- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
658

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ruvc

658

ryghellkn

oc rötna oc forwisna ib (hand 2) s. 120. at the saar
... böriadhe röthna oc wordho ffwl mädh
leffwand-his madhkom JMPs 38 3. —- Jfr afrutna.
*ruvc, m. bedrövelse. Se Sdiv 2: 1286.
rya, se ryia, f.

♦rydskomakare, m. = rödliliiskemakarc? ss
tillnamn. mattis skermer rydzskomacare KTb 150
(1433—34).

rydsl, f. L. Jfr skogha- (Sdw 2: 38 8),
vägha-ryd(h)sl (Sdw 2: 1022).

rydsla, f. röjning, röjd mark. Jjr j stubba rytzlo
thre lyti Bjärka-Säby 352 (1370). Jjr N.
Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn 315. — *rydslo mark
(rötzle-), f. röjning, röjd mark. wiidh them
gard-hem (I) som är millan gambla änginna och the
rötzlemarchinna Svartb 415 (1445).

"rydh, /.? och n. röjning, röjd mark. i ortnamn.
Se Sdw 2: 1286, Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 68 ff.
och Kr. Hald, Acta Philologica Scandinavica 21:
119 f. af i 1 torp hether rydhct VKJ 34. J/r
tomtrydh.

rydhia (rydya PMSkr 372. rodhia Svartb 304
(1423). impj. pl. ryddo PMSkr 192. supin. rut
Svartb 417 (1445). röth ib 562 (1513)), v. L. 1) röja
(jord till odling el. bebyggande el. för anläggande av
vägar), dugher hon (a: jorden), tho sculu the rydhia
thet som tiil aker duger och ärya och saa Svartb 399
(1442). j liädenne nw hwgges skogen til at rydya
ther ey skal telnyngana vaxa PMSkr 372. —
genom röjande bereda (åstadkomma el.
iordningställa). ... allom them som ther häfde rut ängia
aath oskipto Svartb 417 (1445). 2) bortröja, än
komme til swärike finna yffnelika nogh / som
brwkado aaker oc ryddo skogh PMSkr 192. —
rydhia bort, bortröja. ... ath han hade ... röth borth
eijnc skogen ok giorth sijg ther aker ok ängh
wtaff Svartb 5 62 (1 513). — Jjr uprydhia och
nyrudder.

rydhia, f. L. Jfr rovo- (L.), skogs-rydhla (Sdw
2: 389). — "rydliio lic (rydhie-), m. lie avsedd att
användas vid röjning. ... en järnspada oc en
rydhie lie, som alment kallas sapuri Svartb (Skokl)
518 (1474). — rydhio mark (rydhia-), /. röjd mark.
... siig tileghnadh olagliga allan skogen och rydhia
marken som ther millen är Svartb 480 (1464). Jfr
rudhmark. — *rydliio sladher (rydio-), m. röjning,
röjd mark. SD NS 3: 454 (1419). — "rydhio äng?
(rydäengh), /. röjd ängsmark. Priv f Sv st 247 (1512).

"rydlika, f. [Jfr Isl. ryd, ros/] rost. j skulin jdhir
ok ey sanka saman rikedoma ällir ligiandhe fee,
j thenne wärldhinne hwar som rydka ok maal
(jfr Matt. 6: 19: nec ærugo nec tinea) tet fornötir
MP 5: 174. ib. Jfr rödhka.
♦rydhmark, se rudhmark.
rydhning, f. Jfr uprydhning.
*rygas (-aas), m. takås, takrygg. MP 3: 94.
"rygben? (rogh-), n. ryggrad. ... slogh roghbenit
forderffuit STb 2: 322 (1489).
♦ryggelika, adv. Jfr oryggelika.
rygger (gen. ryggia i uttrycket til ryggia. dat.
med art. ryggenom Saml 24: 144. ack. rygh HLG
3:10 (1519). med art. ryggen, righin Svartb (Skokl)
532 (1477). röggen Värmland förr och nu 1941 s. 99
(1515, senare avskr.)), m. L. 1) rygg (på människor
eller djur), the j försatten ärw slaa pa ryggen aff
fiendana PMSkr 159. 2) rygg, baksida (av föremål
i allm.). tho lathom wj trickia wort stadz secret

vitherliga pa righin aa thetta breff Svartb (Skokl)
532 (1477). ffästän brädhin harth in til bokina
falla the ey äpte ryggenom Saml 24: 144. 3)
ryggpansar? nilss ... dedit eth harnisk, kräwethe,
j rygh, en peklin oc ij armskynor HLG 3: 10 (1519).

