Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p minna
611
pikn
PMSkr 123. achilles laa j siith paulon Troj 122. ib
153, 165, 170.
•paunnu (impf. -wnthe), v. giva, skänka,
efterskänka? ... hulke surna ... hans ... fförnögdc hustru
walburge pa ene mögelighet som han (för hon) pa
wnthe och gaff i gode dannemanna nerwaren SJ
2: 272 (1495). Jfr STb 3: 235 (1495) (återgivet ovan
s. v. mðghelikhet 3).
pave, m. L. påve. thy wi haffwom thet swa
förmath ... oc förwärffwath aff paffwanom
PMBref 334 (1519). ib. simplitius pawe SvT 87. ib
85 o.s.v. Jfr romani pave Sdw 2: 264 samt påves.
♦paveliker (-liger), adj, påvlig, påve-, the
pawe-lige breff HSH 18: 42 (1496).
•påves, m. [Mnt. påves, pawes] = pave. goyus
pawes SvT 86. cleti pawes ib 89. ib 94, 95, 96.
•pavltna, v. överbevisa om. dörabrotit, som
hanom appenbarlica pa vitnadcs, for han tet
widerkendes STb 3: 320 (1496).
paiiskia (part. pret. n. pl. -eskede), v. påyrka,
kräva. ... ok hwar tijdh haffuer breffuen eller
theres skel varit pa eskede latha framkoma HLG
1: 135 (1493).
peka (peeka. peke), v. peka. Jfr E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38. jndigitare
... mz finger peke GU C 20s. 186. — med prep. pa.
cläriken ... hörde diefflennä höffdinga, pekandes
pa hanom mcdh fingret sighiä ... J Buddes b 154.
— med prep. til. tha sculu alle peekande til mik
sighiä ... J Buddes b 162.
*pen (peen), subst, och *pene, subst. [Mnt. pëne.
Lat. poena] straff, förbiude wij eder at bruka eller
hafwa något fiskierij ... wider wårt hyllest och
nåder, och dhess peen som lagen uthwijser
Akt-Kungsädr 20 (1463, avskr. från 168 0-/.). wnder
samme pene oc straff, som förscriffuit stonder
STb 5: 313 (1520, Kop).
•pergament, se pärman.
pcrlament (perle-. -mänt), n. och *perlamentc
(perle-), n. eg. talande; ordväxling, träla, kiv.
collo-quium ... idest consilium et proprie dicitur
perla-mänt oc räffsth GU C 20 (hand 2) s. 96. STb 3: 80
(1493). ath (han) schal ecke swa gangajsin
drvckin-scap ok slaa folk pa gatan och göre vstyre och
perlement ib 301 (1496). ib 4: 54, 95 (1505). fför
thet han ... begynte thet perlemente pa bron och
stäk jespers drengh j hoffudit ib 5: 68 (1515).
♦persika (persica. pär-, -sicca. pl. -sic(c)or), /.
[Mnt. persik] 1) persikoträd, prunus persica Lin.
persica seties oc planteris aff stenommen PMSkr
348. ib. 2) persika, persikofrukt. PMSkr 327.
moghna persicor ib 349. — *persiko trä (persic(c)o-.
perscica- GU C 20 s. 439), = persika 1. PMSkr 327,
349.
person, /. 1) person, personlighet, i person,
personligen. ... som han sielff j person bekendt
hadhe STb 4: 60 (1505). — i (min) cghin person, i
egen person, personligen, är jach nw then j myn
egin person som betra schal STb 4: 79 (1505).
persona (gen. persono SpV 460. persone STb
3: 176 (1494), 5: 72 (1515).persona SJ 2: 212 (1492).
personas Troj 206. pl. personor PMBref 334
(1519)), /. 2) skepnad, utseende. — gestalt, yttre,
kropp, aiax ... som tha brwkade siig manliga j
syn personas starkhet oc öffwade mång
forwnder-ligen tyng j the resa Troj 206. 3) person,
personlighet. folmer schal i sin egin persona liffz tijdh
haffua ... en halffuan wyndh SJ 2: 212 (1492). ib.
