Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674 saglin
s.
sa (saa. sswa GPM 2:296 (i508?). refl. swas Saml.
6: 175 (1495). pres. saar SvKyrkobr (Lucid B) 192.
impf. sådde ATb 1: 251 (1466). refl. saddis VKJ
125. part. pres. saandhe MP 5: 133, 134. part. pret.
ack. m. saddan ATb 1:251 (1466). sooddan Svarlb
400 (1442). pl. ack. n. soodde ib 525 (1477). sapin.
saat SkrtUppb ibi. saet SvKyrkobr (Lucid B) 192.
sooth Svartb 524 (1477?); BtFH 1: 202 (1509). Jfr
E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff, B. Sjöros,
Nysv. studier 6: 82 ff., V. Jansson ib 27: 113 ff.),
v.L. 1) så, beså. tho wij haffuoni antwordit
preste-nom sooddan aaker Svartb 400 (1442). ok sydhen
for:de sädislandh vnder hermälax jgeen bade
soodde ok osaadhde ib 525 (1477?). lauris iönson
sålde laris hakonsone een vreth saddan ATb
1: 251 (1466). 2) sd, utså. eg. och bildl. om hon
haffuir ... saat osämio SkrtUppb 191. po them
saddis fordhom 18 skiipper korn VKJ 125 (l48o).
FOVkl 214. ATb 1:251 (1466). the som haffde
sooth skulu skära sädhene Svarlb 524 (1477?).
swa som thz jnthe skadhar hweteno om tyufuen
thz stiäl ok saar, swa wäl växer thz effter hans
saaning som rätter äghäre thz saet häfde
SvKyrkobr (Lucid B) 192. jhesus, som nidhir kom aff
hymerike ... medh synom helgha kennedom,
saandhe han j människionna hyärta, ok lärdhe them MP
5: 133. ib 134. vil thw saa äple kärna Sex ekon Ir
265. fatigx mans bukär är fether aker thz forgaas
ikke ther swas vtj Saml 6: 175 (1495). rogh til at
sswa GPM 2: 296 (1508?). -— (?) item söddes jak
hösth i berby iiii pund rog HLG 3: 105 (1528).
— Jfr i iisa och osadher.
sa, se sva.
sabel (sabell), m.? pälsverk av sobel. Hist Tidskr
1943 s. 24 (1470, samtida avskr.) en rödh flogels
hatt fodrad medh sabell ib 25.
sadh (pl. sadha), /.? L. och »sadher? m. sädor,
kli. ss enkelt ord anträffat endast i pl. ffurfur ...
sadha mas ge ok klyy GU C 20 s. 301.
sadhla, v.L. Jfr afsadhla.
sadhul (sadill VKJ Bil 282 (1466)), m. L. sadel.
Jfr klöf-, klyf-, staka-, säkkia-sadhul. —
sadhla-makarc (sadla-, sadhala- KTb 152 (1436)), m.
sadelmakare. ss tillnamn. KTb 152 (1436), 127
(1473), 91 (1474). Jfr sadhulmakare.
»sadhulknapper (sadel-), m. sadelknapp, swärded
stadnade ey foren wiid nafflan jämpte
sadelknappen Troj 113.
sadhulmakare (sadul-. sad(h)il-, sad(h)el-,
zadel-makere SSkb 18 (1501—02). zadelmaker ib 257
(1507—08). salmakare Stock Skb 256, 264 (1525—
26). salmagare ib 264 (1525—26)), m.
sadelmakare. sellarius ii sethe oc sadhelmakare GU C
20 s. 563. — ss tillnamn, hakon sadulmakare
ATb 1: 244 (1466). ib 324 (1470). STb 1: 47 (1476).
SJ 2: 16 (1476). SSkb 18 (1501-02), 257 (1507—
08). Stock Skb 21 (1516—17) 256 (1525-26), 264
(1525—26). — Jfr sadhla makare.
saffran (saffram GU C 20 s. 155), n. saffran.
