Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rudhcr
656
runipa
rudho dambcr (ruda- Arnell Brask Bil 15), m.
ruddamm. VKJ 7 (1470). PMSkr 363. —
*rudho-dams inur (ruda-damdz- VKU 146 (1547—49», m.
mur kring en ruddamm.
rudlicr, n. Jfr rudh.
rudhma (rwdma. ruthma), v. rodna, vara el. bliva
röd. swasom rwdmande (rutitans) daghrandh
Mecht 134. tha ruthmar han for blygdh skuld
SkrtUppb 128.
»rudhmark (rod(h)-. ryd- FMU 4:8 (i45l)), /.
röjd mark? ... athan skal ther jngen rudhmark
hawe til aker eller ängh eller til nogra synä nyth,
vthen tymmer, wedhaskogh, basth, näffuer oc
rudhmarken skal liggia til konigx gardhen FMU
4: 8 (1451). Svartb 467 (i458). fulbordade the
for:de raar millan finske retthen ok swenske ok
giorde retthe stangfaall them j millan pa theris
rodmarker ib 519 (1474). Jfr rydhio mark.
rudhme (rodme), m. rodnad. GU C 20 s. 5 8.
rudlina (rödhna), v. — re/l. *rudhnas, rodna.
rosen gardhana äru lustande, widha markkin
rödhnas (rubent) som purpura SpV 580.
rudhsko||lier (rod-), m. L. skog som kan röjas till
odling. Svartb 518 (1474).
♦ruffare, m. [Mnt. ruffer] kopplare. lleno ...
horra häster oc ruffare GU C 20 (hand 2) s. 73.
♦rufflrska (-erska), /. kopplerska, llena ne horra
oc rufferska GU C 20 (hand 2) s. 73.
"riigli, n.? [/s/. róg. Jfr Mnt. rugen, larma]
oväsen, bråk. Jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs
språk 2: 82. aldrig hörde jach mer skrij och rugh
BSH 5: 321 (1508, Ii. Gadh).
ruj|hn (rogn), n.? rom. sod aff malin rogn Brasks
Matordn 14.
♦ruka (pl. ruchor STb 4: 320 (1513», /.=
portruka. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 1: 71 ff.
"ruka, v. [Su. Dial. N. Dial. ruka] huka, sitta
på huk. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 1: 75 f. thäth är ilt at känna gamblom
hundh at rwka GO 106I (1039).
•rulla (rolla), v. [Mnt. rollen] rulla. PMSkr 546.
läggis en filter affwan wppa lärofftith oc rolle
warlika ib 547.
*rulla, f. och rulle (obl. rolla PMSkr 546), m.
[Mnt. rolle, rulle] rulle, vals. rotulus li rwlle GU C
20 s. 530. iii rwlla enbret lärofft JTb 29 (l46i).
ena halffwa rwllo gwl A Té 2: 154 (1480). — "rulla
skript (-skriffth), /. hoprullat dokument? ... til
huilkid ärende suaradhe for:da hindzala boor med
ena gambla rulla skriffth, som fandz j wesilax
kirkio FMU 4: 499 (1479, avskr.).
rum, n. L. 1) rum, öppen plats. Se Sdw 2: 1347,
J. Sahlgren, Svenska landsmål 1950 s. 127 ff. —
ställe, plats, aff the sama vij miärdha rwm tha
wän prowasten aff honom ij rwm och olaff sylto
ij rwm Svartb 202 (1390?). — tomtplats. RP 2: 260,
261 (1393). ... ena stwghw och rwmmäth medh
som stwghvm star oppa A Tb 3: 245 (1511). 2) rum,
sträcka. Jfr Sdw 2: 1347. 3) rum, utrymme, plats.