— Jfr fara-, lamb-, lainba-, lands-, nöta-,
svina-rygger, ävensom biärgs rygger (Akt Kungsädr 32).

— til ryggia (til rygia GU C 20 s. 213. the ryggia
SpV 143. til ryggie STb 2:259 (1488). til rygghia
Thomas Varningsbref 3), adv. 1) tillbaka, tha bör
alffuar framgaa och smykkre flardh til rygghia sta
Thomas Varningsbref 3. continencia är mz hwilko
likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia inz
radzsins mattho ok styriso Sp V 143. —- bildl.
driva til ryggia, avlägsna, undanröja, jtem kundo
nokor wara swa onsko fuld som thessa gifft oc
stadga met sinne falskheet kunne äller vildhe till
ryggiä dryffwa Svartb 380 (1439). — ogilla,
förkasta. reprobare tilryggia driffua GU C 20 s. 486.
vnum eligere et alterum refutare ostendit eth vt
vä-lia ok [eth annat] til rygia driffua GU C 20 s. 213.2)
baklänges. — baklänges, närmare början, i fråga om
bok. ... som tilforen opscriffuede äre pa vj:te (6:e)
bladh til ryggie STb 2: 259 (1488). 4) tillbaka, utan
förverkligande. Se Sdw 2: 12 87. ... ath the wildo
hellir giffwa offuir sith liff, än the sislan skulde
athir gaa til ryggia, som the haffdo sik fore takit
MP 5: 164. 5) bort, avsides, jhesus grep han til
ryggia wt fran almoghan MP 3: 339. — *ryggia
fodher (ryggie foder), n. ryggfoder. STb 2: 102
(1485).

ryggia (rygga Troj 164. riggha ib 16O. refl.
ryggas J Buddes b 163. ryghias NMU 1: 129
(1462—63?). pres. pl. 2 pers. ryggen ib 111 (1434).
impf. ryggide STb 3: 21 (1492). rigde Troj 288.
supin. rvggiat NMU 1: 128 (1462—63?)), v. 3)
rygga, upphäva, haffwer then godhe herra ...
kallat och rvggiat sit jnsighle NMU 1: 128 (1462—
63?). ib 129 (1462—63?). Mecht 354. dömen, som
ålder kan ryggäs J Buddes b 16 3. ryggide han eth
köp STb 3: 21 (1492). haffwa the lätith föragotzeth
mästa delen til strandenna, oc swa ryggia sin ordh
PMSkr 17. Troj 164. offwergaff han konwng
forensis dotter oc sände henne atskiliälse breff oc
rigde thz äktescap han haffde lagliga begyndt mz
hanne ib 288. — *ryggia til baka, 1) rygga tillbaka,
draga sig tillbaka, the ... twingadhe them saa ath
the matthe riggha tiilbaka Troj 160. 2) = rygyia 3.
at i thetta ... testament ... i enga handa matta
hindren ... eller töffven eller tel baka ryggen
NMU 1: 111 (1434). — Jfr beryggia och
klofryg-giadhcr.

ryglaka, /. Se Sdw 2: 1287.

ryglakan, n. Se Sdu> 2: 12 87.

♦rygledhis (-ledis), adv. baktill, på baksidan.
bedis iak ärliks mans insigle hartikka jopsons ...
medh mino rygledis up thetta breff FMU 4: 223
(1464).

ryglängis, adv. Se Sdw 2: 1287.

rygtafla (rygh taffle), /. 1) ryggkota, jtem benit
hit kom war ... en rygh taffle STb 4: 370 (1514).
2) ryggrad? nar fölith haffwer ... storan manstadh
... oc jngomlwndom rygtaflan wpstandandis
PMSkr 220.

ryghelika (rye-), adv. 1) jämmerligt, ömkligt,
rysligt, förskräckligt, bar hon i at ropa ryelika
Hel män 232.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free