STb 2: 462 (1490), 5: 176 (1517). Jfr lärnsaffran.
— »saffrans liter, m. saffransfärg, (hög)gul
färgnyans. iomfru maria haffdhe en mantol mz
saffrans lidh ... saffrans lithin teknadhe hänna
ödhmiukt Mecht 183.
safir (saphir), m. och n. (Prosadikter (Joan
Prest) 349). safir, eth annath palladz haffwom vi
som ... är giorth mz smelte gul och dyra stena och
skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349. eth
hus wt huggit som j rödhan saphir Mecht 23 4. en
gulring medh en saphir Hist. Tidskr. 1943 s. 26
(1470, samtida avskr.). MP 3: 485.
sagli (saagh. sogh: -in VKJ 171; -inne ib 109.
pl. saaghar SvKyrkobr (Lucid B) 176. saagher
PMSkr 139. saager Arnell Brask Bil 26), /.
[Mnt. såge] 1) såg. Jfr B. Collinder, Nysv. studier
1927 s. 211 ff. thesse smedhsens vghn eller äsya
äru äucrdeliga dröfuelse ... fälär ok saaghar äru
bakdantaranna thungor ok thender SvKyrkobr
(Lucid B) 176. PMSkr 139, 503. Arnell Brask Bi’
26. 2) såg, säg kvarn, sågverk. VKJ 16 9. 1
fiske-bäk, thär soghin stodh fordhom ib 171. 3) ett slags
stridsordning, en annar skikkilse är som kallas
saagh oc gaar före spetzenom PMSkr 155. —
»sagha bladh (saga blad), n. sågblad. VKU 19,
23 (1541).
sagha, v. [Mnt. sägen] såga. — sagha af (saga-),
såga av, avsåga, winträdh saghas aff widher
jordena thär thet är stadogth PMSkr 319. ib 325.
Jfr afsagha.
sagha (saga. sågo), /. 2) underrättelse, berällelse.
saghan foor thär aff widharla ok lankt i/eZ män 208.
paffagonie rike ... som ... gar lythen sågo aff Troj
102. 4) tal, prat. tha likowäl lather jak then sagona
(o: att jag inte skulle vilja återvända till Vadstena)
ga för sigh PMBref 318 (1512). •— Jfr bonda-,
lagb-, ledh-, ne-, san-sagha. — sa||lin man (sagu-.
såge-), m. sagesman, wi dömdom per karsson
lidugan ok lösan fra fordom sona om fornämpt
ärinde (0: en beskyllning för stöld) for thy ath han
kom sina sagumen fore ATb 1: 104 (1459). STb
5: 61 (1515). han skall lathe komme sin sageman
jnnan sancti johannis tid ... som för honum hade
sagt, at mester gerd war kornen j eth ont rygtä
ib 104 (1516).
saghare (sagare. saagare), m. sågare. saagaren
offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar
... som saager, filar Arnell Brask BH 26. — ss
tillnamn. KTb 159 (1 445). VKU 17 (1540), 19
(1541).
»saghlrska, f. hustru titi el. änka efter en sågare.
— »saghlrsko pika (sagerska-, saagerska-. -piga),
f. piga hos en sågarhustru. STb 1: 414 (1483), 2: 139
(1486).
»saghlöpare (saff-), m. sågblad? såg av visst slag?
gaffs holwast v mark for safflöpara til resa verkit
SSkb 235 (1508).
»saghlöpinger (saff-), m. = saghlöpare? vj öre för
safflöpingä til tornid Stock Skb 83 (1519).
saglin, f. 2) yttrande (i en rättsfråga el. i en sak
som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. Svartb
321 (1426). haffuer ok nagar deelin forbätrath
thet lian i wäria haffde epter goda manna saghn
ok met ordhom skal honom thet widerleggias ib
371 (1439). — Jfr untsaglin och säglin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
