Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
präster
624
pulsambcr
Stud 54 (si. av 1400-/.?). ib. — »prästa liknilse,
n. pl.?= prästa liarapn. JMPs 57 4. — *prästa
maglier (presto-), m. svärson till en präst, pedher
jönsson prestamagen STb 2: 436 (1490). — *prästa
mistning (preste-), /. förlust el. mistande av präst.
fore stoor siälewadhe schuldh som framlidhne
theris fränder lidhit haffde fore prestemistningh
Svartb 545 (1483). —prästa mot (presto-, preste-.
-moot), n. L. prästmöte. Jfr S. Kroon, Det svenska
prästmötet, särsk. s. 31, 55 ff. samt RP 1: 432
(1378), 457 (1379). SD NS 1: 437 (1405).
odhinS-daghin i prestamotheno SD NS 3: 351 (1418).
j the dagha wij prestemot hullom j abo Svartb
545 (1483). catedraticum ci presta moth GU C 20
s. 86. han skulle predica, ffore allom klärkomen, j
prestamotheno MP 5: 135. GPM 2: 192 (1505).
STb 5: 7 (1514). — »prästamots tidh (prestemotz
tiidh), /. ath aarom epter gudz byrdh, twsande
firahwndrade ottatige j thet ottwnde aarit om
prestemotz tiidh paa sancti knwt konwngx dagh
GPM 2: 82 (1488). — »prästa möte (prestämödhä),
n. = prästa mot. Trolles Jb Bil 127 (1453, nyare
avskr.).— »prästa pänningar (presta peningar), m.
pl. pengar härrörande från präst el. prästränta. (hon
skulle) ey latha sin moder fader ghaa vm bröödh pa
ghatan for hwars mantz dör, om honom behoff
giörs, ok ey thaga gillis peninga, presta peninga
STb 2: 318 (1489). then andra delin löse medh sine
egne peninga, ey ... medh gille peninga eller
presta och prebenda peninga ib 4: 33 (1504). —
»prästa ringning (presta rýngningh), f. ringning då
präst tillträder ett ämbete? j fogittens nerware om
presta rýngningh, som theris primicias haffua ...
är swa sacht, ath ... STb 4: 104 (l507). — »prästa
rätter (presto-, preste-. prästü-), m. avgift till präst,
prästlön, prästränta, swa at han haffuer ther aff
enghom giort wthan presta rätth synom
kirkio-herre Svartb 403 (1442). Beckman Stud 54 (si. av
1400-/.). preste rätten i tauastelandh aff hwario
preste kröker ij karp koorn strokna Svartb (Skokl)
586 (1515). — »prästaskap, n.? och »prästaskaper,
/71. prästadöme, prästvärdighet, antisticium cii
her-skap ok presta skap GU C 20 s. 27. ib s. 277.
sacerdocium presta skaper ib s. 5 35. — »prästa son
(presto-), m. prästson. GU C 20 s. 5 35. — »prästa
säte (prestesäthe), n. prästbostad, prästgård. Svartb
546 (1483). — »prästa tidh, /. gudstjänst? hwadh ey
wilt thu at enghen skulle läsa pater noster oc aue
maria, wthan j prästa tidhom älla synda both
JMPs 512. — »prästa vighilse (presto-, -vigilse), n.
och f.? invigning till präst, ordination. MP 5: 118,
238. siätta sacramentum är prästa wighilse prästa
wighilse är stort SvKyrkobr 56. — prästa viglisl
(-wigxl), /. = prästa vighilse. MP 4: 138. SvKyrkobr
59. Jfr prästvighsl. — prästa ämbite (presto-,
-ömböte. -embitte), n. prästämbete. — prästerlig
tjänst el. förrättning, at the engaledis tilstädhie
här j landet främande prestom messo säghia eller
annat presta embitte öffua eller bruka Gummerus
Syn-stat 45 (1440). holkin man sik lather til ath
göra nagat prästa ämbäte vtan han är wigdher
ther till MP 4: 138. — prästa öl (preste-, -ööl(l)), n.
