Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
si|||lning
700
slid
elskadhe forbannilse oc hon skal honom koma ok
han wil ey haffwa signilse. oc thy skal thz fra
honom längias SvKyrkobr 42. — Jfr
afgudha-(Sdw 2: 1188), väl-slghnllse.
»slglining, f. Jfr unt- (äv. Sdw 2: 830),
vidher-(Sdw 2: 959), väl-sighning.
»sihar (sii-), n. [Sv.Dial., N. sihår] nöthår (nyttjat
bl. a. som drev). Jjr E. Lidén, Ark. j. Nord. Fil.
•19: 297 /. j mark for thiäre oc ij öre for siihar
Skotteb 400 (1465—66, Kämn). Jfr si.
sihvalver (s/hwalffuir MP 5: 65. n. sihwalt Mecht
149), adj. rund. hon (o: hallen) war sihwalff
Prosadikter (Karl M) 253. eth sihwalt bordh Mecht 149.
sihwalff torn GU C 20 s. 119. en speghil är
sy-hwalffuir aff sik vmkringh, vtan lyk[t]an ok byrian
MP 5: 65. — upphöjt rund, valvlik, kupig, kullrig,
konvex; äv.: klotlik. j ens kranz liknilse hwilkin
fuller war mz sihwalwom knöpom ällir knwthom
Mecht 150. hans hofudh är trinth eller sihwalfft
som een cirkel SvKyrkobr (Lucid B) 135. GU C 20
s. 138. ib. globus bi lclooth ok sihwalffth inde
globosus a um sihwalffuer ib s. 318. Jjr slval.
»sik, f. [Sv.Dial. sik] sidlänt ställe, ena äng i
jädrom oc liggher i sikene VKJ 87.
sik (ack. sich STb 3: 432 (1499). sig ATb 1: 107
(1459). sigh GU C 20 (hand 2) s. 103; STb 4: 89
(1505). seg ATb 2: 123 (1478); Trolles Jb 62;
PMSkr 446. segh ib 462. gen. sin JTb 23 (1460);
BSH 5: 395 (1510, H. Gadh). Se Sdw 2: 1292), pron.
pers. re//. L. Jjr C. A. Ljunggren, Om bruket aj sig
och sin i svenskan (1901). 1) sig. med hänsyjtning
pä satsens subjekt, ath ... jöns ... kördhe ... niclis
... fra sinne hustru oc loth han sia hem til sin JTb
23 (1460). lluminosus ... claar off sigh sälff GU
C 20 (hand 2) s. 103. thet öde torp ... som the ...
seghe seg eghe Trolles Jb 62. erkebispen will jw
draga mik in til sin i thet breff jack fik BSH 5: 395
(1510, H. Gadh). borax är en sten ... haffwandis
mith j segh som eth ögha PMSkr 462. — dat. el. i
dess ställe ack. jör sig, jör sig själv, särskilt, the
(a: tre korpar) sculu alle burth flygha the tw sik
som j dömen saman oc then ene sik som j enan
dömen wara Prosadikter (Sju vise m B) 216. cristin
sålde ... larins ... ena bryggepanno for vij mark
for wtan gardin pannona sig ok gardin sig ATb
1: 107 (1459). — ack. i förbindelse med verbet vara
i vissa uttryck, i vilka del till grund liggande
kasus-begreppet är mindre tydligt, ther medh haffuer jngen
wold for:de mattis hansson her epter at hindre eller
quelie om for:de arff, vare sich hwo han ware kan,
ffödder eller ofödder, til ewijgh tijdh STb 3: 432
(1499).
sikcr (siik. syk. siick), m. sik, coregonus lavarelus.
01. Magnus Hist. de gent. septentr. 1. XX c. 26. ib.
ib c. 29. — koll. x pund siik Skotteb 406 (1466—67,
Kämn). ib 471 (1472—73, d:o). HLG 3: 111 (1529).
