Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rumper
657
rutiiii
Älvsborgs län 1: 68. item tiil saxatorp liggher i
ängh oc kallas romppa VKJ 72 (snarast att fattas
som namn). — Jfr hasta rumpa. — *rumpo lordli
(rompo-. rumpe-. -jord), /. = rumpa 2? VKJ 99
(1480). jtem en rumpejordh i glasshålm ij ortuger.
ther äre intthet Trolles Jb 73 (1498). ib Bil 215
(1482). — »rumpolös (rompo-), adj. svanslös.
rompolös diwr ok gräslös mark quistalöss trä ok
skallot hwuut räknas fwl vara GU C 20 s. 69.
•rumper, m. [Sy. Dial. rump] stjärt, tak en
swartan orm som är snook oc skär ena twärhandh
aff hoffwod delenom oc ena aff rwmpenom PMSkr
281.
runa, f. runa. Se Sdw 2: 1286. — »runokarl
(rwna- MP 3: 103), m. magiker. hon loth sik til
jnghom andrum hwasske til rwno karla ällir
trolkar]a, ath bedas hyälp synne dottir, som
dyäffuolin war vti, vtan wän herre jhesum MP
5: 207. — »runo slaver? m. runtecken, runbokstav.
caracter ... beläte rwnu (/is. rwm- (för run-) enl.
E. Noreen, Sakkunnigutlåtande ang. lediga
profes-sorsämb. i svenska språket vid Lunds univ 1939 s.
15 6) staffwer merkeiärn ok märke GU C 20 s. 7 8. —
runo stenl m. runsten, cirographo ... skriffwa
beuisa ok rwnustena (/is. rwm- (för run-) enl. E.
Noreen, a. a.) scriffua GU C 20 s. 113.
»runan, /. viskande, tissel, skvaller, fiärdha
(avundens dotter) är rwnan mälla wini til at göra
missämio SvKyrkobr 35 3.
»runas (runda(s)s), v. refl. [Su. Dial. runas,
rånas, vara brunstig, betäckas (om sugga), para sig
(om svin). Jfr D. O. Zetterholm, Dialektgeogr.
unders. 111 s. 11] kättjas. gestire girnas ok athäffue
haffua commvniter rundas GU C 20 s. 314.
llasciuio ... rundass oc skörheth bedriffua ib (hand
2) s. 65.
»rund, f. Jfr taflrund.
»rundas, se runas.
rundelika (-lige. -lig), adv. rundligen, rikligen.
PMSkr 697 (avskr.). ... at all theris wilie saa
rundelig beleffves skulle emoot laghen HSH
16: 124 (1527, Brask).
runder, adj. 1) rund. o är en rundher bokstaffwer
ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 154. —
välvd, kullrig, falka wilya sithia paa cnom rwndom
och afflangom steen PMSkr 277. 2) rund, frikostig.
Troj 74. — n. runt, adv. runt thvärt um, tvärsöver?
fik ... hakon ... appa sin deel then syndhe delin i
garddenom, som var stoffwan ... och kellarin runt
tiwert vm gardin JTb 81 (1494). — Jfr taflrunder
(Sdw 2: 609).
»rundhet, /. 1) rund form. stadz mwren göris
rwndher wm kringh oc ey ath langhx, thy wm
rwndhetena kan man bäther wmkringh see oc
wärya än wm then mwr. som är firahörnotter
PMSkr 163. 2) rundhänthet, frikostighet. thett är ey
rundheett i höffdingenom räcknande, när han
omillelige vtkräffwer aff almogenom peningcr, och
them rundelige giffwer lekarom, och gäckom ib
697 (avskr.).
runi (rone PMSkr 217. pl. ack. ruhnor FMU
5: 89 (1484, avskr.)), m. [Isl. runi. Sv. Dial. rune,
råne. Jfr D. O. Zetterholm, Dialektgeogr. unders.
III s. 9] L. fargalt. en willir runj Prosadikter
(Sju vise m B) 18 3. ib. ronana hallas fran söna
twå manadha för än the skwla affla PMSkr
217. ib.
