Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saktmodhas
677
salta
•saktmodhas, v. refl. lugna sig, stilla sig, dämpas.
deflagro ... ilfenas oppenbara ok ilsko afflägia
saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170. defremere
starkliga harmas ok saktmodas ib s. 2 90.
saköre (zacöre STb 3: 466 (1500). zacör i’i>(l500).
dat med art. sakörando STb 1:342 (1482). ack. med
art. saaköran Arnell Brask BH 15), ni. L. saköre,
böter. ... allan halfuan sakören som innän tymän
falder Rydberg Tr 2: 245 (1357). bödz longe laurens
... ath fornögia mattis hermansson stadzsins
saköre STb 1: 257 (1480). konungxsins ok stadzsins
saköre ib 304 (1481). at fornempde ha|fver
tomp-töre oc halfver saköre af strengencs stad hörde
biscopsbordena til Hist Handl VIII: 47 (1485). —
*sakörisgäddn, /. gädda som gives ss böter. FM
607 (1513).
sal, m. sal, palats, ansenlig (i sht för festligheter
avsedd) byggnad. Jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 580, 647. Jfr slänga sal (Sdiv 2:
347).
sala (zala), /. säljande, försäljning, kcnnis ...
mik hafua salt ... en halfuan gardh ... som ey är
gafuum gifvit ok salum salt SD NS 3: 305 (1418).
öl bryggia til salu STb 1: 8 3 (147 6). hon war ey
aff sin bonde set j gatabodh for salu ib 4: 11 (1504).
(?) huilke ijc mark ... meybom ok hans kock
bekende thöm aff strobuck annamet haffue och
framdelis antwordit hinrik niebode pa hans zalu
(mö/7, fel för zala, gen. av säll) vegna ib 149 (1507).
Jfr ölsala.
♦salamander (salemundher. pl. salamandra), m.
[Grek. salamandra] salamander, thu (o: jungfru
Maria) hafwir then villa pellicanus
fangit./sale-mundher hafwir aff eldan til thic ganghit SvRimd
50. mz oss ära orma som hetha salamandra som
dragha silke samen Prosadikter (Joan Prest)
347.
sa|d (saald:-z Tunberg, Sv. medeltidsreg. 69
(1435). sal RP 2: 398 (1400). säll VKJ 186 (1480).
saal GU C 20 s. 154; VKJ 183. saall Vg Fornmt
I 3: 12 (1475—1477?)), n. 1) såll. cribrvm bri saal
ok resil Gu C 20 s. 154. 2) ett slags rymdmåll (för
säd o.d.; = 6 skäppor?). Se Sdw 2: 1289 och jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751 och L. Forner, De
svenska spannmålsmåtten 160 //. RP 2: 398 (1400).
1 »saaldz» jord ... 4 »skäpna» jord Tunberg, Sv.
medeltidsreg. 69 (1435). affradhit är 5 saldh miöl
VKJ 183 (1447). ib. ib 186 (1466). XII saall biwgh
Vg Fornmt I 3: 12 (1475—1 477?). — Jfr liar-,
humbla-, rogh-sald.
säll, m.L. säljare. Jfr under sala.
♦salikhet (salighet, salughet. saloghe(e)t. salaghet
SvB 262 (senare h. av 1400-/.). salgheth FMU
5: 111 (1485)), f. [Mnt. sälicheit] lycka, lycklig
utrustning. Se Sdw 2: 12 89. — lycka, sällhet,
salighet. Se Sdw 2: 1289. hwan dagh tha läss en aff
warom systrom ena vigilias ... alla rikesens
konunga oc drotninga oc alla alment swerikis rikis
inbyggiara. liffuondis oc dödha. hilso oc salughet
Vårfrup 139 (1458). beatitas ... salugheth GU C
20 s. 51. faustitudo ... saloghet ib s. 258.
mildaste frälsare, minz tik haffua takit wara
ysälhedz wanskilse fför mina sahvghet SvB
20 (b. av 1500-/.). STb 5: 188 (1518), 316 (1520,
Kop). PMSkr 149, 703 (avskr.). ... ingen skulle
dyrffues nogra förenämnde lutters dicht eller
böker ... sälie eller kööpa heller ibland wor
christne allmoge forderffuelige uthspriida emote
thercs sieless saloglieet oc helsa HSH 13: 53 (1524?