— »sika lögha (pl. sikelögor), /. siklöja, coregonus
albula. ss maträtt, steche sill oc sodna sikelögor
Brasks Matordn 9. — »slka varp, n. plats där man
lägger ut siknot. RP 2: 102 (1386). ib. Jfr ib 1: 580
(1374).
slker (sikker), adj. L. 2) säker, viss, fullt
övertygad. ware thet oc swa, at nokor ther vppa
twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra
Rydberg Tr 2: 344 (1365). 4) säker, pålitlig, fullgod, til
en sichran oc wissan pant SD NS 1: 257 (1403,
på två st.).
slkerliet (secer-. szäker-), /. säkerhet, trygghet.
teckes them haffue theris bud til mester dirik ...
borgemestere oc radit om legde oc secerhet STb
5: 291 (1520). ib 314 (1520, Kop).
sikerliker (sekerleghen), adj. 2) säker, trygg,
tryggad, wi skulum ffaa aff gudhi sekerleghen
ffredh oc nadhe JMPs 477.
sikt (sigt), n. sikt, såll. GU C 20 s. 100. eth sigt,
som kom til puluerhusit Stock Skb 156 (1520). Jfr
sikter och krydda sikte. — »sikta trä, n. = slkt.
GU C 20 s. 100.
sikta (-adher), v. sikta, sålla, lägh siktadha asko
pa såren PMSkr 237.
»slktare, m. person som siktar mjöl. een bakirska
til gaarden oc en quinna medh henne oc en sikthare
SVklE 161. ib. rasmus siktaren VKU 3 (1539).
»sikte, n. 1) [Jfr Mnt. sicht] syn, synförmåga.
J/r E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
3: 6, G. Blomqvist, Schacktavelslek 104. förty hans
släkte (/is. B sikthe) war för gaangit MD (S) 264.
2) [Mnt. sichte] hjälmvisir. han ... hwg sönder then
cyrklen som sath j hiälmen oc alt sykted mz oc
eth stoort saar j hans ansikt Troj 30. sikted eller
hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan
ib 138. — Jfr hiälmsikte.
»sikter, m. = slkt. attaminare gynuärdoger wara
ok korn rinsa attamen nis sikther GU C 20 s. 42.
»siktodukcr (sikte- VKU 57 (1549)), m. INI.
sichtedök] siktduk, ett slags tyg använt i sik/redskap.
Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
2: 134. xii alna siktodwk JTb 29 (i460). — stycke
av dylikt tyg. ATb 2: 139 (1479). silas gönom eth
haar saldh, äller sikto dwk PMSkr 521. —•
»siktoduks stykke (siktw-), n. stycke av siktduk. ATb
2: 139 (1479). ib.
»slktoklädhe, n. = slktoduker. VKU 135 (1569).
»sil (siil), m. [Nyisl. sill. N. sil] sil. elimamentum
siil GU C 20 s. 214. hon (3: mjölkdejan) äger
annama ... och aather fraan sigh antwarda ... siil
oc silsnod Arnell Brask Bil 37.
sila (sylla. -adhe), v. sila, filtrera, colo ... syla,
twnna rensa vth kasta ok smälta GU C 20 s. 123.
colant culicem et deglucient camelum the sylla
harkrankin ok swälga camelin ib s. 170. ib (hand 2)
s. 90. SpV 267. Jfr af-, genom-, ut-slla, ävensom
osiladher (Sdw 2: 1279).
»silabunke (siila-), m. bunke vari mjölk silas, hon
(3: mjölkdejan) äger annama ... xii siilabuncha
Arnell Brask Bil 37.
»silakar, n. kar vari mjölk silas, hon (o:
mjölkdejan) ägher ... holla daglica reen sin silachar
Arnell Brask Bil 37.
slid (sildt Stock Skb 1 88 (1520—21). sil SSkb 3
(1501—02); STb 4: 63 (1505). siil Fyra handl rör Vkl
293; Brasks Matordn 6. syel HLG 3: 131 (1529).
pl. si|ler Sex ekon tr 272), /. L. sill. Se Sdw 2: 1293.
stekta skanska siller Sex ekon tr 272. — koll. 3
meesa sildh VKJ 150 (1447). ib Bil 283 (1466).
STb 4: 63 (1505). fore han solt hade holl sil fore
skanesk Sil ib. siil stecth oc sudhen Brasks Matordn
6. — i tillnamn, lasse skaansk sil dedit 7 sol SSkb
3 (1501—02). — Jfr butn-, höst-, trampa-,
skanc-(äv. Sdw 2: 353), sknnungs- (äv. Sdw 2: 353),
smn-, steke-sild. — »silda fiske (silla-), n. sillfiske.
Arnell Brask Bil 28. — »sildamangare (si|do-), m.
sillmånglare. ss tillnamn. RP 1: 357 (l375). —
sildames, /. korg med sill. Jfr A. Nordling, Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
