Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätlikhet
665
rättare
avskr. fr. 1475). rättherligha ib (1429)), adv. L. 2)
rätt, riktigt, tillbörligt, christus som al tingh j
hjm-merike ok jorderike retteliger skikkar Nio handl
rör Vkl 223 (1390, avskr. fr. 1475). claues olsson
rechte handena fore xl marek, ath han ey retteliga
hade lacht snörith j oleff michelsons grvndwal STb
3: 231 (1495). 3) rätteligen, lagligen, rättmätigt, fem
örtugland ... ther rätslikä er mit fädhärne SD
8: 113 (1361). äpther thät the tompth och jordh
vatzstena kloster rättherligha til höre Nio handl
rör Vkl 230 (1429). then godhe herrin är mik
thimm retteligan plictoghir for en hesth ATb
2: 234 (1483). 4) rätteligen, med rätta, med skäl. ath
byakirkiones j (1) deel skal vppa alla sidhor wara
vndhandaghin ther han rätteligan fynnas kan SJ
2: 33 (1477). mädh the dygdena (a: mildhetzins
anda) räknas människion räslika fore gudi agha
alla wärslika rika doma ok swa matte sit
hymmc-rike fortiäna MP 4: 276. — Jfr orätllka.
♦rätlikhet, /. Jjr orätliklict.
rätlüs (-löss), adj. 2) rättslös, som ej får rätt, som
ej jör rättvisa skipad, sa ath menigheten icke clager
sigh rätlöss GPM 2: 12 (1504).
♦rätlöse, n.? Se Sdw 2: 128 8.
♦rätra, /. råmärke som visar rak rågång. Se Sdw
2: 1288.
rätradhogher (rötradeger: -e GPM 2: 83 (1488);
ib 61 (1504). retraduger STb 5: 283 (1520);
Arnell Brask Bil ie. rettradiger: -a ib 15.
retra-deger STb 3: 209 (1495). reth rodhwgir ATb
2: 209 (1483)), adj. rättrådig, som giver rätta el.
ärliga råd. — rättsinnad, trogen, ath niels
bigha-swen war thim eke reth rodhwgir for en bigaswen
ATb 2: 209 (148 3). han ville ware stadenom
ret-radcger j sit embete fore mesterman STb 3: 209
(1495). athi ... warer ... hans nådes ämbetzmen.
höroge lyduge rätradege GPM 2: 01 (1504). jac
loffuar gud ... oc eder hullskap oc rettradiga
trotienist Arnell Brask Bil 15. ib ig. at han skal
ware retraduger j embethe sine, som är waagen
STb 5: 283 (1520).
♦rätradhogliet (rättradigheet), /. rättsinne, trohet.
aldrig hafuer iak annat af honom förnummet än
rättradigheet ehuad andra vele seya HSH 15: 5
(15 26? Brask).
♦rätsinnoghet, f. [Jfr Mnt. rechtsinnich]
rätt-sinne, ärlighet? JMPs 35.
♦rätskyldogher (-skylloger), adj. [Mnt. [-recht-schuldich]-] {+recht-
schuldich]+} skyldig, pliktig, wj ärom rätskylloge till
... ath thiäna warom härra jhesuchristo MP4: 200.
♦rätsökia (retsöchie), v. lagsöka? giorde claus ...
niclis stadztienere fulmechtok at kreffuie sine giel
medh retta och retsöchie STb 3: 202 (1494).
rätta (retta. räta Meddelanden från Östergötlands
Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 91 (1 384).
pres. konj. 3 pers. räthe SD NS 3: 151 (1416).
impf. rette Kumla kyrkas rb 46 (1479). re/f. rettades
STb 4: 314 (1513), 5: 59 (1515). imperat. räth
SkrtUppb 177. retta Brasks Cal 264), v. L. 3)
framsätta (mat). — skaffa? catissan med iij band
aff linför retta til hvara I:c vidior oc 140 blaad joo
rettare jo bätre Brasks Cal 264. 5) rätta, ändra
(till det bättre el. riktigare), bättra, herre karle ii
mark för han rette messebokena Kumla kyrkas rb
46 (1479). 10) avdöma, avgöra, vare thet sva, at
nokre rätte fore kome, som eigh finnas bescrifne
ok uth trychte i laghbokinne, thöm mugha the
Ordbok.