... ath jach j mýn persone liffzthijdh schal haffua
woldh offuer samma brwndh STb 3: 176 (14 94).
om han pa sine persone wegna wille wara til
ffridz om sin dell ib 5: 72 (1515). 4) person, individ,
människa, persona är skäligx naturs een
oath-skilikin natur ällir wariise SpV 388. ib 460. thy
wastena klosther haffwer ey annor tilfälle
wth-sända sina personor til stwdera som annor kloster
oc domkyrkior göra PMBref 334 (1519). ib.
—-Jfr qvinkyns persona.
personlika (-liga. -lige. personelika. personeliga.
personelige. personliken STb 1: 200 (1479), 275
(1480). personligh ib 4: 41 (1504)), adv. [Mnt.
person(e)lik(en)] personligen, i egen person. SJ
2: 122 (1488). ... ath han jnschipadc iij (3) mese
kopper och then fierde sagh han pcrsonlige ligge
pa stekit STb 2: 481 (1490). ib 3: 216 (1495).
thette for:ne sade for:de änders japsson och claus
fith hördt haffue personelige aff gerdt kamps
mwn ib 254 (1495). GPM 2: 17 (1506). tha her
erik sporde hustrv birete sielff personlica til, thå
sade hon, at ... STb 5: 12 (1514). Brasks Iiopieb 24
(1518). Vg Fornmt. 110: 8i (1524). Troj 247.
personliker (f.obl. -liga), adj. [Mnt. personelik]
personlig, stridz konst lyder ey pa personlikit
wärff PMSkr 121. priamus brwkade mång
wnder-ligen speell then dagen j syn personliga starkhet
(mulla fecit eo die rex Priamus de persona sua que
quasi incredibilia facta sunt) Troj 194.
pestilens vädlier (-lentz-. -väder), 11. pestluft,
förpestad luft. PMSkr 140, 389.
pestilentia (-lencie), /. pest, farsot. NMU 1: 140
(1488). her dör fast aff pestilencie baade paa
slotthet i staden och swa her i closteret GPM
2: 314 (1508).
petersilia (pedhersilia HLG 2:25 (l5ll), 29
(1512). pädharsilia Växtförteckn. fr. si. af
1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 0.
persilia. pärsilia. percilia. percýllia), f. persilja.
jtem for löck oc percýllia ij art. Skotteb 451 (1471,
Kämn). PMSkr 338. frö aff pimpinella, senap,
persilio ib 581. ib 588. — pctcrsilio rot (pedersilie-.
pedher syl/a-, percillie-, parcillie-), f. persiljerot.
Skotteb 410 (1466—67, Kämn), 441 (1469—70,
d:o), 458 (1471—72, d:o). kaar til syltakaal
mora-röther oc pedersilie röther Brasks Cal 271.
piggcr, m. pigg, spets, tagg. akarnen [s]kwla
läggias pa sidona j jordena oc ey sätyas affwer
ända, oc piggen skal wändas nordher PMSkr
345. ib 346. ... hwilken stempil haffwi mithj sigh
en pig som gör holith mith wppa the kopar
kring-lonne ib 510. ib 503.
pika (-or: -orna Prosadikter (Sju vise m) 129.
pigha GU C 20 (hand 2) s. 53; obl. -ä
UpplLagmans-domb 105 (1490). piga HLG 1: 70 (i465), 83 (1474);
STb 1: 91 (1477); GU C 20 s. 500; obl. STb 2: 572
(1491); -o ib 1: 394 (1482); -anness ib 2: 237 (1487);
-one ib 1: 149 (1478)), f.L. 1) flicka, the spordho at
hwi pikorna gräto swa Prosadikter (Sju vise m)
129. iuuencula quigha oc wngh pigha GU C 20
(hand 2) s. 53. STb 4: 298 (1513). — jungfru, mö.
swa döö tw dandeman, som hon war piga, tha jak
först hade värdskap medh henne Sl’b 1: 91 (1477).
2) tjänslflicka, piga. SD NS 2: 534 (1412, avskr.).
per ... lägradhe hans piko ATb 1:207 (1465).
jomfrv ingeborgh iöns magnissons piga HLG 1: 70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
