- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
675

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

saglioblok

075

saker

*saghoblok (saga-), n. stock avsedd att sågas titt
bräder el. till mindre stockar, sägstock. affradh är
4 pund smör oc 50 sagablok til forswik hugha
VKJ 171 (l 48O), ib 176 (1480).

’saghobrädhe (sågo-, sogha-. -bräde, -brede), n.
sågad bräda, aff gardher oc soghinne i forswiik
100 tolffter soghabrede VKJ 169. VKU 73 (1553).

sagliomästare (saga-), m. sägmästare. Arnell
Brask Bii 7. — ss tillnamn. Trolles Jb Bil 16 4
(147 6, nyare avskr.).

saghoqvärn (saagho-. saga-, -qwarn), f. sågkvarn,
sågverk. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 218. VKJ
1 69 (1 447). VKU 19 (1541).

saghospan (saagho spaan), m. sågspån, saagho
spaan granner PMSkr 385.

*saghostokker (saaga-), rn. sägstock. Arnell
Brask Bii 2 6.

"saghotimbcr (saaga-), n. sågtimmer. Arnell
Brask Bil 26. wedestokka oc saagatimber ib 28.
*saghul, adj. Jfr sansaghul Sdw 2: 317.
saian (saijen. saýen), f. ett slags fint ylletyg. STb
3: 268, 269 (1496). — *saians hatter (sayens-,
sayans-), m. hatt av saian. STb 2: 54 3 (1491). ib
5: 235 (1519). — *saians troia (saýens-. sayns-.
zaýens-. sagins-, säginz-), f. tröja av saian.
sayns-tröja Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1434. tha
togh han aff hanom eth silffbelte kapo oc
säginz-trögio ATb 1: 342 (i47i). STb 1: 331 (1482), 3: 304
(1496). ib.

sak (saale. pl. -ar. -er), f. L. eg. strid, tvist. 1)
tvistemål, rättssak, rättegång, mål. Jfr T.
Wennström, Lagspråk och lagtexter s. 313. winna j
sakom oc käremalom JMPs 540. galactides är en
sten...j saker gör han förnomstogan PMSkr 474.
2) käromål, anklagelse, beskyllning. Se Sdw 2: 1289.
ware thz swa at thänna källan kwnne wttörkas . .
tha matte thu mz räth föra här nakra sak (causam)
oppa, om thänna andans opfyllilse ällir fulbordhan
SpV 524. vor engeste hoxswalen är at wi wethe
oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen
sak aa bak HSH 16: 81 (1527, Brask). 3) orsak
till anklagelse el. fällande, sak, skuld, brott. Se Sdw
2: 1289. jak bekännis mith forledna smittoga
liffwerne mina saker oc forsymilse SvB 497 (si. av
1400-i.). han thok wppa sik aldra människia saka
(necessitates) SkrtUppb 46. 4) böter, forbiuthum
allom mannom vnder xl marka sak at hindra ...
thet sama goz NMU 1: 59 (1357). konungens ok
stadzsins sak STb 1: 337(1482). the saak oc sakefal
som mik ära til dömd SvSkr 1: 4o (i5 04). 5) orsak,
skäl, anledning, är hon (•>: Maria) alt mankönsins
summa helsamlighin sak, ok äwinneliko
wäl-signilsenna ära (totius summa salutis humane causa
el gloria benediclionis eterne) SpV 2 00. här äptir ...
skal enkte wara wthan liws ok liff, for thy thz
takir tha sakin thera ända ällir skugga (cessavit
horum causa vel umbra) ib 251. likawäl nödhgadhos
the bliffwa i öknenne i xl aar, saken här til war,
thy at the willo ekke känna ällar wetha herrans
wägha JMÖ 19. ib 24. hwilkit iak wil bewisa mädh
triggia haanda saker SkrtUppb 147. JMPs 291,
398. jak (3: jungfru Maria) war högxsta sak nästh
gudhi, til christi mandoms anammilse ib 487. —
orsak, skull. sing. el. pl. i förbindelse med ett
föregående for. for saka slika hugga tha wordir os
mykit k m k Prosadikter (Karl MB) 314. — for sakar
skuld, därför, jör den skull, fore thenna saka skul,

