Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prydhning
623
präster
dande, prydnad, hwilkin predicare swa framföre
ordhin j twngonna prydilse, ole han vil allom tekkias
j eno wärlzliko loffz ordhe MP 5: 137. synda
bätringh är ... sedanna prydilse JMPs 306. ib
47 0. — Jfr altara-, arma-, be-, brudha-, fota-,
j|ul-, hals-, kara-, vaggo-, örna-prydhilse.
prydhning (-nyngh), /. 3) prydnadsföremål.
cristallum är en sten ... mäst tyänar han til ath
göra drykke kar oc andra prydhnyngh PMSlcr 465.
—Jfr siäuga-, iirnia-prydhning.
»prydhogher (prydog), adj. =prydheliker. hwlken
stad war myket stor och mäktog ... myket fagor
oc prydog mz manga palacia Troj 8.
prysker (pryszker: -a STb 2: 482 (1490). prysker:
-an HLG 3: 126 (1529); VKU 56 (1549). n. pryst
Skotteb 399, 401 (1465—66, Kämn). pryscher: -a
S Tb 2:482 (1490). pruszker: -e ib 3: 38 3 (1498).
prus-ker: -e ib 4:127 (i506). prussk ib 5: no (I5i6).
pris-ker: -e SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.); STb 5: 136
(1516). n. pl. prisk ib 1: 33 (147 5)), adj. preussisk.
Se Sdw 2: i28i. c march rodhe peninge i priske
skilingom och i räffwilskom SD NS 3: na (1416, ä.
avskr.). pryst öll Skotteb 399 (146 5—66, Kämn). ib
401. tw prisk fath medh ööl STb 1: 33 (1475).
xx (20) pryszka marek STb 2: 4 82 (1490). ib.
saramalit han giorde pa then pruszke köpswennin
ib 3: 383 (1498). ib 4: 127 (1506). iijc otte och xxx
mark och atte skot oc ij skilling prussk ib 5: no
(1516). för 3 pund pryskan humbla VKU 56 (1549).
»pryssing, subst. [Mnt. prussink] ett slags öl från
Danzig (i Preussen), en tunne pryssing Stock Skb
192 (1521).
»pryz (prydz), m. [Mnt. prützc] preussare. MD
387.
»pryzare, m. —• »pryzarafara skip (prizsare-) n.
preussiskt fartyg. STb 1: 17 (1475).
»pryziskcr (prydsisker), adj. preussisk, mellan
gulland och prydsiska siddhen HSH 13: 74 (1524,
Brask).
»pryzkotter? (pryskoot), adj. preussisk, ix öre
förj pund pryskoot hwmbla HLG 3: 126 (1529).
prädika o.s.v., se predika o.s.v.
♦pränta (prenta), v. [Mnt. prenten] trycka. ...
tha vether ath vi aktom lata prenta vid viii:c (800)
breffuer HSH 13: 116 (1524, Brask).
»pränteri (prenterii), n. [Mnt. prenterie] 1)
(bok)-tryckande, tryckning, thet eder nadis högmectighet
är föregiffvet om noget prenterii i antige inländis
eller utlendis pa mine wegne HSH 16: 79 (1527?
Brask). 2) tryckeri, thet prenterij i söderköpingh
Linkbiblh 1: 199 (1526, Brask).
priis, m. Jfr vinpriis samt pärs.
prässa (-ar. -adhir), v. 1) pressa, sammanpressa.
swa som prässadhir wiin klassi Sv B 82 (mot si. av
1400-/.). 2) pressa, avpressa, utpressa, hon prässar
wth sötha smakin aff winbäraklasanom SpV 105.
— Jfr pärsa.
»prästeliker (prestelig-), adj. [Mnt. présterlik,
prëstlik] prästerlig, vilkorede her martin allom
arffuom wille til sware fore samma arff wijdh
prestelige äre SJ 2: 210 (1492).