Ordbok.
runi, m. Jfr blodh- (Sdw 1: 125), qvidh- (Sdw
2: 229), öghna-runi (Sdw 2: 1169).
»runka (-ar), v. skaka, vara lös. ethices är en
rödher sten haffwandis jnwertis en annan sten som
rwnkar lös PMSkr 47 2.
»runna, /. Jfr räva runna,
»runstaver, m. Se runo slaver,
»runsten, m. Se runo sten.
rusa (impf. rwsa Troj 141. -ad ho. -at), v. 1)
rusa, störta. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f.
sv. ordforskn. 6: 39/. ... för än otallige diefla
rusadho j thet forbannadhe stykket J Buddes b
154. ib. menesteus ... rwsa mot honom mz siith
swärd Troj 141.2) rusta, leva i sus och dus. — slösa.
dispendere rwsa fortära skikka ok ath skilia GU
C 20 s. 193. profundare vt giuta förskingra ok rusa
ib s. 490. — part. pres. slösande, annar war rikir
ok en nidhingher ... annar war en rusandhe man
ok gaff tiggia wilde Prosadikter (Sju vise m B) 186.
»rusadher, p. adj. Jfr blodlirusadher.
rusan, f. slöseri, dispensa se off mykin
for-tärningh ok rwsan GU C 20 s. 193.
»rusare, m. slösare. dispensor ... et dispensorius
... rwsare GU C 20 s. 193. ib s. 214, 488.
»rusk (rosk), n. [N. rusk. Sv. Dial. råsk] skräp,
avskräde, *rask». sigurdh sagde ath var thet swa ath
then sama siktw dukx stykket kom borth med
mek tha foldc thet mino egno röske tha iak thet
vptok swa ath iak thet ey viste ATb 2: 140 (1479).
han hade stolit ena kysta lyten medh kleder ok
annat smat rwsk ok ena taska peninga vtj STb
2: 500 (1490). nye tornit, som stadzins rusk ligger
jnne Stock Skb 8 3 (1519).
ruska, v. rusa. Jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 315.
ruska, /. ruska, lövruska, item en öre for ij
rwskor for gilstugedören HLG 2: 84 (1517). —
om en (vatlen)växt? colimbus bi watu gräss vatu
trvmba ruska ok vatu bäkker GU C 20 s. 121.
•rusning, f. Jfr tilrusning.
»rustning, se röstning.
•rut (roth), n. [Su. Dial. råt, var. N. rot,
ruttenhet. Ä. Dan. rod, rullenhet, nar] var. när falken
giffwer wth roth gönom näswrna PMSkr 284.
ruta (-adhe), v. 1) svärma, röra sig livligt omkring,
stoja. helena ... böd honom (o: Paris) mz syn
maning oc wilie siig nämmer komma j bland andra
them som lekte oc rwtadhc (inter tumullus
luden-cium) j mönsterid Troj 63.
ruta, /. ruta, vinruta. a medicis rute vis cautica
dicitur esse läkia säya hwas är rutho matkth GU
C 20 s. 90. Jfr vinruta (Sdw 2: 989).
rutin (raathen. n. raathet), adj. L. rutten,
stinkande. marcessibilis ... falnath oc raathet GU C 20
(hand 2) s. 120. marcidus ... raathen oc
vanskelig-hen ib. — Jfr for-, genom-, ut-rutin.
•rutirska (rwtherska), /. corcula le idest
iocula-trix skämdagester ok rwtherska GU C 20 s. 149.
rutme (rotme. rötme), m. 1) ruttenhet, det som
är ruttet, caria e putredo lignorum rotme GU C 20
s. 80. 2) förruttnelse, hwad nytta är j thina blodhe,
om jak nidher faar j äwärdheliken rötma SvB 6o
(b. av 1500-/.).
rutna (rotna GU C 20 s. 81; -at MP 4: 234. rötna
GU C 20 (hand 2) s. 120. röthna JMPs 383), v.L.
ruttna, cario as are rotna et est verbum neu et est
proprie lignorum GU C 20 s. 81. marceo ... falna
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