Brask), ib. — Jfr lyksaloghet och sälelikhet.
♦salla (pres. refl. -as. part. pret. -ad(h)er. imper.
saalla PMSkr 547 (avskr.)), v. sälla, kasta jordhena
aff rothommen oc salla alla jordena rena PMSkr
328. ib 329. sandher görs aff stenom stötandis them
söndher oc sallas ib 302. tak twå dela kalk, oc en
del salladha asko ib 398. ib 547, 620 (avskr.).
sallat (salath), m.? sallad, lactuca saliva Lin.
raa rätikia i skiffuor oc salath ther owan oppa
Sex ekon tr 271 (ur matsedel). HLG 2: 82 (1516).
salmber (psalmer), m. psalm, större delen i
theras (0: Vadstenanunnornas) wikusangh är i
psalmomen äller psaltaren JMÖ 4. organon ... j
hwilkom dauidz psaltara psalma sunghos JMPs
453.
salogher (saligher. salager: -a SvB 127 (mol si. av
1400-/.). best. m. så|ge MP 4: 37), adj. arm, stackars.
saloghom siälom j pynonne til frälsilse Mecht 226.
... giffucr ... for min salighe kröps lägerstadha
malgha godz Svartb (Skokl) 5 39 (1479). the salaga
siäla i pinone äru SvB 127 (mot si. av 1400-/.).
thän enfalloghe salge mannen forstodh ey
diäfwl-sins swik MP 4: 37. Jfr o-, un- (Sdw 2: 827),
van-saloglier.
♦saloghet (salug-. -heyt), f. armhet, elände,
ynkedom, o maria glädhz aff thy, ath thin son
föddhis aff tik ... för thy at wy warum för j ware
helso, ok salugheyt duli stumme ok fakunnoghc
SvB 265 (senare h. av 1400-/.).
salpeter (salpeyther SSkb 194 (1506). salapeter
ib 30 (1502). saltpeter Stock Skb 121 (1519);
ib; med art. -petred ib. saltpeeter ib 36 (1517).
saltpetter ib 300 (1519 Skip); STb 5:279 (1520);
PMSkr 6 40 (avskr.)), n. och ♦salpetra (salt-),
subst. [Mlat. salpetra] salpeter, änders rut gaffz
ij mark v ortuger för thet han hade vtlagt för
saltpeeter oc puluer säcke Stock Skb 36 (1517). et
fat saltpetra ib 8i (1519).
♦salpeterkätil, m. kittel för framställning av
salpeter. Skotteb 436 (1469—70, Kämn).
♦salpetermästare (ssalpetaremesther), m. ledare
av salpetertillverkning, mesther hanss myn herress
ssalpetaremesther ATb 3: 381 (1530).
salsa, f. 2) saltlake. PMSkr 354. — salso gräs,
n. Se Sdw 2: 1289. — Jfr ätikio salsa.
♦salsan, /.? salt mat. salimentum salsan nota
salimentum est omnis res salsa vt piscis et
huius-modi GU C 20 s. 540.
♦salser (salseer. salsar. saltseer Brasks Matordn
4), n.? [Mnt. salsër, /1.] såsskål; (litet) fat. Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 250. ... theen, salseer,
som hon hade stolit STb 3: 403 (1498). jtem til
steek syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 270.
ib. sinap paa saltseer paa huart fath Brasks
Matordn 4.
salt (sällt), n. L. salt. Se Sdw 2: 1289. gamalt
affrad waar 2 twnnor salt VKJ 159 (1447). sällt
är huarken steen eller malmer PMSkr 635 (avskr.).
— bildl. pater noster oc aue maria, ärw gudz
wisdoms salt JMPs 452. — Jfr baie-, grof-, gul-,
iuta-, kolbergs-, ryza-, tramna-, traven-salt.
salta (-ar), v. 1) salta, blanda med salt, göra salt.
frico cas care ... salta math GU C 20 s. 292. —
bildl. pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms
salt, mädh hwilko cristna människio hwga saltas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
