 87 (1520).

♦osar, n. svårt sår. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i
nordiska språk 1: 184. han skulle ok ville alla
wärldhina hela, ok hylbrigdo göra fran gamblom
osarom ok fula dyäffwolsins bythi MP 5: 82.

osarghadhcr, p. adj. osargad, enkte war helt
ällar osarghat a hans ... likarna SkrtUppb 330.
PM Skr 324.

osidher (oseder), m. L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i
nordiska språk 1: 176 ff. 1) osed, oskick, abusio ...
oseder GU C 20 s. 4. en bya man ... som mykit
haffde for en osidh jdkelika swäria MP 4: 22 5.

*osidlilika (osedelika. osidherligha), adv. ss en
osed el. ett oskick...ey annarstadz a gatw, som
her-til osidherligha waridh haffwer Priv f Sv st 149
(1481, avskr.). abusiue osedelika GU C 20 s. 4.

osidliliker (osidhlikin. osidheliker), adj. osedig,
ohövisk. temeritas är skälinna lootlös näsodiärfs
hogxsins osidhelika (indisciplinatus) wtlop SpV
140. mins crops oquemmclikin oc osidhlikin luste
SvB 361 (b. av 1500-/.).

osidhuglier (osidog(h)er. osidoghir. pl. n. osydugh
MP 5: 174), adj. L. 1) osedig, lastbar, lättsinnig.
jnsolens ... osidogher höyfärdogher GU C 20
(hand 2) s. 32. hoghin osidoghir (insolens) ok
ilhärdoghir SpV 159. wakthin jdhir wel ath j
görin idhrum hyärta ey tungh ok osydugh j gudz
tyänisth j kräselico liffuirne ok offdrykkio MP
5: 174. 2) som har dåliga seder, ohyfsad, ouppfostrad.
rusticus ... bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534.

osiyliiaiulis (osegyendes), adj. oböjl. och adv. A)
adj. omöjlig alt beskriva, obeskrivlig, är thenne.
almoge ... wordne saa ... wreedhe pa the danske
blodh ... ath osegyendes är GPM 2: 22 (1508).
B) adv. outsägligt. Se Sdiv 2: 17 8.

osighilika (osighirligha SkrtUppb 175. oseghelica
SvKyrkobr 275. osäghelikaHe/mün 201. osägheligha
Gers Ars 31. osäyelika PMSkr 206. osäyliga
SkrtUppb 147, 15 3), adv. outsägligt, obeskrivligt.
at jhesus ... haffuir jdhir ... frälst aff fam
osighirligha storom dröfwilsom oc plaaghom SkrtUppb
17 5. thin oseghelica stora miscundh SvKyrkobr
27 5. the synd thu gör mädh forakt oc ilzsko, hon
är osighilika större än the thu gör i fawizsko Hel
Ordbok.

män 125. thy wathnitli är menniskionne til
osäyelika manga nyttor PMSkr 2 o 6. — på ett
obeskrivligt sätt. o ihesu christe thentidh thu est
osigherlika (glosa) thz är swa wndhcrsamlika at
enghen kan thz sighia, födder aff iomffrunnc
(quando natus es ineffabiliter ex virgine) JMÖ 98.

osigliiliker (f. osigheleken SvB 182 (b. av 1500-/.).
osäyligin SkrtUppb 148. dat.f. osäghilighe SkrtUppb
371; SvB 265 (senare h. av 1400-/.). pl. dat.
osygli-kom SkrtUppb 297. best. form nom. m. osigherlighe
ib 371), adj. [Fdan. usigelig] outsäglig, obeskrivlig,
outsägligt stor el. mycken, ofantlig. Jfr IV.
Åkerlund, Studier över adjektiv- och adverbbildningen
medelst suffixen -liker och -lika i fornsvenskan s.
115 ff. tha språk hiärtat aff osyglikom wärkiom
oc dröwilsom SkrtUppb 297. then osigherlighe
kärleeken som honum drogh nidher... hiit til
jordh-rikis ib 371. loff oc ära, oc osigheleken tak, wari
thins winstra fotz hälgasta saare SvB 182 (b. av
1500-/.). thär före war min pyna osäyligin
SkrtUppb 148. -— outsägligt härlig. Se Sdiv 2: 1279.

*osighnadlicr (osignader), p. adj. icke välsignad,
förbannad, nw wil then osniälle (D 3: osignade)
kesaren at tu jnne thit äwintyr Prosadikter (Kart
M) 302, 334.

*osiladhcr, p. adj. osilad. Se Sdw 2: 1279.
osinna ((?) osne PMSkr 668 (avskr.)), adj. oböjl.
3) ovis, oförståndig. osne och ysäl är the förnomst
som skall wärffwas mcdh vtrönilssenn aff
konung-enom PMSkr 668 (avskr.).

osinncliker (pl. n. osinnelighin SpV 474), adj.
2) icke fattbar för de yttre sinnena, översinnlig,
andlig, j likamlighom ällir andhelikom, j
sinne-lighom ällir osinnclikom (insensibilibus) creaturum
SpV 44. tik loffwi himlanna himla ... ok alla the
thinganna som j them äru, synlighin ok osynlighin,
sinnelighin ok osinnelighin (insensibilium) ib
474.

osinnoglier (osinnigh Prosadikter (Sju vise m)
116), adj. 1) från sina sinnen, från vettet, vansinnig,
ursinnig, rasande, tha kesaren sa sina husfru...
blodhogha. tha wardh han när osinnigh
Prosadikter (Sfu vise m) 116. 2) oförståndig, oförnuftig,
dåraktig, mädh osinnoghom hwgh (insensibilitate
mentis) SkrtUppb 8 8 (möjl. att föra till 1). 3)
oförnuftig, oskälig, liiärtans köth finsz hardharen ok
osinnoghare än stenin SkrtUppb 74. o i israels
bärgh, wträkkin idhra grena, blomstrins ok bärin
frukt oskälika ok osinnogha (insensibilium)
creatura liknilse SpV 28.

osiiikcr, adj. L. fri från sjukdom, helbrägda,
frisk. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk
1: 80, 89, 90. NMU 1: 91 (1413). at jak medh
be-radhno modhe ... heel oc osiwk, hauir giffuit ...
mit götz ib 124 (1456).

oskaddcr (oskatther RP 2: 141 (1387). n. oskat
SvB 392 (omkr. 1500)? oskatlat SDNS 3:129(1416)),
p. adj. L. 1) oskadd. — n. ss adv. giff mik hiälp
at jak matthe thätta liffuith oskat owerkomma
SvB 392 (omkr. 1500). 2) oförminskad, oförkränkt,
utan intrång, thy tilbinder jac mic ... for:na götz
friit oc wmbeworit igen at antwardhas ... oskattat
oc ohindrat i alle mato SD NS 3: 129 (nia). 3)
okränkt, ålder almoghen ... skal oskatther oc
skadder (så!) oc vtan alla twnga blifua badhe a
wara weghnä oc tlierra RP 2:141 (1387).

oskamiiiradher, p. adj. [Mnt ungeschamfërt]

75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free