skal jnghin vndra MP 5: 7 5. 6) fall, händelse,
omständighet, förhållande, thaa skodade the
clarlighan ath waaridh saa saker thee fördon thaa
hem ... thaa skulle han faa en orättan dödh
Prosadikter (Sju vise m C) 226. ecke viste jach
rättere än the wore rätferdige j theris ärende ...
vtan hade thet sua sak warit, at jach hade thet
vist ... FMU 5: 24 (i48i). Jfr sakc. — Jfr en-,
hovudh-, klärka-, konung-, konungs-, lif-,
provasta-, pänninga-, skrok- (Sdw 2: 397),
stads-, svepe-, tliingmala- (Sdw 2: 706), tliiuf-,
vänslo- (Sdw 2: 1041), värulds- (Sdw 2: 1064),
örlögs-sak (Sdw 2: 1179), ävensom sake. —
sakafal (sake-), n. 1) =sakfal. bar ban op ...
gin-gärdh oc sakafal Arfslv 19 (1461). the saak oc
sakefal som mik ära til dömd SvSkr 1: 40 (1504).

saka (sacha. -ar, -ade), v. eg. strida. 1) anklaga,
klaga på, rikta klagomål mot el. om. med prep. (in)
pa. hwo ther oppo sakar, then wiliom wi framdelis
rätta Uppspriv 12 (1444). han aldrich kunne eller
formatte ther pa sacha eller vmthale SJ 2: 180
(1490). ... ok jngen hijt kom och sachade pa
for-scriffne sccker STb 2: 551 (1491). ib 3: 125, 126
(1493). ath nagen ... ville med naget eptertall ad
sake in pa forscriffne arffucskipte ib 5: 249 (1519).
— Jfr o-, pa-, ran-, svepe-, upa-, ur-, vidher-saka
samt osakande.

*saka, adj. oböjl. Jjr o-, ur-saka.
*sakan, f. Jfr ran-, vidher-, ur-sakan (Sdw
2: 864).

♦sakare, m. Jfr svepesakare.
sake (zake STb 2: 40 3 (1489). zache ib 339 (1489).
saka KTb 55 (1426); NMU 1: 112 (1437)), /.? 1)
= sak 1. thär medh skal all stucke ok sake dödh ok
qwit wara som j mellan clostrit ok erie lassan
hafuer warit KTb 66 (1431). 2) fall, händelse,
förhållande, i ultr. vare thät sake at [Mnt. weret
sake dat], vore det förhållandet, att. Jfr G. Mattsson,
Konjunkliven i fornsvenskan 223. än waret saka
thet iacob ... eller hans ärfwingia sculdo thet hus
annat sin wpbyggia tha sculu the ... KTb 55
(1426). NMU 1: 112 (1437). vare tet zache ath han
schade finge ... tha ... STb 2: 339 (1489). ib 403
(1489). waare thet oc swaa sake, at ... NMU
1: 157 (150 8). warith sake werdig herre fader
han ey kome kwnne S. Gustafson, Hemming Gadhs
språk 1: 20 (1509? II. Gadh). Jfr sak 6.

saker (sakir RP 2:71 (1385). sakker ATb 1: 19
(1453). zaker STb 1: 1 (1474). zacer ib 5:268
(1520). zach ib 4: 101 (1505). ack. pl. m. säkre
Svartb 474 (1462)), adj. L. 1) saker, skyldig, brottslig.
för then skuld o mäktog drotnigh gör thz när
konungenom, at för skullat faal i pinona maghe
sakom opplösas (reis ergo fac regina / apud regem
ut ruina / relaxenlur debila) JMÖ 189. 2)
sakfälld, skyldig (till böter eller annat straff). Jfr
T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 536.
gudz-siuiospiäld, hordom oc annor stykke som han war
biscopenom sakir fore RP 2: 71 (1385). ther var
han sakker til tre mark ATb 1: 19 (1453). dömpde
jak ... them aff palaka (!) säkre tiil iij marker for
awärkan Svartb 474 (1462). STb 4: 101 (1505). ...
wore han saker aa ni markorn HSH 17: 185
(1524). —- med dat. el. ack. ingridh var sak iij mark
före laghagärdh ATb 1: 282 (1468). ib 303 (1469).
STb 1: 1 (1474). at ey dödhen owarlika
komman-dhis, opfinne os saka äwärdhelikom dödhe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free