Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påskriva
610
paulun
åberopa, desse ware hans tögh, the han pa sköt:
mattis nic:sson, hawlayn STb 2: 307 (1488). 2)
(med orätt) påstå, fürebära. ath hon aldrich hade
nager skedh aff tywffuen, som thomas pa schöt
STb 2:603 (1492). — Jfr skiuta pa.
♦paskrlva, v. [Ä. Dan. påskrive] skriftligen
beskylla, hwo mik swa haffwer pascriffwet giorth
bodh och befört, han haffwer mik sakt mindre än
räth wtoffwer GPM 2: 117 (1498). ath idher är tiil
scriffuidh ... ath iak hauer ecke actliet thet fridz
breff ... ho mik thet hauer pa scriffuidh han hauer
mik scriffuidh thet oräth oppa ib 144 (1500?).
pasla (-slaa), o. företaga, hwat han wille pa slaa
och vara medh mene rikesins radhz råde och
mene rikesins allmoge och jnbýggiere jnpa
vt-lenske ath vidergöre rikesins forderff, ther wille
the och medh ware, som thro men bör ath göre
STb 3: 331 (1497). thet beuiste han ... at her
philpus talade til vor slotzherre, hwat han schulle
pa sia eller bliffue, 0111 nagat skörl pa kome jbland
herrener och hanom ib 332 (1497). ib 4: 57 (1505).
♦passa (-ar), v. [Mnt. passen (up)] akta pä, bry
sig om. med prep. upa. (Agamemnon sade till
Menelaus:) lääs som tw passar här jnthe oppa
thetta som giort är (o: bortrövandet av Helena)
Troj 72. panthasilea hörde grant neptolimj pirrj
wndseyelse oc passade ey stort oppa them ib 239.
♦pastel (pasteel), n. [Ital. pastello] och ♦pastil
(pl. past(h)iller), m.? [Lat. pastillus] pastej, lyk
swa fisken ather läggiandis honom jn j eth pasteel
giorth aff deegh PMSkr 518. smaa pastiller
bachada aff tungor Brasks Matordn 4. ib 11.
pasteel eller sodh af koköt ib 12.
♦pastinata rot, f. rot av pastinaea sativa Lin.
el. daucus carota Lin. Se Sdw 2: 1280.
♦pastryka, v. påstryka, stryka på. Se Sdw 2:
1280.
♦pasätia, v. [Fdan. påsætte] påsätta. ... pa
huilket som nic. dobbins merke stoodh pa satt S Tb
1: 272 (1480).
pata, /. fiskebyggnad, fiskegård. Jfr I. Modéer,
Den nord. ryssjan 157 /., Dens., Namn och bygd
32: 98 /. — ♦pata stadher? m. plats för fiskebyggnad,
(jord i) patastadhum (mellan) thornby gatw
och liagha gatwna (Sankt Lars’ socken)
Tunberg, Sv. medellidsreg. 49 (1434) (möjl. ortnamn).
patala (-t(h)ale), v. 1) åtala, tilltala, thy forbiudher
iäc hwar man honum ... pa tala meth nakan räth
SD NS 2:755(1414). 2) väcka åtal om. thet kiöpet,
som hustrv walborg ... pa talar til otte gulsmidh
STé 1: 344 (1482). ifc 4:95 (1506). ... ath thet kiöpet
skal bliffua fast... swaa ath huarkin Staffan... ellir
nogan annan skal ther offtaren pa tala eptir thenne
dagh ib 2: 16I (1486). skulle hans frender ... ey
macht haffue hanom klandre eller pa thale hans
lýff j nager matte ib i: 95 (1505). — med prep.
(u)pa. ... at pa thale pa sins söns dödh, som swa
skammelica mörder war STb 3: 401 (1498). ...
som ther wppa medh rette wele eller kunne patale
ib 5: 267 (1520). — med prep. um. pa thala bade om
löst ok fast eptir ... hennis sön SJ 2: 96 (1487). 3)
göra anspråk på. huilken kellere ... her oleff ... pa
thalade HLG 1: 134 (1493). STb 3: 206, 236
(1495), 350 (1498). hustrvn giffue dragaren j
mark, ok dragaren antworde hustrvn kýstan och
annat, hwat hon pa thalar tet han haffuer ib 36 3
(1498). ib 401 (1498).