präster (prester, pl. prestra SJ 2:108 (1488)),
m. L. (kristen) präst, her andhers törbo och her
arendh prestra ok prebendata i stocholm SJ 2:
108 (1488). ey är präster swa onder at ey wighis
thän same gudh i hans handom som i ens gooz
präst liandom SvKyrkobr 40. hwa som skal
wardha präst, han skal haffwa siw wigxle ib 56. —
prästämbete, ställning ss präst, at biscopen haffuer
grepit mýn son fatigan ok thagit fran hanom
presten ok alth tet som han ägher STb 3: 134
(1493). thet wij (o: två avsatta präster) matte ffaa
presten j ghen GPM 2: 370 (1511). — Jfr altara-,
licdhninga-, kirkio-, kor-, läns-, siäla-, sokna-,
värulds-, ärke-präster samt kapella- (Sdw 1: 646),
skörlifnads präster (Sdw 2: 420). — prästa barn
(presto-, preste-), n. prästbarn. frillabarn
okpresta-barn Svartb 347 (1434?). effter lagenn säije att
prestebarnn, eij skole ärffva mere ähn annen
hoor-bamn Linkbiblh 1: 178 (1525, Brask). — prästa bol
(presto-, preste-), n. L. prästgård. Gummerus
Synstat 43 (1425, vidim. 1440). Svartb 557 (1504). —
»prästabola bygning (prestebolebygningh), f.
byggande av prästgård. Svartb 476 (146 3). — »prästa
bref (presto-, -bre(e)ff), n. prästbrev, brev varigenom
någon kallas till en prästtjänst. ... for än the hafua
warit j wpsalom for capitulum oc presenterat sigh
ther oc wndherwiist sin prestabreeff oc andra sina
witnisbördh Gummerus Syn-stat 45 (1440). HSH
17: 167 (1523? Brask). — »prästa brodhir (preste-),
m. predikarmunk, predikarbroder. Svartb 455 (1455).
— »prästa banker (presto bängken), m. kyrkbänk
avsedd för prästerskapet, ena sömadha hoffdhadyna
giwer jak oppa presta bängken i kirkionne NMU
1: 110 (1434). — »prästa deghia (presta deýa), f.
husföreståndarinna hos präst, änne mattebinderske
är presta deýa pa landet Skotteb 31 (i460—6i).
STb 3:366 (1498). — prästa dottir (prestadotter), /.
prästdotter. GU C 20 s. 5 35. — prästa dränger
(preste-drengh), m. prästdräng, prästtjänare. STb 4: 328
(1513). — prästa gardher (presto-, präste-, preste-),
/71. L. prästgård. Vg Fornmt I 4—5: 66 (1390). at
engen här äpter dyrfvis til at... holda syn
landsting, herredsting eller annar ting i kyrkegaardom,
kyrkeherregaardom eller androm prästegaardom
Hist Handl VIII 1: 40 (1474). Svartb 557 (1504).
Stock Skb 192 (1521). Jfr prästgardlier. — »prästa
gilde (präste gille), n. prästgille, gille vars medlemmar
utgöras av präster; sammankomst med prästgille.
Jfr N. Ahnlund, Rig 6: 10, S. Kroon, Del svenska
prästmötet under medeltiden s. 139. vare nagere af the
knaper för samblede j norköping then tid ad präste
gille hölz ther GPM 2: 397 (1499). — »prästa
hampn, m. prästgestalt, prästskepnad, togh han
(a.- djävulen) oppa sigh prästa hampn älla liknilse
JMPs 574.— »prästa hein (prestaheem), n.
präst-bostad (i stad), thet hemet ... skal bliffua eth
prestaheem them prestenom som sancte gertrude
kyrkio haffuer prest epter preste KTb 95 (1477). —
»prästa hora (presto-, -hoora), /. ss okvädinsord.
han kallade per siwrdssons hustrv presta hoora S Tb
1: 258 (1480). ib 2: 570 (1491). — »prästa husfru
(presta hustrv),/. sacerdotissa presta hustrv GU C 20
s. 277.— »prästa kona (presto-),/, sacerdotissa presta
kona GU C 20 s. 535. — »prästa kröker (preste-),
m. i Finland: jordområde av visst omfång, i
ta-westland äru twå preste kröker udi en konungx
krok Juuslen, Chron. episc. Finl. i Porthans
Skrifter 2: 464 (1423, nyare avskr.). tho wiliom wi och
sculu giffua honom aff huariom preste krok en
karp korn och en tridhiungx karp rogh tiil hielp
aarliga Svartb 400 (1442). ib 546 (1483). thettä är
kyrw räth som the göre prästen fförstä ij karp
korn aff prästa kroken ij lass höö (o.s.v.) Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