rätta uppå thera edh effter thera bätsta samvit
UrkShist 1: 6 (1436). 11) låta rätlen gä (över),
strafla. med prep. (ut)ivir. fwnnes nagen som then
(o: richesins freed) ville ecke halle vtoffuer honum
skal rettas vthen alle nåde GPM 2: 97 (1509?). —
med ack. (i pass. nom.), ath i villen vare thöm
be-hiälpogh ath rättha honom vth som svärges rikes
förrädere bör ath rätthas GPM 2: 198 (1500). 12)
avrättas, samme dagh rettades en tysk ... hade
stolit iij mark ... ther med dömbdes han til rep
STb 4: 314 (1513). ib 5: 59 (1515). — rätta sik,
2) rätta sig, lämpa sig, ställa sig, foga sig. tha skal
lambert fullelig retta sig effter, at han skal swara
ther til STb 5: 49 (1515). — rätta a, jfr ariitta
(Sdiv 2: 1192), ävensom arättaren SkrtUppb 134. —
♦rätta igen, upprätta, gottgöra, ersätta, dömom wi
ath han ... räthe honum skadha igeen SD NS
3: 151 (1416). — rätta in, jfr inrätta (Sdw 2: 1244).
— rätta up, 1) uppresa, o ihesu räth oss op Skr t
Uppb 177. tha lo th her hanis kröpelin rättha honom
(a: den slagne drängen) vp STb 2: 264 (1480). —
upprätta, reparera. Se Sdw 2: 1288. 5) upprätta,
gottgöra, ersätta, tha vilio the ... retta therres skada vp
aff rikinsens inbyggiare hwar the lcunno STb 1: 18
(1475). — Jfr uprätta. — rätta up a, framsätta
(mat), servera, thz ärw fäm rätthe, som jak skal
rättha oppa ffor edher j affton Mecht 379. —
♦rätta ut, [Ä.Dan, rette ud] straffa. Jfr Sdw 2:
1288. ath fännän motthe rättha them wth BSH
3: 293 (1470?). ... i villen vare thöm behiälpogh
ath rättha honom vth som svärges rikes förrädere
bör ath rätthas GPM 2: 198 (1506). Jfr uträtta. —
Jfr be-, for-, ivir-, o-, ofor-, unt-rätta, ävensom
afrätta (STb 3: 454 (14 9 9)).
♦rätta, /. Jfr orätta, rätter, m. och rätter, adj.
rättare (rätt(h)ere. rettare. rettere), m.L.
2)styresman, föreståndare, tillsyningsman. — överordnad.
Arnell Brask B ii 25. engen är smaswena rettere,
meden the staa vnder wart riis, anner än wi ib
31. ... oc är jngen hans (0: kockdrängens) rettere
vtan mestercocchen ib 36. 3) uppsyningsman,
gårdsfogde, rättare. VKJ 52 (1466). ib 67 (1466),
109. Uppl Lagmansdomb 9 (1490). jöns clemitson i
brytiagarden sancta clara rettare ib 106 (1491). ib
86 (1493). HSH 15: 2 (1514). jtem låte hwar fogte
rettaren eller landboan sielffuan framföra sit
landgelle Arnell Brask Bil 17. 4) värdare, skipare?
Jfr Sdw 2: 1288. ehn godher konungh prijssas och
kalles ... lagens rättcre PMSkr 676 (avskr.). 5)
domare, lagskipare. Se Sdw 2: 1288. lisle monges
wort zaker xl mark, fför tet han hadhe sakt, at
borgemester och radit skulle jcke ware hans
rettare, tha the skiffte aruit effter oleff STb
4: 337 (1513). VgFornmt II 1: 8 (1521). — Jfr
uprällarc (Sdw 2: 855). — *rättara dagher, m.
rätlegångsdag, domstolsdag. Prosadikter (Barl) 59.
— ♦rättara dome (rättare-, rettare-, rettere-), n.
en rättares (i bet. 2 el. 3) tjänstedislrikl. the otta
archebiscops landbo, som Iiggia i gerwala
rettare-döme widh stäkidh Lagerbring Saml 2: 286 (1459).
ramstha ängh ligger tiil hwndhzgraan rättaredhöme
i Gerna sokn VKJ 249. Vg Fornmt I 8—9: 103
(1508). ib. — ♦rättara foghate (rettare-. rettere-.
retter-, -(f)fogte. -(f)foithe SlÄmb 179 (1513), 182
(1514)), m. = rätta foghate. SlÄmb 185 (1515),
187 (1516), 190 (1517), 193 (1518), 195 (1519), 197
(1520). jtem puluerhus oc bössehus skole retter
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