♦patalan (-thalen), f. tilltal, anspråk, at han ...
hade ther om aldrigh pa thalen epter then dagen
STb 4: 48 (1505).
♦patena, f. se patina.
pater noster, f. och n. pater noster, Fader vår på
latin, et pater noster Bir 1: 339. for hwilka
män-niskia thässa pater noster wardha läsna hon skal
aldrigh skilias widh gudh Mecht 332. MP 5: 9 8.
han haffde sina pater noster läsit ib 104.
pater noster Itänd, n. radband, rosenkrans. NM U
1: 110 (1434). STb 2: 583 (1491). JMPs 41.
♦patina (-e), f. [Mnt. pat(t)ine. Ffr. patin.
Mlat. patinus] ett slags ytterskodon av trä, styltsko,
trätoffla; särsk. som kvinnoplagg. Jfr Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 5 83. min hustrv hade i par patinor
til kirkio ATb 1: 85 (1458). calopodium dii patina
ok gaangokäpper GU C 20 s. 6 8. — ♦palina makare
(pattina-, patine-. patyne-. -maker), m. [Mnt.
pat(t)ine(n)maker] tillverkare av patinor. Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 582 /. Se Sdw 2: 1280.
STb 2: 312 (1488). — ss tillnamn, jönis
patine-maker Skolteb 21 (1460—6l). ib 32 (1460—6l), 64
(1461—62), 312 (1468—69). STb 1: 44, 73 (1476).
hustru cristin patynemakares ib 2: 32 (1484). ib
136, 168 (1486), 312 (1488), 446 (l490) O.S.V. ATb
2: 360 (1489), 3: 11 (1493). SSkb lei (1505—00).
HLG 2: 22 (1511). — Jfr patinmakare. — ♦patino
mästare, m. = patina makare. ss tillnamn, iöns
patinomcstara vant burskap ATb 1: 236 (1466).
♦patinmakare, m. = patina makare. ss tillnamn.
STb 3: 80 (1493).
patriarke, m. patriark, patriarchar oc prophetar
JMÖ 61.
patron (-ar. -er), m. L. 1) (skydds)patron,
skyddshelgon. SvB 367 (l400-t.). härra sanctus ambrosius
... thik wtuäl iak mik til patron ib 378 (mot si. av
1400-/.). — sverikis patrona dagher, den 13 juli.
Jfr R. Geete, Fornsvensk bibliografi. Supplement s.
308. daghen nesth effther alla helgie sueriges
patronar dagh GPM 2: 129 (1511). manädagin
nesth epther sswarges patrona dagh ATb 3: 300
(1516). ib 314 (isis). — sverikis patrona aptan,
den 12 juli. ATb 3:396 (1532). 2) skyddsherre,
patronus över prebende. STb 3: 366 (1498). Jfr
prebendo patron.
patrona, f. kvinnligt skyddshelgon, beskyddarinna.
min patrona jomfru [n], opuäk mina siäl som
ondh-nas oc fulskas j lastanna diwpe SvB 370 (b. av
1500-/.). sancta anna ... alla hionalagha regla oc
patrona ib 382 (b. av 1500-/.).
♦pathrängia (pres. -tränger), v. opersonl. [Jfr Ä.
Dan. påtrænge] tränga, vara nödvändigt, nöduga
velia the in i stadhen, vthen sworlighe pa tränger
BSH 5: 352 (1509).
♦pathänkia (-tänkia), v. tänka på. thin öron
scholo wara paa tänkiandes ath höra mina böns
röst SvT 46.
paulun (pawlwn. pafflwn. paulon. pawelwn.
pauelon. med art. påwelwnit STb 5: 122 (1516)),
n. och f. 1) tält. ... thet oleff skwlle hwaffwa
kallat hvstrv christin en blommo och thet hon
skwlle sia syt pawelwn vth pa gärdeth A Tb 3: 178
(1505). ... thage eder ... tiil vara ... och ligger
engelwndhä i pafflwn ... ther nogit tiil fellä kan
vara at göra eder onth GPM 2: 274 (1507). skal
anderss bult förlige sig om påwelwnit STb 5: 122
(1516). liggia pa markenne äller wndy pawlwn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