L. gästabud då kyrkoherde första gången förrättar
mässan, per lekare schal haffue stora organer ok
huilken som wil lata leka pa thöm til preste ... ööl
och til brvllop, giffue vth vj öre S Tb 3: 408 (1498).
ib 4: 355 (1514). Jfr prästöl.
prästgardlier (prest-), m. L.= prästa gardher. BP
2: 102 (1386).
»prästvighsl (-wigxle), /. = prästa viglisl.
SkrtUppb 240.
prästiil (prest(h)-. -ö||), n. L. = prästa öl. STb
2: 181 (1486). GPM 2: 166 (1503?).
pröva (pröffwa. pres. refl. pröwas JMPs 274.
pröffwas SpV 31, 567. impf. pröfde MP 4: 218.
pröfte ib), v. L. 2) (genom undersökning) befinna;
bevisa. Se Sdw 2: 1281. 8) pröva, sälta på prov. thu
synis fafänglika mykit haffwa begripit ok hört,
mädhan thu swa saktelika pröffwas (probaris) i
dödzsins ok liffsins atskilnadh SpV 567. 11) befinna,
genom erfarenheten lära känna, hon är
räknaskolan-dis j blanth the fawizslca jomfrunar, oc ey kan
hon pröffwas (probatur) thz loff mz andhrom loffwa
SpV 31. hwilkidh som offtarsth pröwas santh
JMPs 274. 15) anse, tro. han pröfte sik jnga lifs
wän MP 4: 218. han pröfde sik skula döö ib.
provan, /. 2) bevis, bevisning, hans ordh skwla thär
wm wara trodh wtan andra pröffwan PMSkr 81.
»prövclika, jfr beprövelika.
»pröveliker (ack. m. pröffwelikin), adj. som tål
att prövas, som står sig vid en prövning, godtagbar.
hwart eeth ofulkomlikit thing tilstädhir ekke
na-kon märkelikin dom ällir pröffwelikin (probabile)
SpV 496. Jfr bcpröveliker.
prövilse, n., vanl. pl., samt /.1) bevis, gudz
kär-lekx pröffwilse (probatio) är ädhlalietinna
forsmä-dilse SpV 427. thet köpmannen thär wm swär
skal tros wara santh, wtan all annor pröffwilse
PMSkr 95. 4) prov, försök. läth thät sywda thil
thäs the pröffwilsen haaller PMSkr 39 8. 5)
erfarenhet. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j
allom konstom PMSkr 194. — prövilsa ar
(prö-wilse aar), n. provår, novisår (i kloster). JMPs 398.
psalmhcr, se salmber.
psaltare, se saltare.
»pudel, subst. [Mnt. pudel] = puder, j pund
engeuer til pudel Skotteb 377 (1461—62, Kämn). ib
420 (1467—68, d:o).
»pudelplpar (-piper), m. pulvriserad peppar.
Skotteb 410 (1466—67, Kämn).
puder (pudher), n. puder, pulvriserad krydda. Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 47 5 (»torkade och
sönder-stötta honingskakor, som serverades till kokött och
stekt fisk»), Skotteb 479 (1472—73, Kämn). pudher,
som ströddhes pa färska alen HLG 2: 29 (1512). iij
lodh ingefera til pudher til stekanar ib 39 (1513).
Brasks Matordn 5. stekth fisch medh sucher oc
pudher ib 8.
»puderbyssa (-bössa), /. [Mnt. puderbusse]
krydd-bössa. een pwdcrbössa, giordh som en hock, aff
Sölff STb 2: 297 (1488). ib 298 (1488).
»pudra, v. Jfr bepudra,
pulleia, se policia.
»puls (pulltz), m.? [Mnt. puls] puls, med
trä-klump i ena ändan försedd stång varmed fiskar
drivas mot nät. — fiske med hjälp av puls? förbiude
wij eder at bruka eller hafwa något fiskierij, pulltz
eller i någor annor måtto dhem till skada och
förfång emot lagen AktKungsådr 20 (1463, avskr. från
1680-/.).
pulsambcr, adj. svår, besvärlig, sanghen som i
antiphonis oc responsoriis är satther oppa riim,
hwilken ärw altidh mödhosam ällar pwlsam at
wttydha JMÖ 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
