Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röskära
673
röveri
♦röskära (pl. rööskärw Uppl Fornmt 46:203
(omkr. 1513)), f. skära avsedd för vasskörd.
♦rösor, f. pl.? lymfkärlssvullnad i ljumskarna.
boa laara swlme commvniter rösor ok rodme GU
C 20 s. 5 8. Jjr rös.
röst (rööst SvKyrkobr (Lucid B) 224. Se Sdw
2: 12 89), f. L. 1) röst, stämma, gudh wil loffwas ...
ämwäl openbarleca mädh rösthne oc gärningenne
JMPs 491. —- läte, ljud. diwrsins riwtande röst
Prosadikter (Barl) 38. ludhren scal bläsä ... til
hulka rööst alle dödhc ... opsta SvKyrkobr (Lucid
B) 224. 2) röst (vid val). — omröstning? samma
dach vört ffogitten och radit swa ens effter rösten,
at laghboken bliffuer vijdh makt om then artickel,
ath (o.s.v.) STb 3: 183 (1494). 3) rösträtt, talan;
befogenhet, englcka ... haffuer giffuit sina hustrv
marina hwan iij:e pening j lösth och j fasth ...
huilket hon och medh sama rösten hanom och j
gen giffuith hade, bade j lösth ok j fast STb 3: 193
(1494). SJ 2: 258 (1494). — Jfr barna-, glädliis-,
svana-, thordyna- (Sdw 2: 721), thordyns- (Sdw
2: 721), ängla-röst (Sdw 2: 1125).
♦röstf fi. [Mnt. rust] hake på sidan av ett harnesk
för stödjande av fälld lans. han lagde siith glaffwen
j rösted oc rände tiill deiphebum oc stäk honom
Troj 204.
♦rösta (-adhe), v. ■— "rösta um kring, hälla
omröstning, tha röstades om kringh med radit och
the friborne men ... om örians rät STb 5: 232
(1519).
röster, m. 1) röst. (?) saghde mädh innirlika
rösthe Hel män 261. —• läte, ljud. mz huassaste ok
rädheligaste ludhrens röste SvKyrkobr (Lucid B)
224. 2) röst (vid val o.d.). haffuom wij ... thetta...
statutum ... alle endräkteliger mädh enom rööst
(enstämmigt, enhälligt) sammansath Nio händt rör
Vkl 224.
röster (-ir), adj. 2) ståtlig, reslig, en röstir man
gik främst Hel män 205. 4) tapper, käck, rask,
duktig, utmärkt, han är röster man i sinom hugh
oc fulföör til siin athäffwc Prosadikter (Karl M)
267.
♦röstliughnedagher? m. femte söndagen efter påsk
(»vocem iucunditatis»)? Jjr II. Rosman,
Bjärka-Säby 1: 361. åhrom ... mccclxxxiiii nesta
lögerda-gen (var. röst hugne dagen) effter påska dagh
Bjärka-Säby 1: 361 (1 484, avskr. resp. avtryck jrån
1600-/.).
röta (rötha), v. vråla, rårna. PMSkr 227.
röta (impf. rötte), v. — ♦röta nidlier. röta ned,
fördärva genom (hus)röta, låta förstöras av husröta.
efftir thy at hon haffde sitidh lenge i gardenom
leghalöss ... oc rötte nidir husen ATb 2: 63 (1476).
Jfr nidlierröta.
röta, f. röta, ruttenhet. jtem fogten see ... til
om bygning, röta oc hegnath Arnell Brask Bi. 17.
Jfr huså röta.
♦rötan, /. bol, råmande. bäter thäkkis gudhi
hunda roop oc oxa rötan än orena prästa sånger
SvKyrkobr 63.
♦rötamanadher, m. rötmånad. Jfr K. G.
Ljunggren, Almanackorna och del svenska ordförrådet 66
ff. swinen skulo aff by, for än röta maanadin
korn-ber STb 2: 10 (1483). ib 95 (1485).
rötellker (-lighin. n. röthelegit GU C 20 s. 505),
adj. åt förruttnelse hemfallen, förgänglig, tu som än
är rötelighin ok dödheligin SvKyrkobr (Lucid B)
237.
♦rötinger (röttingh), se rytlnger.
♦rötlask, se rödlilask.
♦rötma, f. ruttnande, förruttnelse, tha iach
nydher far j ewerdeliga pina och rötma SvT 04.
röva (-ar. -adhe. -adher. impf. reffuade S Tb 1: 171
(1478). roffuade ib 3: 192 (1494). supin. roffuet ib
4: 8 (1504)), v. L. 1) röva, med våld borttaga,
bortröva. med sakens ack. ty han reffuade en kniff S Tb
1: 171 (147 8). 3) röva, plundra, beröva, med ack.
(i pass. nom.) betecknande den som plundras el.
från vilken något rövas, hans stadde drengh war
skýnnet och röffuat pa oppenbara gathu STb
3: 250 (1495). han ... hade ... röffuat twå vnge men
ib 454 (1499). — med personens ack. och sakens
beteckning föregången av prep. af. hwi syons
dötther wardha löffwadha aff swa dyrom
andheli-kom prydilsom SpV 130. jak takkar tik ... som
wilde ... j gabbiise klädhe föras oc aff thinom
eghnom klädom röffwas SvB 523 (b. av 1500-/.). —
med sakens ack. och personens beteckning
föregången av prep. af. pedhir ... röfuade af hanom xv
öre pga ATb 1: 201 (1464). ban hade roffuet aff en
swen eth aremborst STb 4: 8 (1504). — "röva af,
frånröva, med våld fråntaga. ATb 1: 269 (1467). at
han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her
pa bron STb 4: 281 (1512). Jfr nfröva. — röva
bort, bortröva. STb 3: 192 (1494). — ♦röva ut =
röva bort. sköfflandes och röffwandhes vt almogens
rykedomar PMSkr 674 (avskr.). — *röva utaf,
frånröva. med personens och sakens ack. MP 4: 6 7.
han röffwade mik mith vtaff STb 1: 409 (1483).
— Jfr be-, for-röva.
♦rövanskap, n. röveri. latrocinium ii röffwanskap
GU C 20 (hand 2) s. 67.
rövare (röffuere STb 2: 528 (1491)), m. L.
rövare, latro röffuare GU C 20 (hand 2) s. 6 7. ib. —
ss tillnamn, thorstano röuare SD 8: 63 (1361). SJ
2: 87 (1482). remer röffuere STb 2: 528 (1491). Jfr
lydeke röwer KTb 124 (1465) (Mnt. rover). — Jfr
sio-, strok-rövare. — rövara hoper, m. rövarhop.
Hel mån 206. — ♦rövara lius, n. rövares bostad.
mith hws som är kirkion thät är eth räth bönahws
än tha j görin aff hona eth röfware hws MP 4: 162.
SkrtUppb 302. — ♦rövara kompau, m. satelles
... ilgerdis man röffuara konpan GU C 20 s. 546. —
•rövara skip (-skep), n. rövarskepp. GU C 20 s. 413,
450, 549. — rövara skiul, n. rövarkula. Su 428. —
♦rövara svürdh (röffuare swerdh), n. rövarsvärd.
GU C 20 s. 576.
rövas, (-hwas GU C 20 s. 3 8, 71), m. = rörvas.
the skulu haffua frit theris fiskeri oc röwasse vndi
thöm thegom som theris stangfal tilsigher Svarlb
444 (1451). ib.
röveri (röffvari ATb 3:284 (1514)), n. röveri.
ATb 1: 180 (1463). Jfr roverl.
Ordbok.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