ondh astwndilse ok skadelikin, lath aldrigh faa
rwm i tik (in te locum non habeant) SpV 429. 4)
rum (i hus), fförbiwdhom wi ... at nokre persone
loffuis nokoth rwm för än thät löst är Bisk Nils
vis-st 199. 6) tidrymd, tid. — tid, tillfälle, querebat
oportunitate[m] et eum morti traditus expone
vtsökte syth rwm ath matte anthwarda ihesum
i dödin GU C 20 s. 384. jnterea ... tästaamällom
oc i thi rwmena ib (hand 2) s. 36. — Jfr aylina-,
barnaframfostra-, bat- (Sdw 1: 82), biläte-, bodlia-,
brutara-, boveri-, frids-, frihet-, fähus-, gango-,
gatubodha-, gnaga-, boro-, hus-, huså-, hvede-,
hvilo-, börro-, ingedöma-, kålgårds-, katiza-,
kunnista-, källara-, ludhu-, läghcrstadha-, lönda-,
miolkafata-, miärdha-, miärdhra-, mältestuvu-,
natstuvu-, port-, pänninga-, qvärna-, rud|in-,
rads-, rifia-, rostara- (Sdw 2: 266), siälabodha-,
siänga-, skiäla-, skorstens-, smidhio-, smälta-,
spazera-, spazero-, stadhga-, staf- (Sdw 2: 487),
stal-, stalla-, stena-, strandabodlia-, stuvu-, tafl-,
tafllckara-, trumbo-, tunno-, tlivätta-,
tliörna-buska-, vatu-, vidha-, vinda-, vista- (Sdw 2: 998),
vädlier- (Sdw 2: 1016), ämbitis-rum, ävensom
bakara rum (Tunberg, Sv. medeltidsreg. 6), bliva
rum (J Buddes b 38), brunz rum (ATb 1: 140),
lekerum (GU C 20 (hand 2) s. 105).
*rumani, se romani.
rumber (rumbir Hel män 154. rwmmer PMSkr
146, 224. n. rwmpt(h) ib 224, 315, 324, 351; STb
3: 452 (1499). komp. rwmmaren PMSkr 200), adj.
L. 1) rymlig, vid. syntis honum en vndirlikin
wäghir rumbir oc wäl reddir Hel män 154. tha
är bätre hwgga oc rydya sig wägh än farlika
fara ther rwmmer wägher är PMSkr 140. (till
att tämja stutar) haffwes eth hws rwmpth oc
wthanföre ware en rwmmer aker ib 224. — n. adv.
glest, spatiöst, med stora mellanrum, wm hösthen
saas rwmmaren, wm waren trangaren PMSkr
200. ib 315. trän skwla plantheras rwmpth ib
324. ib 351. 3) fri, obehindrad. Troj 113. flydde the
w hectoris asyn oc gaffwo honom storan rwmman
wäg ib 128. 4) stor, ymnig, frikostig, en gardh ...
som langer är xviij alen och it quarther, rwmpt
metit STb 3: 452 (1499). — stort el. rikligt tilltagen.
the grescha ... dwaldes ther ... j en rwm manad
Troj 33. — rum ss bestämning till följande adj. el.
räkneord, golt och väl, rikligt, huilken tompt som är
lang xvij alen och it quarter, bredhleken rwm xj
alna STb 3: 423 (1499). sidan skall göres och mures
rum knäs höger mur PMSkr 629 (avskr.).
♦runiboc (-bo), m. slättbo, person från en
slättbygd (särsk. Västmanlands o. Upplands
slättbygder?). Jfr N. Ahnlund, Oljoberget och
Ladugårdsgärde s. 5 8 ff., B. Hesselman, Från Marathon till
Långheden 134/. ss tillnamn, laris rumbo ATb
1: 335 (1470). ib 2: 71 (1476). Jfr runifari.
"rumfari, m. = rumboc. Jfr Hj. Lindroth, De
nord. ortnamnen på -rum 111 /., B. Hesselman,
Från Marathon till Långheden 135 f. i ortnamn.
in rumfaratunum SD 3: 671 (1325). rumfara sokn
(o: Romfartuna) Hesselman a.a. (1399).
*rumfüllinger, m. person som faller el. håller pä
alt falla omkull, mik mötte en gamul kerling f ...
hon stegh swa hoght oc stunde / medh annan fot
stegh hon nidh / som thän a styltom gaar / hon
var som än rumffelling SvRimd 43.
rumpa (romp(p)a), f. L. 1) svans. — stjärt, the
magho liknas them drakanom aff hwilkom
scriff-was in apocalipsi ... hwilken mädh sinne rompo
synthis dragha tridhie delen aff stiärnomen JMPs
518. — ss tillnamn, päter rumpa SD 8: 46 (1361).
ib 62 (1361). 2) långsmalt jordstycke? terräng som
utgör ett svansformigt bihang titi en annan? Jfr
Ortnamnen i Hallands län 1: 92, Ortnamnen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
