Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sllfpänninger
702
silke
(1496); SSkb 39 (1502)), m. pant i silver, pant som
utgöres av silver. STb 1: 2 (1474), 27 (1475). eodem
die bödh arwidh olsson vp gullpantt ok siii panth
iij:e (3:e) tidh ib 2: 25 (1483). her suantes swena
lantes i mark pa söiff panth SSlcb 39 (1502).
silfpänninger (pl. ack. -penga), m. silverpenning.
XIX mark penga j gul ok j silff penga HLG 1: 86
(1486).
♦siifref? subst, reva el. ranka av silver? standhir
jn canticis canticorum wi skulum göra tik
hals-bandh aff gwl, prydh mz silffreffwom
(mure-nulas aureas ... vermiculatas argento) SpV 114.
»silfringer (selff- PMSkr 477. sölf(f)- A Tb 1: 80
(1457), 194 (1463); STb 3: 188 (1494). ack. sölffrink
Skotteb 2 (1460—6l)), 771. silverring. Skotteb 47 6
(1472—73, Kämn). epter lasse paualsson war engin
gulring, ey annat än en forgilth silff ringh STb
1: 60 (1476).
♦silfroster (sölff röster), m. silveroxid? sölff röster
är blå som lassura färga PMSkr 609 (senare avskr.).
*silfrökilsakar (silff rökilse kaar), n. rökelsekar
av silver. Svartb 337 (1432).
silfskal (sil- ATb 3:208 (1507). sylff- HLG
1: 12 (före 1421). syl- ib 2: 114 (1523). self- Arfstv 56
(b. av 1470-/.). sölf(f)- ATb 1: 185 (1463), 2: 346
(1489); KTb 89 (1474); STb 3: 475 (1500), 4:62
(1505). -skall, -skaal(l). -schaal. -skol(l)), f.
silverskål. ... en stor selfnap, xij selfstope, xij selfskale
Arfstv 56 (b. av 1470-/.). til sancte birgitta...
gaff han sina betzsta sölffskall KTb 89 (1474).
j silff skoll vtan look Svartb 540 (1480). —
skålformig knapp? om nokra sölfskola som plcgha
sittia j qwinna kiorzla ATb 2: 346 (1489). — Jfr
silverskal.
*silfskap (sölfskap Lagerbring Saml 3: 256 (1470,
avskr.); FMU 4: 340 (1470)), se sylghskap.
silfskedli (sölf(f)- ATb 1: 165 (1462); KTb 93
(1477); STb 3: 259 (1495), 302 (1496). siölff skädh
ATb 2: 182 (1481). siolff skedh Trolles Jb 53. pl.
si|f skedha ATb 1:207 (1465). silskedher Kumla
kyrkas rb 100 (1520)), f. silversked, tesse skattade
ena silff skedh ATb 1: 327 (1470). jtem iiij
silskedher testement Kumla kyrkas rb 108 (1520).
•silfskena (selff- PMSkr 128. sölff- STb 3: 188
(1494)), f. silverbälte. Se Sdw 2: 1293. dyr flogeldz
klädy oc sylke. gwl oc selffskenor wända ey
fien-dana til ath göra sigh ödmywka före the prydilsen
PMSkr 12 8.
*silfskidha (sölff-), f. slida el. skida av silver, en
sölffskýda til en dagger HLG 3: 5 (1516).
*silfskin (selff-), n. silverskinn, försilvrat skinn.
mädh honom (o: emathites) brwneras selff oc
gwlskin PMSkr 472. — *silfskins kunnist (selff
skins konsth), f. konsten att tillverka silverskinn.
PMSkr 533.
•silfskiva (selff-), f. skivformigt silverstycke,
silverplatta, eth ... hws ... jnnan til beslaghit mz
silffh skiffwom Mecht 79. mädh the pwlwereno
lägh floo ymselika aff selff skiffwor j deghillen
PMSkr 415.
"sllfskut (-skoth), /1. en viss avgift i penningar
till präst, inträns civitatem de rure ante festum
liativitatis christi, qui in rure prius solvit decimas
prædiales tenetur ad silffskoth in civitate, liber a
maala Reuterdahl Stat syn 191.
sllfsla (sölff-), v. silverbeslå. Jfr Å. Åkermalm,
Fornnordiska verb med substantivisk förled 128 f.
