Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sllkeband
703
sin
219. bombix silkis maktkcr GU C 20 s. 59. —
sllkis släng (silkes sängh), /. sidenhöljd säng. aldrigh
lustadhis engin brudgumme swa mykit j sina
silkes sängh Mecht 339. — »silkls sparlakan
(silkes-) n. sparlakan au siden. STb 4: 257 (1512).
— »silkis örnagat (silkes örnagaath), n. örngott au
siden. Mecht 219. han stal vppa helgeandz holmen
vtaff brwdhasängenä ij (2) silkes örnagaath STb
1: 37 (1475).
»sllkeband (siilke-), n. band virkat av silke?
sidenband? breueran ... meth silkebordhum ok
silkebandum SD NS 3: 613 (1420). Mecht 68.
»sllkebordha, /. = silkis bordlia. SD NS 3:613
(1420).
»silkclinndkliidhc, n. handkläde av siden,
sidenduk till täckande av patenen (s.k. corporale). iij silke
hand klädhe til patenis Skotteb 353 (1440, Borgm).
silkeklädhe, n. sidenklädnad. Mecht 31. syntes han
hänne genstan standandis for henne j eth röt silke
klädhe (in vesle serica et rubea) ib 215.
silkcstrik (-strich), n. huvudduk av siden. Jfr
Sdw 2: 1293. — sidenduk till läckande av patenen
(s.k. corporale)? leuata ... et silkestrich Kumla
kyrkas rb 49 (1480).
silkestykke, n. 2) siden, sidentyg, eth messoredho
aff silke stykke KTb 91 (1474).
»silkesänkiare (-senkere), m. person som stickar
el. broderar i silke, ss tillnamn, jon silkesenkere
Skotteb 238 (1466—67).
*siIsnodder, m. till sil hörande snodd, hon (0:
mjölkdejan) äger annama ... och aather fraan sigh
antwarda ... siil oc silsnod Arnell Brask Bi’ 37.
silver (sielffuer Svartb 334 (1431). solffuer STb
2: 164 (1486). med art. silffrilh BSH 5: 80 (1506,
H. Gadh)), n. L. silver. ... skylloger for thet
solffuer, som han köpte aff honom STb 2: 164
(1486). —myntat silver, swa got mynt, som nobelen
gälder iiij marc och j öre, och löduga marc sielffuer,
ix marc Svartb 334(1431). — Jfr hovudh-, kranzu-,
panta-, skala-, säkkia- (Sdw 2: 5 89), ärnia-silver
och silf.
silvera (selffwera: -ath), v. försilvra, läg thär j
(o: en lösning av bladsilver, kvicksilver m. m.) hwath
tw wilth göra hwith äller selffwera PMSkr 451. ib
534, 537.
»sllverboin (söl(f)wirboen), p. adj. =sllfl»oin. en
sölwirboen knif ATb 1: 102 (1459). ib 151 (1461).
*silverhalsband (sölfwer-), n. = silflialsband. et
forgylt sölfwerhalsband med et sölskap Lagerbring
Saml 3: 256 (1470, avslcr.).
»silverskal (pl. silffuer skaler), m. = sllfskal. STb
2: 213 (1487).
»sllvertolder, m. tull som uppbars i silver. Jfr
N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa
273, 275. item hafua wi wnt oc forlänt
borgharo-men j forscrefne stocholm then fierda penningen
aff silfuer tollen Priv f Sv st 112 (1448).
siina (syma. symma PMSkr 127. serna GU C 20
s. 356), v. L. simma. GU C 20 s. 341. then wel kan
svma, han skyutir watnit fran sik, badhe handliom
ok fothom MP 5: 126. ib. Het män 238. symma
skwla alle kwnna PMSkr 127. Jfr ivir-, iippe-sima.
»simare (symare), m. simmare. GU C 20 s. 344.
sirnl (syme), m. L. rep, band. plaga näth eller
syme GU C 20 s. 454.
simpa (pl. med art. sýmperner STb 3: 22 (1492)),
simpa, coltus. capito ... simpa GU C 20 s. 76. Ol.
Magnus Hist. de gent. septenlr. 1. 20 c. 22. — ss
tillnamn, magnus simpa KTb 136 (1410). — »slmpo
metare (symppe-), m. simpfiskare. Stock Skb 113
(1518—19).
sin (ack. m. sin. /. sina PMSkr 507. sen Arfstv
68 (147 4—75). n. sit. seth Beckman Stud 89
(1453). dat. /. sinne SpV 574. n. sino ib. pl. ack.
m. syna Troj 61, 303. dat. sinom SkrtUppb 215;
FMU 4: 349 (1470, senare avskr.). synom Troj
36. synnom SvKyrkobr (Lucid B) 233), pron. poss.
L. Jfr C. A. Ljunggren, Om bruket af sig och sin i
svenskan (1901). a) med hänsyftning på satsens
subj.: sin. hafwa helghe män skipath ... at lofwa
gudh medh sinom thidhagerdhom hwar dagh ok
thä siw tidher SkrtUppb 215. tet hustrv cristin
... hade solt ... garden sin fore iijc mark STb
4: 26 (1504). fossen lade wt j mark för en sin gest
Stock Skb 9 (1516—17). han hade myst twå syna
söner Troj 303. — distrib. var sin. the oliobären
som henthas aff trämen sin daghen läggis särdelis
pa loghan PMSkr 339. — distrib. i förbindelse med
hvar. Jfr. A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. XXXI—
XXXII. ss. 75 II. säties then axullen hwar ändhen
gönom sina fiölena PMSkr 507. — pl. abs. de sina,
sitt folk. Jfr A. Nordling a.a. 75 ff. alexander saknar
änga sina Al 1033. ib 1097. om honom mz synom
kan thz hända RK 3: 4122. han fik see staden sa
wara nederslagen oc lagd til öde mark, sig oc
synom til en obotcligen skade Troj 36. ib 41.
hon sammankallade syna hemliga, oc bad them
tiill reda hästarna ib 61. /) med hänsyftning på
det dir. el. indir. objektet: hans, hennes, dess, deras.
kännis jak mik hawa gifwit honum alt mit godz
j boghastadhum ... fore sit godz j thorstensrydhe
SD 8: 96 (1361). tha wiisthe jak ärligx manz arffwa
herra yffuars niclissons ... for:da herra niclis
boosson wpfylla sin deel i töm torpom ib NS
3: 4 54 (1419). tha kom henne i hugh sin deell,
och bristilse Mecht 264. tha haff de ikke her thure
stensson wrdith swadant vtlagt som sen hustrus
fäderne Ar/stv 68 (1474—75). ath hanis ... affhende
ecke skipper baltazar sitt liiff medh sin vilia STb
1: 81 (1476). — n. abs. sill el. hans, sin el. hans
egendom, wtlänninganom heman fran sino
wtdrif-nom (suis sedibus eliminato) SpV 574. h) med
hänsyftning över huvud pä ett nyss förut nämnt
subst.: hans. (?) då kom för mig på satt ting änders
i huchtis och (fel för mädh?) sinom companom
FMU 4: 349 (1470, nyare avskr.). o härra jak
antwardha i tina hendher mith liiffs loph oc
vth-gangh sin (för tin?) maal gärninga oc lekarna
vm-kringh legghe mik tin benedida miskundh SvB 499
(si. av 1400-/.). i) för att uttrycka
genitivomskrivning. tho funnom wi hwarghens fonda herra
niclisse sin fulnadh i töm för:da torpom SD NS
3: 454 (1419).
sin, n. och m. (annan sin Arfslv 18 (1461);
Mecht 289; SkrtUppb 335. annansin Mecht 135.
nagan sin MP 4: 233) och sinne (såväl till sin som
till sinne kan hänföras pl. dat. sinnom SD NS
3: 608 (1420); GU C 20 (hand 2) s. 21), n., m. och f.
(hwaria sinne SD 8: 161 (1362). änginnc sinne
SR 2). L. 1) gång. om tid. et sin, a) en gång, en enda
gång. monogamus ... eth sin giffther GU C 20
(hand 2) s. 154. b) (än) en gång, ytterligare, tha
hendhe tet swa, ath j tolff aar stodh ther (j: i Rom)
frydhir, eth sin j sändir MP 5: 76. — tvem (thrim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