— part. pret. silverbeslagen, tesse skattadhe iapp
iönssons panta een silff slagen bulla oc twå skedha
ATb 1:280 (1468). en knýff, skýden sölffslagen
STb 3: 97 (1493). ib 5: 80 (1515).
♦sllislafl (selffslagh), n. silverslagg, smöryes halsen
mädh selffslagh stöth oc yrtenne auia PMSkr 233.
♦silfslösarc, 771. Se Sdw 2: 1293.
*silfsmidhe (sölff smýde), n. silversmide,
silver-arbete. antwordade oleff hansson fran sigh
kemme-ncren mans budde stadzins fataburs nýcla ok ther
medh stadzsins sölff smýde, xx sölff skaaler och
xxiij skeder STb 4: 62 (1505).
"silfspan (sölff-), n. silverspänne. S Tb 3:18 5 (14 9 4).
♦silfspandcr? m. kärl av silver? anamade lasse ...
en silff span STb 5: 141 (1517) (mö/7, trots genus
att föra till silfspan).
♦silfspänne (sylff- JTb 15 (1459). sylspenne ib
68 (1475). sölff spenne STb 4: 109 (1500). pl.
sölff spennen ib 3: 275 (1496)), n. silverspänne, en
kaapa meth silffspenne STb 2: 31 (1484). ib
3: 295 (1496).
*silfspänsl, n. spänne el. häkta (på bokpärm) av
silver, breueran ... meth forgyltom silffspändzlum
SD NS 3: 613 (1420).
*silfsten (solf-), m. silverpärla? skattade michil
gulsmid ... ij stökke ok 1 solf stena ok smaspänne
ATb 1: 70 (1457). en karl ... hade skoridh sönder
it korilleband aff worffrv beläthe j siele koren ...
och hade helfftene aff bondit bort med sig med
silff stener STb 5: 263 (1520).
silfstop (sylff- Stock Skb 81 (1519). syl- HLG
2: 147 (1523). sölff- STb 3: 475 (1500). pl. selfstope
Arfstv 56 (b. av 1470-/., daniserande?)), n.
silverbägare. ladhe hon (o: drötning margit) tha fru
cecilie ... wt for sith skipte en stor selfnap, xij
selfstope, xij selfskale (o.s.ti.) Arfstv 56(6. av 1470-/.).
Liber eccl Vallentunensis 64 (1515). STb 5: 322
(1521, Kop).
silftafla (solf-), /. silvertavla, jtem giffwe wij till
watzstena closter wor stora forgylta silff taffla
som helgedoma äre vdi oc glas star fore IIist. Tidskr.
1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). FMU 4: 341
(1470, avskr.).
silftal (sylff-), n. L. värde i silver, värde i
penningar. skal al tol lägges äpter sylff[tal] G. Carlsson,
Kalmar recess 1483 s. 62.
*silfthradhcr (ssiölff trodh), m. silvertråd. ATb
2: 154 (1480).
•silfvänder (selffwendher), p. adj. försilvrad.
gywth j thät wathnit nokon malm oc sidhan läg
honom pa glödherna, tha bliffwer han selffwendher
wm thät war ama[l]gama aff selff PMSkr 436.
sili, m. L. sele. Se Sdw 2: 1293. Jfr iärnsili.
silke, n. L. silke, tyg förfärdigat av silke, siden,
även tygstycke el. klädesplagg av siden. Stock Skb
44 (1517—18). — i öknamn på kvinna. STb
1: 290 (1481). jost basunare rechte handene ffor
xij (12) marek, ty han slog calmarna silke ib
2: 11 (1483). — *silkis bordha (silkes-), f. band
virkat av silke, giwer jak ... frw katerine ... ena
silkes bordha NMU 1: 110 (1434). jtem
(testamenterar jag) ... cristine ... en fioolbrun silkes börda
Hist. Tidskr. 1943 s. 26 (147o, samtida avskr.). Jfr
silkebordha. — *silkis duker, m. sidenduk, pepluin
pli streek ok silkisduker GU C 20 s. 432. — *silkis
madhker (silkes-, -mothker. -maktker), m.
silkesmask. bombices thz äru silkes mathkana Mecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
